BF Juni 2015

Jag blev diskriminerad förra gången jag var gravid. Hade avslutat studier och sökte jobb som en galning då jag inte ville sitta hemma och rulla tummarna i över tre månader.

Men de rakt ut 'hade du varit beräknad senare hade du fått jobbet'. Ångrar att jag inte spelade in det samtalet... Vi har en relativt ny avdelningschef som bott de senaste 6 åren i USA men han är från Schweiz ursprungligen. Bävar inför att berätta för honom. Tack och lov vet HR, min närmsta chef och resten av teamet. Och sen är jag med i facket så han kommer få det hett om öronen om jag får dåliga reaktioner från honom.

Vi hade egentligen inte tänkt att vara så officiella eller göra en så stor sak av det men nu har vi börjat berätta lite här och var även om vi bara är i v.12:) vi har försökt så länge och är ju faktiskt väldigt lyckliga. Nu känner jag mer att skulle det inträffa något så är det så olyckligt att vem som helst skulle ha förståelse. Men det känns fortfarande som att jag ljuger för folk^^ har nog en oro som ändå ligger kvar och stör lite hela tiden.

Natten till torsdagen var första gången jag drömde om graviditet och bebisar. Drömmer väldigt mycket, alltid gjort men detta var första för denna graviditeten konstigt nog. Natten till idag drömde jag om att vi tog reda på könet och det var en pojk, sen var vi på sjukhuset och skulle föda. Jag är nog en av de lyckligt lottade som ser fram emot förlossningen. Förra var inte helt lätt men överlag en mycket positiv upplevelse.

Min chef har vetat nästan hela tiden att jag är gravid, eftersom jag valde att berätta för honom att vi skulle göra IVF. Jag har hela tiden haft ett otroligt bra stöd från honom, och det kändes naturligt att berätta tidigt. Han fick även reda på när jag var gravid i våras och att jag fick MA då. Däremot kommer jag att även jobba halvtid på en annan avdelning efter jul, men har inte berättat för den chefen ännu. Det gör jag efter RUL, 13 januari.

Jag måste nog berätta rätt så snart, även fast jag helst slipper.

Jobbar som personlig assistent och kommer ju förmodligen få full gravidpenning och då gå hem redan i slutet av April.

Vi är bara 2 assistenter och den andra har sagt upp sig och slutar nu i jul. Så det letas ju efter en ny nu och det är tydligen svårt att hitta rätt. Så känns ju snällast att berätta snart så det finns lite tid att hitta en ersättare för mig.

Men usch vilken ångest! 2 personalbyten så tätt är ingen höjdare hos den brukaren jag jobbar, men går ju inte att göra något åt Hon visste inte att jag var gravid och jag visste inte att hon tänkte säga upp sig

12+2 idag och ännu är illamåendet med mig 24h om dygnet...Igår kunde jag inte hitta på någonting utan gick på Lergigan och sov bort hela dagen. Så trist när det äntligen är helg. Börja tappa hoppet att det ska gå över någonsin...Dessutom kan jag inte ta mina järntabletter som jag ska för jag mår ännu mer illa av dom och känner nu att järnvärdet nog har sjunkit sista veckan p g a det och att jag är mer yr och orkeslös.. jippi!

Ser fram emot när man har det där glowet alla pratar om ;) för det har knappast infunnit sig hos mig. Känner mig bara blek. 

Hoppas ni andra har en bättre helg och att ni slipper illamåendet!

Förresten är det någon som är insatt i "Skull-theory och nub-theory" alltså att man redan på ul från v 12 ungefär kan utläsa antingen på formen på huvudet om det är en tjej eller kille, eller att man kan se det på en Nubb om den pekar upp eller neråt så är det tjej eller kille? Enligt skallteorin verkar det vara en kille hos mig...ska bli intressant att se om det stämmer sedan på rutinul om de kan se det då.

Någon mer som har fått riktigt kass hy, min haka är hemsk :(