• LisanA

    Avskyr att dottern sover i vår säng!

    Vår dotter som är 5 år kommer varje natt tassande med kudden under armen. Hon är mörkrädd och vill sova nära mig. Hennes pappa tycker inte om det här, han försöker till och med ge henne pengar för att hon ska sova i sin egna säng. Han har sagt att han avskyr att hon sover i vår säng… okej någon natt, men inte varje natt…
    Vad ska jag göra? Jag vill ju finnas för min dotter så hon känner sig trygg, samtidigt så sover jag jättedåligt och sexlivet uteblir ju….

  • Svar på tråden Avskyr att dottern sover i vår säng!
  • jag är den jag är
    Lola89 skrev 2013-12-17 16:40:19 följande:



    Varför är de så hemskt? Man har ju redan förklarat för barnet och lagt en nattlampa. Det är en sak om barnet kommer någon gång för hon är rädd, men barnet måste förstå att det kan de inte göra förevigt, bara för att de är vana.

    Min uppfattning om dig blev inte direkt högre av det här inlägget!

    När jag var liten var jag extremt mörkrädd (och är fortfarande ibland). Från det att jag var ca 2 år tills jag var runt 10 år så drömde jag mardrömmar varje natt! Ja, faktiskt VARJE natt. Jag tassade in till mamma och tack och lov så har hon ett varmt hjärta och lät mig antingen sova hos henne eller - om jag hellre ville det - följde med mig in till mitt rum och satt med mig tills jag somnade igen.

    Jag gick in till henne för att jag var rädd.  Jag behövde den trygghet som hon kunde ge mig. Om hon hade låst dörren så hade jag blivit skräckslagen!

    Fy sjutton! Hur har man hjärta att göra så!?
  • jag är den jag är
    Lola89 skrev 2013-12-17 16:57:24 följande:

    Klart de är vana! Första gången är det okey, även andra och tredje, men sen handlar det inte om rädsla utan om vana. De måste du själv förstå! Det är viktigt att man pratar med barnet och förklarar hur det ligger till. Barn förstår mer än du tror. Om man har bra kommunikation med barnet och nattlampa(om det behövs), så förstår de varför de ska sova i sin egen säng och gör de. Att låsa dörren är ett sätt att visa barnet att man inte ger med sig och faktiskt håller de man lovat.

    Men herregud människa! Läs på lite! Mörkrädsla handlar för sjutton gubbar inte om vana!

    Precis som någon skrev ovan; det  var inte med lätt hjärta jag gick in till min mamma om natten. Bara vägen dit var fruktansvärd p g a min mörkrädsla. Hade jag klarat att ligga kvar själv i mitt rum så hade jag gjort det.

    Att man ens kan vara så galet kall och okänslig! Skrämmande!
  • Lola89
    La Lola skrev 2013-12-17 17:03:04 följande:
    Hoppas tomten inte läser på FL för då är dina julklappar i fara. (Jo, jag skulle kunna vara elakare än så men jag har ingen lust att bli anmäld)
    *mamma till Alma (maj 2000) och Hedda (mars 2009)*

    jag är den jag är skrev 2013-12-17 17:05:10 följande:
    Min uppfattning om dig blev inte direkt högre av det här inlägget! När jag var liten var jag extremt mörkrädd (och är fortfarande ibland). Från det att jag var ca 2 år tills jag var runt 10 år så drömde jag mardrömmar varje natt! Ja, faktiskt VARJE natt. Jag tassade in till mamma och tack och lov så har hon ett varmt hjärta och lät mig antingen sova hos henne eller - om jag hellre ville det - följde med mig in till mitt rum och satt med mig tills jag somnade igen. Jag gick in till henne för att jag var rädd.  Jag behövde den trygghet som hon kunde ge mig. Om hon hade låst dörren så hade jag blivit skräckslagen! Fy sjutton! Hur har man hjärta att göra så!?

    Det är vanligt att barn har mardrömmar och då ska man försöka ta reda på vad som ligger bakom det. Om barnet sover med en dag efter dag år efter år löser ju inte själva problemet. Jag måste vara riktigt elak som väljer att kommunicera med barnet istället för att ignorera problemet.
  • La Lola
    Lola89 skrev 2013-12-17 17:15:41 följande:


    Det är vanligt att barn har mardrömmar och då ska man försöka ta reda på vad som ligger bakom det. Om barnet sover med en dag efter dag år efter år löser ju inte själva problemet. Jag måste vara riktigt elak som väljer att kommunicera med barnet istället för att ignorera problemet.
    Ja jävlar vilket problem det är med barn som har behov av närhet.
    Du sover inte med nån ev partner antar jag? Varsitt sovrum eller?
    *mamma till Alma (maj 2000) och Hedda (mars 2009)*
  • Deelicious
    La Lola skrev 2013-12-16 15:38:10 följande:
    1) Det är en övergående period.
    2) Lägg en madrass på golvet intill er säng som hon kan sova på om hon inte får sova i er säng.
    3) Hitta andra ställen att pippa på. man måste inte ha sex i sängen jämt.

    Vuxna får sova tillsammans men barn ska sova ensamma till varje pris?
    Något jag inte kan förstå.
    Det där med att vuxna sover tillsammans men barn ska sova ensamma. Ja, det beror väl på att vuxna har SEX och det har inte barn. Jag sover inte tillsammans med min man för att jag behöver honom där utan för att han är min kärlek och han är sexig. Ett barn kan ju dela rum med andra barn men inte med vuxna. Vuxna måste få vara ifred.
  • jag är den jag är
    Lola89 skrev 2013-12-17 17:15:41 följande:


    Det är vanligt att barn har mardrömmar och då ska man försöka ta reda på vad som ligger bakom det. Om barnet sover med en dag efter dag år efter år löser ju inte själva problemet. Jag måste vara riktigt elak som väljer att kommunicera med barnet istället för att ignorera problemet.

    Kommunicera!? Genom att låsa dörren!? Du har en extremt märklig uppfattning om kommunikation...

    Min mamma kommunicerade med mig. Vi pratade om mardrömmarna och vi gick t o m till en barnpsykolog för att komma tillrätta med problemet. Och vet du vad barnpsykologen sa? Jo, hon sa att det inte alls är ovanligt att barn upplever mörkret som skrämmande. Hon sa att mitt problem förmodligen bestod i att jag var rädd för själva mardrömmarna. Det gjorde att jag låg och tänkte på dem precis innan jag somnade, eftersom jag var så rädd för att drömma, och det i sin tur gjorde att mardrömmarna återvände natt efter natt. Hon sa att min mamma gjorde helt rätt som fanns där för mig som en trygg punkt som jag kunde söka mig till.

    Inte en enda gång under de gånger som vi träffade henne sa hon ett enda ord om att mamma borde låsa dörren så att jag inte kunde komma in!

    Det är nämligen inte att kommunicera. Det är att vara elak!
  • La Lola
    Deelicious skrev 2013-12-17 17:34:17 följande:
    Det där med att vuxna sover tillsammans men barn ska sova ensamma. Ja, det beror väl på att vuxna har SEX och det har inte barn. Jag sover inte tillsammans med min man för att jag behöver honom där utan för att han är min kärlek och han är sexig. Ett barn kan ju dela rum med andra barn men inte med vuxna. Vuxna måste få vara ifred.
    Jaha, så det är därför vuxna sover i samma säng...de har sex.
    (jo, jag ska försöka hålla mig för skratt, jag lovar)

    Ett barn kan inte dela rum med vuxna?
    För de har sex?

    Vuxna måste få vara i fred?
    För de har sex. På nätterna? Varje natt?
    *mamma till Alma (maj 2000) och Hedda (mars 2009)*
  • jag är den jag är
    Deelicious skrev 2013-12-17 17:34:17 följande:
    Det där med att vuxna sover tillsammans men barn ska sova ensamma. Ja, det beror väl på att vuxna har SEX och det har inte barn. Jag sover inte tillsammans med min man för att jag behöver honom där utan för att han är min kärlek och han är sexig. Ett barn kan ju dela rum med andra barn men inte med vuxna. Vuxna måste få vara ifred.

    Jag och min man sover tillsammans även när vi INTE har sex. Det är faktiskt väldigt sällan som vi har sex i sängen. Där sover vi oftast.

    Men vi är väl väldigt ovanliga...
  • Majuni

    Klart att hon ska få sova med er hon känner att hon behöver!! Det kommer en natt när hon inte behöver. Då beror det på att hon är trygg! Men fram till dess är ni hennes trygghet! Om mannen blir störd kan väl han sova i dotterns säng ett tag så kan du sova med dottern. Alla sover bra!

  • Deelicious
    La Lola skrev 2013-12-17 17:39:07 följande:
    Jaha, så det är därför vuxna sover i samma säng...de har sex.
    (jo, jag ska försöka hålla mig för skratt, jag lovar)

    Ett barn kan inte dela rum med vuxna?
    För de har sex?

    Vuxna måste få vara i fred?
    För de har sex. På nätterna? Varje natt?
    Näe men att dela säng är en mycket intim relation. Jag älskar mina barn men skulle aldrig acceptera att en 5åring sov med oss varje natt. Barnen får sova själva eftersom jag anser att just sängsovning är för "intimt" och dessutom sover jag helt naken eller med sexiga underkläder. Jag är personligen väldigt "sexuell" under nattens gång och kramar och tar på min man flera gånger på ett sexuellt sätt.

    Ja, må vara en märklig beskrivning men jag tror att många tänker samma som jag men jag uttrycker mig i orden de inte vill säga.

    Och till er som sover nakna med barnen: EUW!! Tänk att vakna och ha barnets typ fot inborrat mellan benen eller barnets händer på tuttarna(Ja i sömnen rör man på sig och sånt kan ske)

    Kortfattat: Barn får sova med barn och vuxna med vuxna :) Rättvist? eller hur?
Svar på tråden Avskyr att dottern sover i vår säng!