Anonym (orolig mamma)

Äldre 9 Mar 16:52

236 svar

Övergrepp på vår 4 månaders?

Jag har under flera års tid själv jobbat och jobbar med frågan om utsatta barn/hört/sett många mammor berätta om övergrepp som det visat sig att pappan utfört på deras gemensamma barn.
En partner och pappa som de aldrig skulle kunnat tro något sådant om men där det sen ändå visat sig vara så. Där mammorna har en sådan ångest av att inte kunnat se tidigare, inte kunnat förhindra, "borde de inte ha märkt något - kunde de inte ha stoppat det?"
Detta gör förstås att jag är väldigt vaksam själv, rent teoretiskt har full koll på vad man bör vara vaksam på. Har alltid tänkt att minsta tecken/misstanke/oro om något liknande så skulle jag lämna direkt etc etc...

Men är det så enkelt om man själv hamnar mitt i det? Och hur vet man? Jag har hur mycket kunskap som helst, både teoretiskt och hur man bör agera rent praktiskt... men när man väl står där själv med en partner man älskar (älskat?) och en oro som börjat gro, så är det inte så jäkla lätt ändå. Har man fel ödelägger man en människas liv. Fatta den fruktansvärda sorgen och ångesten som dabbar den som blir misstänkt för något så motbjudande fastän den inte gjort nått.
Har man rätt i sin misstanke, å andra sidan, riskerar man att förstöra ett barns hela liv om man inte agerar på det - så fruktansvärt om ett barn blir utsatt och det inte blir uppdagat och barnet hjälpt!!!

Jag har nu själv fått barn med en man... och innan förlossningen tänkte jag inte ens tanken på honom som möjlig övergreppsman på vår dotter, så långt bort att jag aldrig ens skulle komma på tanken.
Men efter att hon kommit har oron smugit sig på mig, av små små saker som jag knappt kan sätta fingret på. Jag har funnit mig själv stå i duschen och känna mig superstressad på att bli klar eftersom jag har en dålig känsla av att "något fel kanske händer". Jag började få en obehagskänsla då han skulle gå och byta blöja på henne. Jag upplevde också ofta att han "tog tillfället i akt att byta blöja" så snart jag duschade. Vissa ggr kunde jag fråga efter "böt du blöja?" och han ja:kar varpå jag frågar "varför, jag bytte ju precis innan jag duscha?" och han "jag tyckte det luktade kiss". Det finns fler sådana "småsaker" som bekymmrat mig.

Jag har slagits med denna oro och obehagskänsla. Å ena sidan känner jag "men gud, tänk om det inte alls är något, om jag är övermisstänksam pga mitt yrke, och så tror jag såhär om mitt barns pappa" och å andra sidan känner jag "men tänk om det är något fel, om jag har en magkänsla av faktiska skäl, och så blir jag ändå en sådan som inte märker eller agerar".

Det är väldigt subtilt, det jag "samlat på mig", svårt att helt ta på, men ändå så pass oroande för mig att jag antecknat "händelserna" för att kunna samla ihop en hel bild om det skulle behövas. Bör sägas att här påverkar förstås min yrkesbakgrund mig också. Många ggr, när något sådant här väl blivit tydligt och ofrånkomligt finner sig mamman (eller pappan för den delen) plötsligt i en sits där den vet att den byggt sin magkänsla på en massa saker men där hen inte kan presentera det såhär i efterhand. Därför känns anteckningar rätt.

Men så nu... här om dagen.. hände något way tydligare/större än vad jag ens varit i närheten av att notera tidigare. Tidigare har jag haft känslan av att något kan ha hänt men inte haft/funnit något som helst bevis/tecken för det reeelt. Det jag "antecknat" har endast varit min känsla och omständigheterna kring den.
Men nu hade flickans pappa en stund ensam med henne - vilket inte händer så ofta. Det rörde sig om 1-2 timmar då de var ensamma. När jag sen bytte blöja på vår tjej så hade hon något vitt kring analen. OBS INTE spermalikt. Såg ungefär ut som om man smörjt med idominsalva eller liknande, det tagit upp av huden/torkats av och detta var resterna. Jag blev fundersam då jag inte använt någon form av salva på henne sista dagarna. Jag kikade därför närmare och jag ser då att hon är lite sårig/har en spricka/öm/tunn hud på ett ställe utanför analen. Jag kikar då även kring slidan och ser att hon är röd/öm på ett ställe där också. Det är dessa två fakta i kombo som jag reaferar på. Jag får nu panik!!! FINNS det naturliga förklaringar till detta - och det är jag som är så misstänksam att jag går igång direkt åt ett enda håll - eller är det här nått jag ska agera på direkt?
En del av mig skriker att det måste va så att min man använt någon form av salva och möjligt förgripit sig på henne (kan inte tänka mig annat än finger)? en annan del av mig försöker finna logiska förklaringar. Men så tänker jag också: Kan det verkligen slumpa sig så att jag haft en underliggande oro OCH att jag sen upptäcker detta på henne just den dagen de två varit ensamma?? Jag ställer frågorna till mig själv lika mycket som till "er".... Jag vill ABSOLUT inte missa att agera, men jag vill inte utsätta min man för misstanke om det inte alls rörde sig om något sådant.

Jag vet knappt om det var fel eller rätt, vilket jag väl borde veta, men jag konfronterade på sätt och vis min man där direkt. Frågade bara "har du använt någon salva på henne idag?" och han svarade "nä" och jag "okej, vad konstigt för hon har något vitt här, undrar vad det kan va". Jag sa sen också att hon var röd/hade ett sår och att jag funderade på vad det kunde bero på, at jag inte sett det förut (obs, innan jag ens sa något till honom fotade jag faktiskt hur det såg ut). Han var ganska snabb på att säga ?ja jag vet inte / jag har inte gjort nått? och gå därifrån? vilket jag finner lite konstigt. Samtidigt blev han kanske illa till mods av undertonen om anklagning...? Jag sa då ?om du nu inte vet vad det är blir du inte nyfiken på att se vad jag pratar om istället för att gå iväg?? Det framgick tillslut vad jag antydde och han blev arg och undrade hur jag kunde tro något sådant om honom. Men ja... det skulle ju en person som gjort något säga också förstås. Jag förtydligade att jag inte anklagar honom men att jag funderar på vad tusan det är och att - med min bakgrund - skulle jag aldrig låta bli att reagera.

Förstår att mitt inlägg är långt och svamligt, dessutom har jag utelämnat de andra "små tecknen" som väckt min misstanke.... Jag vet hur jag ska agera om jag måste gå vidare med detta? så det jag undrar ifrån är väl främst:

Vad kan det ha varit om det INTE var ett övergrepp? Finns det ens några möjliga logiska förklaringar? För jag har så svårt att se några sådana logiska förklaringar just nu...
Hon har haft svårt med magen/hård i magen vilket förstås kan ge sprickor/öm anal? men nu var det ett tag sedan hon bajsade - kan hon ändå få/ha fått sår/spricka där pga det? Varför är hon i så fall även rödlätt kring slidans mynning? Är det vanligt att bebisar är/blir det? Får man sprickor/sår i analen av andra anledningar än att där pressas ut för hårt bajs när man är förstoppad? För bajsa har hon som sagt inte på ett par dagar (vi har hjälp kring det på BVC) men förstoppad kan hon ju va. Hon har precis börjat med smakportioner... kan det vita på något vis vara från det? Det känns sjukt att ens skriva det men vill lämna alla möjliga detaljer och hon har ätit ?fast? föda (potatispuré) för första ggr nyligt innan detta. Kan det på något vis varit oprocessad potatis? Kan de få annan typ av vätska/flytning från slidan/rumpan som är vitaktig och lite "bitig" inte rinnig i konstistensen?

Om jag inte går vidare direkt, hur försäkrar jag mig ändå om att hon inte blir utsatt, hur kan jag säkra eventuella ?bevis? etc. Så länge jag är föräldraledig är jag i hennes närhet i stort sett HELA tiden? men det kommer ju en dag då jag börjar jobba igen också. Den ger mig ångest.

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2015-03-09 19:01
EDIT:
Skriver faktiskt i min TS att där finns andra saker som hör till historien som jag inte lyft.

Någonstans var/är jag så rädd att bara få kommentarer som "men Gud, anmäl direkt" att jag tryckte väldigt mycket på den motsatta sidan av historien (att det kanske är
min förstorade rädsla). Hade jag istället skrivit ett inlägg som riktat sig på allt han gjort och sagt hade jag högst troligt fått motsatta reaktioner. Allt beror ju på vilka fakta man lägger fram...

Det är inte särskilt konstriktivt att enbart lämna kommentarer i stil med "du verkar ju sjuk" etc. Det jag bad om - om man nu ser mig som problemet - var att hjälpa mig finna logiska förklaringar till händelsen. Det tar jag tacksamt emot.

Anonym (Fundersam)

Äldre 11 Mar 07:21

#159

Thyla skrev 2015-03-11 07:13:09 följande:

Bara så du vet så är det där inte normalt.

Kan du utveckla det? Vet inte riktigt vad jag själv tycker. Det kan bero på situationen i övrigt och hur gammalt barnet är enligt mig.

Anonym (Emma)

Äldre 11 Mar 08:07

#160

Hej, jag har läst alla dina inlägg och känner delvis igen mig själv i din historia. Jag har själv jobbat med barn och jag vet precis som du skriver att det är oerhört svårt att få något bevis för sexuella övergrepp mot barn. De flesta anmälningar läggs ner i brist på bevis.(oftast handlar det jun nte om våldtäkter eller något som direkt skadat barnen fysiskt). Och som du själv skriver så är råden omkring sexuella övergrepp mot barn att man ska "lita på sin magkänsla" och just vara uppmärksam på de små detaljerna omkring barnen.

Det jag känner lite här i tråden är dock att det är helt omöjligt för oss utomstående att veta något om situationerna du tar upp. Det kan vara helt normala situationer utifrån din beskrivning. Jag tycker inte att det är konstigt att pappor kramar sina tioåringar eller ligger bredvid dem i sängen, inte heller att byta en extra blöja någon gång. Samtidigt kan vi ju inte som utomstående heller säga med säkerhet att din man inte har ett sexuellt intresse mot barn. En tanke jag fick från dina beskrivningar var att du uppger tio åriga dottern också, jag tror inte att samma pedofil är intresserad av både tioåringar och spädbarn. För mig känns det lite extremt, jag tänker mig att de attraheras av barn i en viss ålder, men jag kan ju ha fel.

Det jag ville dela med mig av är iaf att jag har haft jättemycket pedofilnojjor och har fortfarande det från och till. Jag är uppmärksam på vad framförallt män gör i mina barns närhet. Föräldrar till barnens kompisar, med tiden har jag "friat dem", igentligen är det bara en pappa jag fortfarande tycker är lite "gränslös", och lite okänslig omkring vad barnen tycker är ok vad det gäller bus/kramar osv, men i majoriteten hade jag ju fel. De här nojorna var större när barnen var mindre, nu kan de ju själva säga ifrån. Med det sagt vill jag ju bara säga att det inte är fel att vara uppmärksam på alla vuxna runt sitt barn men man får inte noja sönder heller, man kan vara uppmärksam utan att dra på alla växlar. Nu upplever jag iof att du försöker vara nyanserad och lugna ner dig så det är ju bra. Just den första tiden med en ny lite bebis är ju extra orolig och nojjig också, jag kunde också reagera väldigt mycket på min man om jag tyckte att han gjorde fel.

Jag har inte själv blivit utsatt för regelrätta sexuella övergrepp men däremot vuxna som varit väldigt gränslösa, tagit på mig, krävt kramar, sitt mitt knä och så fast jag inte velat det. Det sågs ju att 1-5% av alla vuxna kan vara pedofiler, de flesta gör ju aldrig några brott och agerar inte alls på det, men då räknas man som pedofil om man attraheras av barn under 13 år. Jag inbillar mig att läggning mot just spädbarn måsta vara ovanligare.

Med det här lite splittrade inlägget vill jag väl bara säga att det inte är lätt att veta, kanske är din oro helt obefogad, om man nojjig mycketså går det att hitta "bevis" som kanske inte är något. Men det går inte heller att sitta här och garantera att det inte hänt något. Det bästa är väl att titta utifrån hur din man är kanske. De flesta pedofiler agerar inte för de fattar att de skadar barnen, är din man okänslig socialt så att han kan överse barnens lidande av ett övergrepp tror du?

Anonym (orolig mamma) skrev 2015-03-09 18:54:16 följande:

Skriver faktiskt också i min TS att där finns andra saker som hör till historien som jag inte lyft.

Någonstans var/är jag så rädd att bara få kommentarer som "men Gud, anmäl direkt" att jag tryckte väldigt mycket på den motsatta sidan av historien (att det kanske är

min förstorade rädsla). Hade jag istället skrivit ett inlägg som riktat sig på allt han gjort och sagt hade jag högst troligt fått motsatta reaktioner. Allt beror ju på vilka fakta man lägger fram...

Påven Johanna

Äldre 11 Mar 08:13

#161

Thyla skrev 2015-03-11 07:13:09 följande:

Bara så du vet så är det där inte normalt.

Det är väl klart att det kan vara helt normalt! Både jag och barnens pappa har legat och hållit om våra ungar i den åldern, och det har vi gjort i bara underkläderna.

Handlingar blir bara onormala och skadliga om det ligger något sexuellt i dem eller om de utförs med tvång. Att ligga och hålla om sina barn om och när de vill det är förstås inget onormalt alls.

Ni måste sluta sprida den där sortens felaktiga uppfattningar. Jag läser ibland här om bonusmammor som inte har egna barn (eller som har barn men andra vanor och uttryckssätt för kärlek och omsorg och som diskvalificerar alla andra sätt) som tycker att mycket är onormalt som deras män gör med sina barn (pappan har fötterna i dotterns knä - äckligt, pappan låter dottern sitta i sitt knä - äckligt, dottern ger pappan en puss på munnen - äckligt och så vidare), och det verkar som om många av dessa kvinnor har vuxit upp i familjer där kramar och närhet tog slut samtidigt som blöjan blev onödig. Tragiskt.

detkanskefunkar

Äldre 11 Mar 09:09

#162

Påven Johanna skrev 2015-03-11 08:13:01 följande:

Det är väl klart att det kan vara helt normalt! Både jag och barnens pappa har legat och hållit om våra ungar i den åldern, och det har vi gjort i bara underkläderna.

Handlingar blir bara onormala och skadliga om det ligger något sexuellt i dem eller om de utförs med tvång. Att ligga och hålla om sina barn om och när de vill det är förstås inget onormalt alls.

Ni måste sluta sprida den där sortens felaktiga uppfattningar. Jag läser ibland här om bonusmammor som inte har egna barn (eller som har barn men andra vanor och uttryckssätt för kärlek och omsorg och som diskvalificerar alla andra sätt) som tycker att mycket är onormalt som deras män gör med sina barn (pappan har fötterna i dotterns knä - äckligt, pappan låter dottern sitta i sitt knä - äckligt, dottern ger pappan en puss på munnen - äckligt och så vidare), och det verkar som om många av dessa kvinnor har vuxit upp i familjer där kramar och närhet tog slut samtidigt som blöjan blev onödig. Tragiskt.

Tack för att du skriver så!

Min man och jag har två döttrar som nu är 11 och 13 år.
När de var i 10 års åldern så hände det absolut att både jag och min man höll om dem, även i bara underkläderna. Givetvis var det alltid på deras villkor!

Nu är ju vår äldsta 13 år och läget har blivit ett annat. Nu tycker hon att hennes pappa är den pinsammaste personen på jorden, och håller på att "dö" om han går med bar överkropp från badrummet till sovrummet

.

Men jag - mamman - får fortfarande krypa ner hos henne och hålla om henne när tonårslivet/känslorna/kompisproblemen blir för tunga och hon ligger i sängen och gråter.
Och fortfarande lutar hon gärna huvudet mot pappas axel när vi tittar på film tillsammans.

Och vår yngsta - 11 år - tycker faktiskt fortfarande om att ligga på pappas arm på söndagsmorgonen, och lyssna när han läser.

Anonym (Övergerpp av dig)

Äldre 11 Mar 09:15

#163

Anonym (orolig mamma) skrev 2015-03-09 21:18:23 följande:

Jag tar inte din kommentar så, tack för din förståelse. Jag tror som du, är säkerligen mer medveten och uppmärksam än den allmänna mamman, det är ju en av anledningarna till att jag vill få hjälp att se logiska förklaringar.
Som jag skrivit ovan har jag dock mer att gå på, som lett till att jag ens reagerade på detta. Det är vårt första gemensamma barn, men han har barn sedan innan som finns i familjen. Förstår dock att jag skjuter mig själv i foten liten när jag valde att skriva en tråd där jag säger A men inte B... så jag förstår att jag inte riktigt tas på allvar. Jag utgår helt klart ifrån att min man inte förgripit sig på fickan, fören jag eventuellt skulle ha fått veta något mer konkret - det är anledningen till att jag skrev tråden, anonymt, istället för att på något vis ens nämna mina tankar i min verkliga omgivning. Skulle aldrig dra igång något sådant utan att veta. Samtidigt skulle jag inte heller bara släppa det ur mitt huvud utan vara vaksam på just de eventuella tecknen/det mer konkreta. Utan att då mena att jag går och söker efter det hela tiden i vår vardag.

Anonym (osäker) skrev 2015-03-09 19:51:58 följande:

Har analen verkligen spruckit så att det blöder så är det ju lite konstigt, är du säker på att hon inte bajsat och var förstoppad då? Likaså konstigt att hon är ÖM i slidöppningen, hur vet du det? Märker du att hon tycker det gör ont?

Förstoppad har jag ju skrivit i TS att hon varit... jag tycker bara det är konstigt att hon töjs/får ett sår utan att något passerat. Med det menar jag att jag inte sett detta sår/spricka innan denna morgon och mellan det att den inte fanns och fanns har hon inte bajsat... men kanske kan man få så ändå av att ta i? Det är det jag försöker bli på det klara med här i min frågeställning i TS. Att hon är öm i slidöppningen var klumpigt uttryckt av mig, det kan jag förstås inte veta. Menar väl mer att det ser ömt/rött/irriterat ut. Just den delen kan ju vara helt naturlig i sig, det var i sin helhet tillsammans med de andra faktorerna jag fick obehagskänslan.Har nog redan nämnt så mycket att han lär känna igen sig om han hittar tråden ändå, så kan nämna något av det jag noterat:
Han har barn sedan innan... jag kunde tex tycka då vi flyttade ihop att han onormalt ofta skulle gå och "titta till" dem då de duschade... fastän de var så pass gamla att jag tänker att man klarar sig gott själv. Jag är fullt medveten om att det är en sådan sak som kan vara helt normal, han är något överbeskyddande kring dem även då det kommer till att få klara att städa själv, testa att baka själv eller dylikt. Samtidigt som det kan upplevas suspekt - sånt beror alltid på sättet han säger/gör det på och betraktarens ögon, därav jag inte gjort mer än att nämna "nu kanske de är så stora att de klarar sig själva".
Vid ett annat tillfälle passerade jag ena tjejens rum och hinner notera att han ligger bakom henne i sängen (detta var på morgonen så han hade bara kallsonger på sig) och höll om henne. Samma här - kan vara en helt normal situation, vem skulle klandra en mamma som höll om sitt barn ´tex - men då jag gick förbi upplevde jag att flickan ryggade till, som om hon upplevde att det var dumt att jag såg dem. Situationen gav mig en klump i magen och jag vill här poängtera att detta var i början av vår relation - jag hade inte en TANKE på att något inte skulle gå rätt till och sökte verkligen inte efter dylikt (som jag märker många här i tråden verkar tro om mig/se mig som).
Sedan vår bebis kom har jag upplevt att såfort jag går och duschar eller dylikt så att de är själva så går han alltid och byter blöja på henne - även om jag nyss gjort det, vilket känts suspekt. Samtidigt som det kan vara så att det är hans enda logik i huvudet att ta till om hon är otröstlig.
Vid ett annat tillfälle var han hemma med henne själv och jag ser sen att persiennen vid skötbordet är neddragen... jag frågar varför den är nere och han kommer med någon svamlig förklaring kring att han såg att den satt på sned, ville rätta till den, den åkte ned och han hann inte dra upp den... Till saken hör att framför detta fönster sitter en gardin som man inte ser igenom... så hur såg han ens att persiennen satt snett... plus att han inte är typen som ens brukar lägga märke till om där finns en gardin/perrsien.

Jag vet som sagt att allt det jag skriver i sig är sådant som kan upplevas "men herregud, tagga ned" som "men oj, det kan va nått"... det är ju därför jag själv inte gått igång på det. Med sådant bakom oss kände jag dock obehag när de nu varit själva en stund och jag finner rödhet och sårighet kring anal och slida samt vita "rester" av något som jag inte sett där bara ett par timmar tidigare då jag bytte blöja.

Harmagedon skrev 2015-03-09 20:08:49 följande:

Vad bra att det var onödigt. Hoppas att din oro är obefogad!

Det hoppas jag med.

Jag vet inte om någon redan har skrivit det jag tänker skriva (har inte läst igenom hela tråden) men om du lade märke till "konstigheter" mellan din man och hans barn, och har det yrke du har, varför reagerade du inte starkare redan då? Men varför i hela världen skaffade du barn med honom om du tyckte det försiggick märkliga saker mellan honom och hans barn, borde inte klockorna ringt redan där och då? Var det inte lika noga med hans ungar?

Jag tycker det verkar som att barnet utsätts för en viss form av övergrepp, ja. Men inte från pappans sida utan från din. Att stå och undersöka lillans underliv mer eller mindre med lupp, skriva upp hur hon ser ut och fotografera hennes underliv verkar som en form av övergrepp i mina ögon. Kommer du til BVC med så vaga misstankar och berättar att du fotat och skrivit ner i detalj hur ungen ser ut kommer de nog fatta misstankar, ja. Men knappast mot din man utan mot dig.

Jag tycker du skulle ha anmält din man redan när du såg honom hålla på med sin dotter, om det nu var så konstigt. Och du skulle verkligen inte skaffat barn med en man som du misstänkte fingrade på sina barn, blir barnet utsatt för övergrepp av pappan är det lika mycket ditt fel.

Men jag tror inte det är någon fara, det är snarare du som är hysterisk. Och som sagt, det finns inga som helst belägg för att din man skulle göra något otillbörligt med barnet (neddragna persienner - ja jag säger då det) däremot beter du dig som den värsta pedofil. Det vore bra om soc fick reda på detta och kunde utreda er bägge två. Hellre en utredning för mycket tycker du ju, det ska väl gälla dig själv också...

Anonym (jaha)

Äldre 11 Mar 09:25

#164

och där kom barnvagsnmaffian;
seriöst; finns det någon tråd här inne som inte vinklar allt till att det alltid är ts fel?

Eller är bara så att det är enklast att hacka på en okänd person bakom en annan dator och som ni inte behöver se i ögonen?

Vem fan bryr sig om vem som har mest rätt, mest fel, vinner, eller förlorar. Ts förklarar sina känslor och det är modigt bara det och bryr sig om sin dotter och undrar vad det är för sår dottern har.
Sådant ska inte vinklas till att sparka på ts. Varför ens ha ett forum som dessa när folk inte kan diskutera?

Spartacus

Äldre 11 Mar 09:49

#165

med mitt första barn, en dotter, kunde jag ha liknande skrämmande känslor och ångestliknande tillstånd. så jag känner igen mig i din oro ts!

men helt allvarligt så tror jag att det är hjärnspöken som det rör sig om. ja jag vet! tänk OM, men allvarligt talat så kan man inte leva så! man vill såklart det allra bästa för sina barn och inte vara den där "blåsta föräldern som inte fattade nånting när barnet for illa"...

det gäller att ta av sig orosmagen och se med klara ögon på det hela. har din man förgripit sig på småbarn eller haft barnporr på datorn? har det funnits situationer där du känt att han utnyttjat maktpositionen och tagit i ett barn på sexuella sätt?

Om svaren är nej så måste du komma vidare i din oro. Du har förmodligen sett och hört så mycket att varenda liten antydan skaver i dig... men det är hos DIG problemet isf ligger och då måste DU söka hjälp för detta. Din man måste ha rätt att få vara pappa till ert barn utan att tänka på hur det ser ut med dina svarta glasögon på.

Se till att ta tag i det här så du får tid för att njuta av föräldraskapet också!

Spartacus

Äldre 11 Mar 09:52

#166

och rodnad kring slida och anal är VÄLDIGT vanligt på bebisar... det räcker med "fel" sorts blöja eller våtservett, eller att dom bytt ofta eller för lite för att det ska bli så på de känsliga barnen...

det vita kan ha varit en kladdig rest av servett, blöjrest, liten flytning, tvålrest, ja jisses det kan ha varit vad som.

Måla inte fan på väggen!

Lady Godiva

Äldre 11 Mar 09:52

#167

Anonym (ts) skrev 2015-03-09 23:30:16 följande:

Jag mår bra, hur mår du själv?
Du vet att du inte behöver ta detta personligt bara för att du är man, va? Män har en tendens att bli oerhört provocerade och ta saker som pedofili, våldtäkt osv personligt för att 9 gånger av 10 så handlar det om män. Andas och inse att det inte handlar om ALLA män, utan en individ som råkar vara man.
Det bästa i detta fallet är att samla bevis.
Att smygfilma i detta läge är det bästa hon kan göra just nu, märk väl att hon inte verkar så intresserad av det då hon undviker frågan.

Det här är OT, men har du någon källa på det där (det jag fetstilat och strukit under)? Amerikanska justitiedepartementet släppte för ca fem år sedan en rapport som visar att 75 procent av sexövergreppen mot barn och ungdomar utförs av män och 25 procent av kvinnor. När man undersökte barn på anstalter kom det fram att 95 procent av de minderåriga som hade blivit utsatts för övergrepp blev det av kvinnor. Rapporten heter "Sexual Victimization in Juvenile Facilities Reported by Youth, 2008-09".

Men fortsätt för all del häva ur dig fantasisiffror på måfå, allt för att bibehålla bilden av den Onde Mannen...

Vad hände med den oh! så viktiga jämställdheten? Visst ja - den är bara viktig när det är positivt för kvinnor. När män vill jobba på dagis är det inget tal om jämnställdhet, inte. Män som vill jobba på dagis är ju suspekta typer som bara vill förlusta sig med barnen. Sådant gör ju bara män, inte kvinnor...

Vänliga hälsningar, kvinna som är less på hur män framställs i dessa diskussioner

Är det du vill säga värt mitt svar?

Anonym (Omg)

Äldre 11 Mar 10:04

#168

Anonym (nn) skrev 2015-03-10 22:56:11 följande:

Om du lägger undan känsloargumenten ett tag och fokuserar på vad som är viktigt just nu rent logiskt så ser du nog att det bästa TS kan göra just nu, eftersom hon inte är stålmannen utan en helt vanlig människa, är att just använda sig av de tips hon fått. De bästa just nu är att filma, ja. Det skulle nog t.o.m. dr phil säga.

Är man vuxen och förälder får man helt enkelt sätta sitt barn först och prioritera sitt barns säkerhet.Eller så kan du klicka på 'visa endast' under TS och få fram alla TS svar.

Jag förstår inte vad som är så provocerande med det jag skriver men nu anar jag ett och annat från både dig och en annan i tråden, riktigt obehagligt.

Att bli så arg över en förälder som är orolig och försöker få hjälp och som ändå har väntat så länge med att agera....ja, det säger väl allt.

Jag hoppas TS ignorerar er och era agendor och tar till sig av oss som försöker hjälpa istället för att kalla en mamma som känner sitt barn mer än någon annan för "paranoid" m.m.

Nu när jag förstår vad du/ni är ute efter så tänker jag inte fortsätta denna konversationen med er.

"De bästa just nu är att filma, ja. Det skulle nog t.o.m. dr phil säga.

Är man vuxen och förälder får man helt enkelt sätta sitt barn först och prioritera sitt barns säkerhet."

Skulle dr Phil ha sagt det? Varför sa du inte det från början!? ;)

Den fundamentala skillnaden mellan det vi menar är väl att jag inte anser det vara barnets bästa att medveten lämna henne ensam med mannen man tror antastar henne.

Det enda jag sa att är han misstänkt pedofil i vilket fall jag aldrig hade lämnat mina någon av mina döttrar ensam med honom för att ertappa honom med det sexuella övergreppet och ha det inspelat på film.

Har du inte svar på varför man skulle göra en sådan urkorkad grej istället för att direkt gå till läkare och undersöka skadan i analen så får jag väl bara anta att du har slut på argument. Det brukar nämligen vara då alla nästan-kränkta fl: are lämnar diskussionen, när de inte har något bättre att komma med.

Övergrepp på vår 4 månaders?

INNEHÅLL