Avskyr att dottern sover i vår säng!

Vad jag menar är att alla vi människor har olika behov. Det är det som vårt samhälle vilar på, våran värdegrund. I en familj består av olika viljor, behov och personligheter som ska fungera ihop. Då är det nödvändigt att kunna få förståelse för hur andra upplever saker o fungerar på.

Jag vet inte hur det blev att barn inte ska få lov att uttrycka sig. Måste missat det i min text o det var absolut inte meningen. Det är det sista jag tror på.

Men det är de vuxnas behov o vilja som räknas i första hand?

Men nu är det ju så att det är hos barn man lägger grund för den trygghet som kommer forma deras liv. Om de inte får/vill tanka trygghet när de som mest behöver det utan hellre "visar sig duktiga och gör sina föräldrar till lags" har något gått väldigt, väldigt snett.

1) Jag måste uttryckt mig fel om att curla barn genom att samsova. För att curla handlar om andra saker än just samsovning. för mig handlar begreppet curla om att barnet inte får visa på sina egna färdigheter och kunskaper o känslan att jag kan själv och vet själv och hot om barnets självständighet. tror att vi alla föräldrar curlar ibland (vilket jag gör) men nu pratar jag om det extrema hållet. o i curling ingår inte samsovning som sagt.

2) Jag tror inte på att barn mår sämre eller beter sig sämre.
vad jag ville få fram i min text var att när en förälder blir jävligt trött o inte kan sova tillsammans med flera stycken i sängen då fungerar inte ens hälsan, då vi människor behöver sömn för att orka med vardagen med allt vad det innebär. Då måste man dra en gräns. Och det är inte farligt att sova i egen säng. Det är  något ett barn måste lära sig så småningom ändå.

Jag sov i mammas säng till jag var 10. Jag skäms och skämdes lite även då. Hon skulle lärt mig att sova i egen säng helt klart. Bara en parantes.

Det är ju (barn)psykologi. Barn sätter sig emot. Barn vill göra sina föräldrar till lags. Det är en jämn kamp mellan dessa känslor.

Hur är din kontakt med din mamma idag?

Små barn behöver få sina behov tillfredsställda, de ska inte tillfredsställa sina föräldrars behov.

Men lägg ner.  Att mina barn får sova hos mig om de behöver det handlar inte om att curla det handlar om att vi som föräldrarna är deras trygghet. Behöver de ligga och mysa med mig en stund på natten under någon period i deras liv så är det verkligen väldigt lite begärt. Jag menar snart har jag sängen för mig själv för alltid..

Varför är det nödvändigt att lära dem att det är viktigt att föräldrarna får sova natten igenom? Är det inte viktigare att man som förälder visar att de alltid är välkomna och trygga?

Men i TS handlade det väl om att ungen kom inspringande ibland på natten? Anyways vi har tom haft det så emellanåt att jag sovit inne hos ena dottern för att hon hade såna mardrömmar när hon började i skolan. Det varade i en vecka och nu sover hon sött igen.

Det är inget att skämmas för och jag är ledsen att du upplever det så.

Tackar som frågar.
Vi har haft en väldigt svår relation med varandra. O det är först nu vi kan prata med varandra och försöker ha förståelse för varandra för att ens kunna överleva i samma rum.

Javisst, i form av närhet och kärlek, omtanke och respekt.

Men om jag skulle tillgodose mitt barns behov i allt skulle han bli jävligt jobbig att ha o göra med. Jag vill lära honom social kompetens och ge han ett socialt rikt liv.

Det är det jag vill ha sagt med mitt. Man kan inte alltid mötas. Livet handlar om att kunna kompromissa!

De basala behoven som kärlek och trygghet kan han aldrig få för mycket av. I promise.

Det kommer att lösa sig med tiden. Kanske ingen tröst just nu men det gör det.

I min familj har jag fått inta sonens säng för det är ingen ide att lägga mig i min egen för lillen kommer ändå upp och lägger sig där och det blir så varmt så jag har gett upp, för tillfället.

Det finns fler som har det som ni men det går över.

Ett allternativ är ju att du lägger dig med barnet i barnet säng igen tills barnet somnat om.

Sex och sömn är mitt minsta problem om jag kan hjälpa mina barn att känna sig trygga, sedda och omhändertagna. Jag skulle hellre vara utan sömn i veckor än bete mig som många i tråden.

Vaddunuhette89 som mer än gärna låser ut ditt barn. Skillnaden mellan dig och mig är att jag aldrig i hela mitt liv skulle vilja vara den som fryser ut mitt barn och skapar panikkänslor hos dem.

När paniken sätter in är det försent. Hur mycket du än tröstar så tar det inte bort det faktum att det är DU som har skapat denna känsla hos ditt barn.