Stöttning för oss om behöver sluta se vår älskare

Om ts till äventyrs lyckas säga nej till älskaren så förändrar det ju inte det som skett och därmed ts känsla av att hon håller på att braka ihop, eller vad tror du.

och att vara i ett sådant skede att man funderar på att braka ihop gör inte att man tänker direkt klart, man kanske låter bli att ta drastiska beslut just för att man mår så pissigt och kanske hellre trasslar in sig ännu värre i lögner och elände. 

det är ju just för att Ts är svag och mår dåligt som det ÄR svårt att stå emot och klara av att säga nej och säga ifrån.  

hon behöver hämta styrka nånstans ifrån för att klara av att reda ut där hon hamnat. 

Här håller jag med dig men jag tycker ändå att ts skall vara ärlig mot sin sambo/ex/den hon nu bor med och har barn tillsammans med

Otroligt att så många ids komma med pekpinnar . Vem som helst kan bli attraherad och trilla dit på någon annan än sin partner. Blotta antalet som skriver här om samma sak bevisar det.

Föll själv för en kollega för ca 5 år sen. Var hur lycklig som helst med min man , men blev ändå förälskad i en annan.. Trodde ALDRIG jag skulle hamna i den sitsen. Det var ett rent helvete att ta sig ur. Jag berättade för min man och sen var det bara att kämpa kämpa kämpa..

Passion är så förrädiskt. Så starkt , man ljuger för sig själv och för alla andra för att få sina mest primära behov tillfredsställda . Det är som en drog eller psykos .

Jag skrev affirmationer till mig själv sim jag läste när jag fick impulsen att kontakta honom igen.

Typ: du kan du orkar . Glöm inte vad du EGENTLIGEN vill. Möt oron i magen och ångesten över att inte ha honom . Känn igen det , och skicka det vidare.

Bättre dagar kommer .

Lycka till!!

Btw min mormor som är 97 säger att alla trillar dit på någon annan nån gång. Vi är bara människor

Morgonstund och familjen sover en liten stund till

Felicia A2 - tack

Nyfikengul - jag hör av mig

Nyfiken gul - mailen är miaandersson406@yahoo.se

Håller med sign Jadå om att vem som helst kan trilla dit i en förälskelse - men frågan är hur man hanterar situationen. Du har tagit ett klokt första steg. Du har gjort klart för dig själv att du älskar din man och att du vill leva med honom, om jag förstått det rätt. Han är också din barns far och jag förmodar att du vill leva med dem mer än varannan vecka.

Alltså finns det bara en sak att göra och det är att bryta definitivt med älskaren. Här tyckte jag sign Felicias råd var bra. Se det som att bryta med ett alkoholmissbruk. Då måste man hälla ut alla spritslattar man har hemma och ta fram den allra starkaste sidan i sig.

Alltså: radera alla telefonnummer så att du inte faller för frestelsen att skicka ett SMS när lusten faller på. Likaså alla mailadresser och ev extrakonto du lagt upp. Spärra den telefon från hans nummer. Undvik att träffas på jobbet eller liknande. Ev får du ansöka om att få flytta till en annan avdelning eller byta jobb. Precis som en alkis måste göra det svårt att få tag i sprit måste du göra det svårt att få kontakt.

Sen måste du jobba med dig själv. Ett sätt som ofta kan vara en bra start är den gamla regeln "behandla andra som du vill bli behandlad själv". Om det var din man som svek dig och ditt förtroende. Hur skulle du reagera då? Du har ju också barn. Hur skulle de ta det om de av någon anledning kom på dig när du låg och knullade en annan man än pappa? Det kan vara en bra inre bild att se framför sig när frestelsen kommer.

Du verkar redan fått dåligt samvete, men dåligt samvete i sig löser inga problem. Du måste handla och handla snabbt. Det är som att rycka av ett plåster. Smärtan är stor men den går över, det vet du. Skriv ett brev till älskaren och tala om att du bestämt dig - nu är det slut. Var mycket tydlig med att det är definitivt. Inga möten en sista gång för att ta farväl etc. Kräv också att han slutar kontakta dig. Hota med att varje mail eller SMS han skickar till dig kommer du att vidarebefodra till hans fru - det brukar ta skruv.

Om det är en klok man så kommer han att inse nödvändigheten i en definitiv brytning. Jag tror det också det ligger i hans intresse att ni slutar med det ni håller på med. Vädja till att om han vill dig och dina barn väl så låter han dig vara ifred och accepterar ditt beslut. Han kanske gått och funderat på samma sak. Nu ger du honom en chans att komma till skott.

Nästa steg är som "felicia" och andra påpekat att satsa helhjärtat på din man. Gör en lista över alla hans fina sidor. När lever han upp och blir glad? Gör mer av såna saker tillsammans. Krama honom och se till att ha sex ofta för det löser ut endorfiner som skapar samhörighet. Och det gör det, även om det är tråkigt i jämförelse med älskaren.

Har man levt länge med en partner går det ofta slentrian i saker. Försök bryta det genom att göra ovanliga och spännande saker med din man. Gör en resa - helst utan barn. (Be nån släkting vara barnvakt en vecka) Gå på restaurang och låtsas ni är nyförälskade. Detta att låtsas kan ibland hjälpa mer än man tror. En gång när jag hade betett mig barnsligt här hemma sa min äldste son: "Pappa, du kan väl åtminstone låtsas att du är vuxen" - den repliken tog skruv vill jag lova.

Du kan väl låtsas att du är en stark och handlingskraftig kvinna, som kan ta en tids smärta i utbyte mot ett harmoniskt liv med din man och dina barn.

Jag tror precis tvärtom!

Att alla attraheras av andra förr eller senare, det tror jag också på.

Men jag anser att man ALLTID har & gör ett val.

Det är sällan jobbflirten inleds på fikarasten 14.42 och man sexar på toan 14.43.

Oftast börjar det med blickar, kommentarer, flirter etc.

Vad jag menar är att man redan i inledningen kan välja att besvara flirten men också att avsluta den. Detta kan man välja att göra (oftast underbart en längre period) om och om igen. ..innan man hamnar i situationen där man "bara inte kunde stå emot".

När kollegan flirtar för tredje gången kan man välja att svara kort och jobbrelaterat, gör man så några ggr slutar de flesta att försöka.

Man kan undvika att samåka hem "vi ska ju ändå bara åt samma håll", man kan välja otroligt många ggr innan man hamnar i en situation där det hela blir oundvikligt.

Alla människor har svackor, toppar & sårbara perioder i sina relationer, även när relationerna är bra. Man kan välja att besvara flirter och man kan välja att inte göra det.

Men det är aldrig något som "bara hände".

Det är alltid ett aktivt val....eller snarare många aktiva val....som leder till otrohet.

Oftast under en längre period - ska det stå i första parentesen.

Har din älskare familj?

Ditt samvete håller på att bryta ner dej, det du borde göra är att berätta för din man., lägga allt på bordet utan att försköna någonting. Jag tror att det är det du kan göra, att hålla din affär hemlig tror jag du inte klarar av för ditt samvetes skull.

Om det skulle komma fram till din man på annat sätt att du har varit otrogen tror jag att det är kört, enda raka är att du själv berättar.

Berättar du så har du bränt dina skepp att gå tillbaks till älskaren, om du gör det är ditt förhållande förmodligen slut.

Till sist en pekpinne, tänk på vad du lägger i vågskålen, barn, man, boende och ditt äktenskap.

Förstår att det är tungt, ta ett steg i taget