Helt omöjligt att få jobb!!

Har du någon plan för att kunna söka jobb även på annat sätt?
Att man skriver att man söker en person med erfarenhet är inget du ska ta notis om.
En platsannons är en önskelista, inget tvång.
Se till att skriva in något som ger dig som är mitt i slutfasen av utbildningen plus. Många företag vill ha helt ny personal, för då kan de forma dem efter sitt sätt att arbeta.

Jag känner mig kluven här. Vissa verkar tro att det inte gör någon som helst skillnad om man har högskoleutbildning eller inte. Enligt min erfarenhet så bryr sig många arbetsgivare om huruvida man faktiskt vill jobba där eller inte. Om man är utbildad och faktiskt vill jobba med något annat (även om man är villig att ta alla jobb) är det klart att det kan ligga i vågskålen.

Däremot känns det mera som att det i TS fall rör sig om att det dåliga självförtroendet och en negativ attityd lyser igenom.

Om man rekryterar långsiktigt så är en överkvalificerad, inom eget eller annat område,  en klar risk. Jobbet kan mycket väl bli en mellanlanding som alterntiv till arbetlöshet på väg mot något bättre.

Men en hel del områden bygger på timanställningar som kommer och går eller hög personalomsättning. Är man i slutet av sin utbildning och letar extrajobb är det sånt man ska sikta in sig på.

Men i första hand är det en fråga för arbetgivaren, inte den sökande. Visst är det
ett slit med att söka och jobbigt att ständigt få nej. Men när man söker jobb är det hagelmetoden som gäller, sök mycket och förhoppningsvis träffar något litet skott.

Blev själv arbetslös en period när IT-bubblan sprack 2004. Trots fina meriter odyl fick jag över 80 nej innan det blev napp på ett långskott. Inom en helt ny branch och en bit bort vilket innebar långpendling och till sist flytt.

Får jag föreslå en alvedon eller Omepracol för din onda mage!

Människan behöver ju fan en reality check! Hon skulle behövt vuxna som jag i hennes omgivning som hade lärt henne hur världen ser ut. Då hade hon troligtvis inte suttit på FL o klagat över att hon var överkvalificerad för jobb som hon saknar utbildning för.

Ja tycker man att det är superläskigt att ta kontakt med potentiella arbetsgivare så förstår jag verkligen dig att du tycker att det är omöjligt att få jobb... För det är det om man inte söker några. Väx upp och se ditt eget ansvar i att skaffa dig ett jobb. Du får nog också hoppa ner från dina höga hästar och sluta se dig själv som överkvalificerad i yrken som du varken har utbildning eller erfarenhet i! 

Hade du suttit på en intervju och sagt sånt till mig (som ibland anställer ekonomer) så hade du ALDRIG fått jobbet. Folk med attitydproblem är inte intressanta som medarbetare... 

Vill bara flagga för att det är helt annorlunda idag jämfört med för 10 år sedan.

Jag har själv jobbat i många år, pluggat på högskola nästan tio år och är idag arbetssökande (varslad pga konjunkturen). Började med att söka sådana jobb jag förr i tiden hade så länge. Funkade inte alls pga att man faktiskt måste vara utbildad undersköterska eller förskolelärare för att vikariera som det - åtminstone där jag bor (frågade och försökte). Kommunen tar dock in icke utbildade vikarier om kommer med lönebidrag/praktik/fas3...

Har även sökt en massa jobb som bara kräver gymnasieutbildning men har aldrig kommit på intervju för dessa. Kommer bara på intervju för arbete inom det jag har arbetat med och är utbildad för - är dock tuff konkurrens, får bara korta vikariat och funderar nu å hur jag ska lyckas få lönebidrag . Inte helt lätt att få som 40+ akademiker...

Läs gärna senaste inläggen i denna blogg för lite koll på nuets arbetsmarknadspolitik

helgavonpitbull.wordpress.com/

 

Sverige hade en lågkonjuktur i början av 90-talet,  då väldigt många varslades;  både anställda i näringslivet och offentliganställda,  både fabriksarbetare och högutbildade akademiker..

I början på 80-talet var det svårt att få jobb som sjuksköterska,  kände en som jobbade på café  på Stockholms central eftersom inga jobb i hennes yrke var tillgängliga.

Visst är det tufft nu -  och det är verkligen inte första gången det är det i Sverige.

Sant - men på 90-talet fanns inte dagens system med lönebidrag och bemanningsföretag + 75-dagarsregeln som gör det svårt för dig att arbeta deltid om inte student...jag jobbade på 90-talet !

Lönebidrag -  visst fanns det!  Sedan första dagen på nya jobbet 1989 delade jag arbetsrum med en kollega som går på lönebidrag (cp-skadad,  i rullstol).   I arbetsrummet bredvid fanns en annan lönebidragare  (f d lågstadielärare som blivit utbränd).  

Du får gärna förklara dagens lönebidrag,  jag vill gärna lära mig hur arbetslivet är idag.  Då användes det som ett sätt för arbetsgivaren att få arbete utfört av billig arbetskraft.   Och inte 100 % effektiva arbetstagare fick en möjlighet till arbetsliv och kollegor.

Krångligare är reglerna för att få ersättning från A-kassa,  det håller jag med om.  Även om man även på 90-talet fick höra att man skulle skylla sig själv som accepterat deltidsarbete.  Teorin från fackföreningshåll var att om alla vägrar  att  ta deltidsjobb skulle arbetsgivarna tvingas att konstruera heltidstjänster...

Det enda reglerna för A-kassa har lett till är att många deltidsjobb kräver att du är student....det har inte lett till fler heltidstjänster ALLS. A-kassorna tycker också det är en idiotisk regel som tillkommit...

Vad gäller lönebidrag så visst har det alltid funnits....men inte som nu!! Som sagt läs de senaste inläggen på denna blogg helgavonpitbull.wordpress.com/

Jag har under alla årtionen haft perioder där jag har arbetat på timmar för kommunen under studier, annat deltidsarbete och start-upp av enskild firma. Nu vips så kräver cheferna rätt utbildning från mig (sorry får inte mer CSN efter flera examen inom andra områden) samtidigt som icke utbildade personer får dessa jobb genom att de är ungdomar, fas3 eller invandrare..