• Anonym (TS ångrar)

    Vi finns, vi som ångrar barn

    Jag ser att det kommer upp trådar där barnfria berättar om hur de måste försvara sitt barnfria liv, vilket är så tråkigt att det ska behöva göras. Till er som tjatar om att ni "fattar inte varför man inte vill ha" och att "ingen ångrar sina barn" vill jag bara säga: ni behöver inte fatta och jo visst finns det många som ångrar sina barn (t.ex. jag själv och sen vet jag två kvinnor till). Ni vet bara inte om det för det är inget man berättar i allmänhet, allt för att hålla fasaden om att allt är bra, livet leker och är perfekt, ungefär som på facebook.
    Jag är en av de kvinnor som ångrar att de skaffade sina barn, deal with it, pga grupptrycket och samhällets hjärntvätt, och nu kan jag knappast lämna bort henne. Vi finns, vi har insett att detta faktiskt inte passade oss och tyvärr är våra oönskade barn offren för våra ogenomtänkta beslut/enträgna påtryckningar från omgivningen. Visst står vi för konsekvenserna och tar hand om barnen, men det är synd att inte ha fått leva sitt egna, riktiga liv från första början. Med detta alternativa liv menar jag inte t.ex. supa sig full varje helg eller konstant resa jorden runt, jag är nykterist och reser rätt sällan, men aspekter såsom ansvaret, övrig livsstil, meningsfullt arbete/projekt, egentid, personliga behov och personlig lämplighet som förälder. 

    Creds till alla som tänker igenom detta livsval noga och gör klart för sig själva vad de vill och inte vill ha och sedan handlar efter det istället för att i blindo bara göra vad resten av flocken säger och gör, det om något är ansvarsfullt, var säkra på det ni barnfria Hjärta . Ni som tjatar, hintar och dömer våra liv, håll tyst bara om ni inte kan stänga av vad ni tänker och tycker att ni känner. 
  • Svar på tråden Vi finns, vi som ångrar barn
  • sextiotalist
    Anonym (Stämmer inte all) skrev 2014-06-17 12:02:52 följande:
    Men snälla om jag skriver och säger att dom visste om det och fick hjälp men ändå fortsatte.Du skriver att mina visste nog inte om sina brister, så fult av dig att förminska det jag själv har upplevt och sett.
    Skriv inte saker du inte vart med om.
    Förminskar jag det du upplevet, nej, det jag skriver att vet man om sina brister, så brukar de flesta arbeta med detta.
    Att ångra att man blev förälder är en brist, andra har andra brister och jag är inte naiv att tro att föräldrarnas kärlekt gör de andra bristerna ointressanta.
    Till saken hör att alla föräldrar har brister, jag, du och alla andra. En del ser sina brister och försöker arbeta med dom, andra vet om sina brister men bryr sig inte (som dina föräldrar), en del vet inte ens om sina brister.

    Det jag däremot kan säga, att de flesta föräldrar gör sitt bästa, och de flesta barn blir normal vuxna, trots att föräldrarna inte var perfekta, sedan finns det en minoritet som inte gör det. Och i dessa fall, så spelar det ingen roll vilken brist det är.
    Dina föräldrar brast, de visste om bristen, men de brydde sig inte om att arbeta med den, jag är ganska säker på att de tillhör en minoritet
  • Anonym (undrande)
    Anonym (tack) skrev 2014-06-17 08:06:36 följande:
    Man kan älska sitt barn samtidigt som man vantrivs med livet som förälder på grund av de krav och förändringar det för med sig.



    Jo, men här diskuterades väl främst de som ÅNGRAR sina barn. Stor skillnad mot att vantrivas som förälder och att önska att ens barn inte finns.
  • fluu
    Anonym (undrande) skrev 2014-06-17 13:46:18 följande:



    Jo, men här diskuterades väl främst de som ÅNGRAR sina barn. Stor skillnad mot att vantrivas som förälder och att önska att ens barn inte finns.
    Och som någon skrev innan så är det också stor skillnad på att önska att man aldrig skaffat sitt barn och att önska att ungen ska dö.
    Jag är Narcissus, en fåfäng fakir SAVE ME KAIZER!
  • Anonym (undrande)

    Till ett par andra: kan ni hålla er till ämnet snälla? Politik i Sverige (RUT/ROT) och förmåner eller utbildningssystem i USA har knappast med ämnet i tråden att göra?

  • Anonym (undrande)
    fluu skrev 2014-06-17 13:51:09 följande:
    Och som någon skrev innan så är det också stor skillnad på att önska att man aldrig skaffat sitt barn och att önska att ungen ska dö.



    Det är väl ingen som varit inne på önskningar om att barnet vore bättre dött! Det är skillnad på att önska att man aldrig skaffat barn (i sig) och att ångra det man fött! Det sistnämnda är hemskt!
  • fluu
    Anonym (undrande) skrev 2014-06-17 14:50:22 följande:



    Det är väl ingen som varit inne på önskningar om att barnet vore bättre dött! Det är skillnad på att önska att man aldrig skaffat barn (i sig) och att ångra det man fött! Det sistnämnda är hemskt!
    Väldigt många här har verkat tro att det är det folk som ångrar sina ungar menar. Att de är kallblodiga och önskar att ungarna ska dö.
    Jag tycker faktiskt inte att det sistnämnda är hemskt så länge man faktiskt är en bra förälder ändå och inte låter barnet märka hur man känner. Så som min mamma gjorde. Och att man är medveten om hur man känner och aktivt jobbar med det.
    Det enda som, i min mening, är riktigt hemskt är att faktiskt önska livet ur ungen eller att på något sätt behandla det illa eller låta det förstå hur man känner.
    Jag är Narcissus, en fåfäng fakir SAVE ME KAIZER!
  • Sansa Snark
    Anonym (undrande) skrev 2014-06-17 13:51:59 följande:
    Till ett par andra: kan ni hålla er till ämnet snälla? Politik i Sverige (RUT/ROT) och förmåner eller utbildningssystem i USA har knappast med ämnet i tråden att göra?
    Sorry TS. Jag blir bara så irriterad när folk "vet" hur det är i US.  Jag ska hålla snattran om OT framöver.

    Det är en bra och viktig tråd du har startat, verkligen! Jag undrar verkligen hur någon som är tveksam om barn ska kunna fatta rätt beslut för henne/honom om ingen någonsin får andas om att barn, med facit i hand, inte var det rätta. 
  • Iam
    Sansa Snark skrev 2014-06-17 15:56:21 följande:
    Sorry TS. Jag blir bara så irriterad när folk "vet" hur det är i US.  Jag ska hålla snattran om OT framöver.

    Det är en bra och viktig tråd du har startat, verkligen! Jag undrar verkligen hur någon som är tveksam om barn ska kunna fatta rätt beslut för henne/honom om ingen någonsin får andas om att barn, med facit i hand, inte var det rätta. 

  • Anonym (tack)
    fluu skrev 2014-06-17 14:57:29 följande:
    Det enda som, i min mening, är riktigt hemskt är att faktiskt önska livet ur ungen eller att på något sätt behandla det illa eller låta det förstå hur man känner.
  • Jeaninne
    Anonym (undrande) skrev 2014-06-17 07:26:42 följande:



     Och hon som skrev något om en utebliven vinresa till Frankrike i sommar pga graviditet och en sorg över detta: Frankrike finns kvar. Det gör vinet också. Och en forskningskarriär om man så vill (jisses människa, var är dina problemlösningsförmågor?).
    Ja, det inlägget var höjden! Spöke För övrigt tycker jag personligen, att vinprovarresor i Frankrike passar mycket bättre för medelålders människor. Med stora barn. Det är för det mesta den publiken som finns på sådana resor... Obestämd
Svar på tråden Vi finns, vi som ångrar barn