Avskyr att dottern sover i vår säng!

För att vi vuxna mer behöver den närheten mer än ett litet barn, iaf när vi sover. 

tycker det är väldigt dumt att låta ens egentid/kärleksliv  försvinna bara för att man fått barn! 

Barn har inget behov av närhet?

Javisst, det är dumt det håller jag med om.
Men det är ju ännu mer dumt om det där kärlekslivet endast hänger på vad man gör i sängen när man lagt sig.....

Pappan sover på soffan, du och lilltjejen i stora sängen. Imorn är det pappan som går och klipper av sädesledarna. Den mannen ska inte ha några barn. Okänsliga jävel!

Vi har haft ordentliga sängar till barnen, så att man fått plats att gå och lägga sig tillsammans med dem en stund. Jag fattar att man inte vill gå och krypa ner i en 110 cm lång växasäng med två centimeter tunn madrass ihop med en fyraåring. Då¨är man ju helt ledbruten dagen efter. I en 90cm bred resårsäng med riktig bäddmadrass sover man ju ändå hyggligt bra om man skulle råka slockna tillsammans med barnet och det behöver aldrig bli något problem att följa med ett ledset barn tillbaka till hens rum.

Ibland händer det att något av barnen vaknar och vill ligga inne hos oss trots att hen inte är ledsen. Vi har en madrass på golvet bredvid sängen och hittar då och då en trynande liten gris där när vi vaknar på morgonen. Perfekt lösning som tillgodoser både våra och barnens sömnbehov.

Och som Lola säger - pippa kan man göra på andra ställen.

Min dotter har alltid sovit bredvid mig! Är inget fel på henne eller mitt & min sambos förhållande. Hon somnar alltid i sin säng, när hon somnat passar vi på att mysa till det lite. Sen kommer hon vid 2-3 på natten. Hon sover alltid bredvid mig! Hon sparkas i sömnen.

Kanske barnet kan sova på en madrass i ert rum, men inte i er säng?

Men herregud vad hårda vissa är mot mannen. Jag skulle inte heller vilja ha ungar sovandes i  sängen varje natt, kan bara tänka mig hur trångt och varmt det skulle bli. Och ingen sömn för mig. Ibland, ja. Tröstas en stund, självklart. Men om man tröstar i sin egen och mannens säng eller i barnets egen säng gör väl detsamma. 

Att mannen avskyr att barnet sover i deras säng betyder inte att han är en dålig och okänslig pappa. Föräldrar har väl också rätt att sova gott på nätterna. Här måste man försök hitta en lösning som passar ALLA, inte bara barnet.

Bara gillar läget. Kvinnor är så mot män.

120säng i barnets rum som en vuxen kan sova med barnet i om man absolut inte vill att barnet ska sova i "stora sängen". Barn behöver närhet och vill de ha det så ger man det när de behöver det oavsett om det är mitt i natten eller mitt på blanka dagen!.

Själva har vi haft barn i sängen i över 10år, har en stooor familjesäng där jag och 3-4 barn sover.
Sexlivet fungerar ändå. Vi har både soffor och sängar i barnens rum som det funkar utmärkt att sexa i

Jag håller med dig. 

Vår dotter sov i vår säng, praktiskt taget varenda natt fram till alldeles nyligen; hon är sex år. Jag är helt för närhet, kärlek och helt införstådd med att barn liksom vuxna behöver det men kom igen? Liksom att ni skriver att man kan "pippa" (Bara att använda det ordet....) någon annanstans så ger man väl massvis av kärlek och närhet på DAGEN!

Det blir varmt och bökigt, man sover inte så bra som man kan göra, det är min erfarenhet och jag är väldigt tacksam över att vår älskade dotter äntligen sover i sin egen säng. Kan tillägga att det är ett beslut som hon själv fattade, numera är det - likt vad vi vuxna tycker; jobbigt, stökigt och varmt att ligga hos oss.

/Linda