• Anonym (orolig mamma)

    Övergrepp på vår 4 månaders?

    Jag har under flera års tid själv jobbat och jobbar med frågan om utsatta barn/hört/sett många mammor berätta om övergrepp som det visat sig att pappan utfört på deras gemensamma barn.
    En partner och pappa som de aldrig skulle kunnat tro något sådant om men där det sen ändå visat sig vara så. Där mammorna har en sådan ångest av att inte kunnat se tidigare, inte kunnat förhindra, "borde de inte ha märkt något - kunde de inte ha stoppat det?"
    Detta gör förstås att jag är väldigt vaksam själv, rent teoretiskt har full koll på vad man bör vara vaksam på. Har alltid tänkt att minsta tecken/misstanke/oro om något liknande så skulle jag lämna direkt etc etc...


    Men är det så enkelt om man själv hamnar mitt i det? Och hur vet man? Jag har hur mycket kunskap som helst, både teoretiskt och hur man bör agera rent praktiskt... men när man väl står där själv med en partner man älskar (älskat?) och en oro som börjat gro, så är det inte så jäkla lätt ändå. Har man fel ödelägger man en människas liv. Fatta den fruktansvärda sorgen och ångesten som dabbar den som blir misstänkt för något så motbjudande fastän den inte gjort nått.
    Har man rätt i sin misstanke, å andra sidan, riskerar man att förstöra ett barns hela liv om man inte agerar på det - så fruktansvärt om ett barn blir utsatt och det inte blir uppdagat och barnet hjälpt!!!

    Jag har nu själv fått barn med en man... och innan förlossningen tänkte jag inte ens tanken på honom som möjlig övergreppsman på vår dotter, så långt bort att jag aldrig ens skulle komma på tanken.
    Men efter att hon kommit har oron smugit sig på mig, av små små saker som jag knappt kan sätta fingret på. Jag har funnit mig själv stå i duschen och känna mig superstressad på att bli klar eftersom jag har en dålig känsla av att "något fel kanske händer". Jag började få en obehagskänsla då han skulle gå och byta blöja på henne. Jag upplevde också ofta att han "tog tillfället i akt att byta blöja" så snart jag duschade. Vissa ggr kunde jag fråga efter "böt du blöja?" och han ja:kar varpå jag frågar "varför, jag bytte ju precis innan jag duscha?" och han "jag tyckte det luktade kiss". Det finns fler sådana "småsaker" som bekymmrat mig.

    Jag har slagits med denna oro och obehagskänsla. Å ena sidan känner jag "men gud, tänk om det inte alls är något, om jag är övermisstänksam pga mitt yrke, och så tror jag såhär om mitt barns pappa" och å andra sidan känner jag "men tänk om det är något fel, om jag har en magkänsla av faktiska skäl, och så blir jag ändå en sådan som inte märker eller agerar".

    Det är väldigt subtilt, det jag "samlat på mig", svårt att helt ta på, men ändå så pass oroande för mig att jag antecknat "händelserna" för att kunna samla ihop en hel bild om det skulle behövas. Bör sägas att här påverkar förstås min yrkesbakgrund mig också. Många ggr, när något sådant här väl blivit tydligt och ofrånkomligt finner sig mamman (eller pappan för den delen) plötsligt i en sits där den vet att den byggt sin magkänsla på en massa saker men där hen inte kan presentera det såhär i efterhand. Därför känns anteckningar rätt.

    Men så nu... här om dagen.. hände något way tydligare/större än vad jag ens varit i närheten av att notera tidigare. Tidigare har jag haft känslan av att något kan ha hänt men inte haft/funnit något som helst bevis/tecken för det reeelt. Det jag "antecknat" har endast varit min känsla och omständigheterna kring den.
    Men nu hade flickans pappa en stund ensam med henne - vilket inte händer så ofta. Det rörde sig om 1-2 timmar då de var ensamma. När jag sen bytte blöja på vår tjej så hade hon något vitt kring analen. OBS INTE spermalikt. Såg ungefär ut som om man smörjt med idominsalva eller liknande, det tagit upp av huden/torkats av och detta var resterna. Jag blev fundersam då jag inte använt någon form av salva på henne sista dagarna. Jag kikade därför närmare och jag ser då att hon är lite sårig/har en spricka/öm/tunn hud på ett ställe utanför analen. Jag kikar då även kring slidan och ser att hon är röd/öm på ett ställe där också. Det är dessa två fakta i kombo som jag reaferar på. Jag får nu panik!!! FINNS det naturliga förklaringar till detta - och det är jag som är så misstänksam att jag går igång direkt åt ett enda håll - eller är det här nått jag ska agera på direkt?
    En del av mig skriker att det måste va så att min man använt någon form av salva och möjligt förgripit sig på henne (kan inte tänka mig annat än finger)? en annan del av mig försöker finna logiska förklaringar. Men så tänker jag också: Kan det verkligen slumpa sig så att jag haft en underliggande oro OCH att jag sen upptäcker detta på henne just den dagen de två varit ensamma?? Jag ställer frågorna till mig själv lika mycket som till "er".... Jag vill ABSOLUT inte missa att agera, men jag vill inte utsätta min man för misstanke om det inte alls rörde sig om något sådant.

    Jag vet knappt om det var fel eller rätt, vilket jag väl borde veta, men jag konfronterade på sätt och vis min man där direkt. Frågade bara "har du använt någon salva på henne idag?" och han svarade "nä" och jag "okej, vad konstigt för hon har något vitt här, undrar vad det kan va". Jag sa sen också att hon var röd/hade ett sår och att jag funderade på vad det kunde bero på, at jag inte sett det förut (obs, innan jag ens sa något till honom fotade jag faktiskt hur det såg ut). Han var ganska snabb på att säga ?ja jag vet inte / jag har inte gjort nått? och gå därifrån? vilket jag finner lite konstigt. Samtidigt blev han kanske illa till mods av undertonen om anklagning...?  Jag sa då ?om du nu inte vet vad det är blir du inte nyfiken på att se vad jag pratar om istället för att gå iväg?? Det framgick tillslut vad jag antydde och han blev arg och undrade hur jag kunde tro något sådant om honom. Men ja... det skulle ju en person som gjort något säga också förstås. Jag förtydligade att jag inte anklagar honom men att jag funderar på vad tusan det är och att - med min bakgrund - skulle jag aldrig låta bli att reagera.

    Förstår att mitt inlägg är långt och svamligt, dessutom har jag utelämnat de andra "små tecknen" som väckt min misstanke.... Jag vet hur jag ska agera om jag måste gå vidare med detta? så det jag undrar ifrån är väl främst:

    Vad kan det ha varit om det INTE var ett övergrepp? Finns det ens några möjliga logiska förklaringar? För jag har så svårt att se några sådana logiska förklaringar just nu...
    Hon har haft svårt med magen/hård i magen vilket förstås kan ge sprickor/öm anal?  men nu var det ett tag sedan hon bajsade - kan hon ändå få/ha fått sår/spricka där pga det? Varför är hon i så fall även rödlätt kring slidans mynning? Är det vanligt att bebisar är/blir det? Får man sprickor/sår i analen av andra anledningar än att där pressas ut för hårt bajs när man är förstoppad? För bajsa har hon som sagt inte på ett par dagar (vi har hjälp kring det på BVC) men förstoppad kan hon ju va. Hon har precis börjat med smakportioner... kan det vita på något vis vara från det? Det känns sjukt att ens skriva det men vill lämna alla möjliga detaljer och hon har ätit ?fast? föda (potatispuré) för första ggr nyligt innan detta. Kan det på något vis varit oprocessad potatis? Kan de få annan typ av vätska/flytning från slidan/rumpan som är vitaktig och lite "bitig" inte rinnig i konstistensen?


    Om jag inte går vidare direkt, hur försäkrar jag mig ändå om att hon inte blir utsatt, hur kan jag säkra eventuella ?bevis? etc.  Så länge jag är föräldraledig är jag i hennes närhet i stort sett HELA tiden? men det kommer ju en dag då jag börjar jobba igen också. Den ger mig ångest.


    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2015-03-09 19:01
    EDIT:
    Skriver faktiskt i min TS att där finns andra saker som hör till historien som jag inte lyft.

    Någonstans var/är jag så rädd att bara få kommentarer som "men Gud, anmäl direkt" att jag tryckte väldigt mycket på den motsatta sidan av historien (att det kanske är
    min förstorade rädsla). Hade jag istället skrivit ett inlägg som riktat sig på allt han gjort och sagt hade jag högst troligt fått motsatta reaktioner. Allt beror ju på vilka fakta man lägger fram...

    Det är inte särskilt konstriktivt att enbart lämna kommentarer i stil med "du verkar ju sjuk" etc. Det jag bad om - om man nu ser mig som problemet - var att hjälpa mig finna logiska förklaringar till händelsen. Det tar jag tacksamt emot.
  • Svar på tråden Övergrepp på vår 4 månaders?
  • Lindsey Egot the only one
    radwanska skrev 2015-03-12 22:38:55 följande:
    Vem bryr sig om att man bryter mot lagen om man filmar i sitt eget hem? Det tror jag förresten inte alls att man gör, om man själv befinner sig i sitt eget hem.

    Jag förstår precis vilken enorm kränkning det är att utsättas för detta som partner om man är oskyldig. Det är ju en risk som TS måste vara medveten om innan hon påbörjar videoupptagning. Att  ifall hon har fel och om det blir upptäckt så kanske hon har förstört sitt förhållande, ja, sin familj.
    Fast TS har ju redan begått övergrepp på sitt eget barn genom att ta kort på underlivet på barnet. Vad händer när mannen upptäcker det i TS kamera? Vilka tankar tror du han får då? Rätt som det är har båda föräldrarna börjat misstänkliggöra varann. Och båda vill skydda barnet mot den andre föräldern.

    Han skulle lätt kunna vinna i domstol då TS tagit kort på barnets snippa samt utesluter honom i barnets omvårdnad osv. Det är mer misstänksamt än att han bytte en blöja när TS duschade och låg och höll om sitt tio åriga barn i dess säng med kalsongerna på
  • Drottningen70
    Lady Godiva skrev 2015-03-13 01:15:24 följande:

    Du kan inte alls tänka tanken att man blir f*rbannad över att en man ska misstänkas på tämligen vaga grunder? Att det är hemskt att se hur blodtörstiga många är, utan några egentliga bevis? Att det är rent upprörande att se folk tycka att det är helt okej att smygfilma honom, det han inte vet lider han ju inte av och skulle han få reda på det och är oskyldig kan han ju alltid gå i terapi?

    Med vilken rätt sitter du och talar om för andra varför de blir arga över den här tråden? För min del kan jag säga att du har helt fel, det är hur mannen anklagas och vad folk skriver som gör mig arg. Det är lynchstämningen som gör mig upprörd. Jag vet inte om ditt psykobabbel stämmer in på någon annan i tråden, men mig stämmer det inte alls på.Sitter du också och analyserar folk? Nej, min inställning beror inte på rädsla. Jag är f*rbannad över TS man utpekas som skyldig utan några egentliga bevis.

    Vänta nu - gör jag detta till en feministisk fråga för att jag blir f*rbannad över attityden till mannen? Det var intressant, det är ju snarare feminister som brukar lyncha män helt utan grund. Inte för att det angår dig eller har med tråden att göra, men jag är inte feminist.

    Finns det inget att göra än att begå brott alltså? Tänka sig, jag trodde hon kunde lämna sin man om hon nu misstänker att han förgriper sig på barnet. Att själv begå övergrepp och begå brott känns inte som den bästa lösningen.Inte nog med det, hon få skaka galler också. För oavsett vad du tror så är det olagligt att smygfilma någon i dennes hem.

    Varför skulle det vara okej att smygfilma sin partner menar du?


    Jag tolkar fortfarande din orimliga ilska på sättet jag ovan beskrev.
  • Drottningen70
    Lindsey Egot the only one skrev 2015-03-13 02:29:43 följande:

    Fast TS har ju redan begått övergrepp på sitt eget barn genom att ta kort på underlivet på barnet. Vad händer när mannen upptäcker det i TS kamera? Vilka tankar tror du han får då? Rätt som det är har båda föräldrarna börjat misstänkliggöra varann. Och båda vill skydda barnet mot den andre föräldern.

    Han skulle lätt kunna vinna i domstol då TS tagit kort på barnets snippa samt utesluter honom i barnets omvårdnad osv. Det är mer misstänksamt än att han bytte en blöja när TS duschade och låg och höll om sitt tio åriga barn i dess säng med kalsongerna på


    Det är inte ett övergrepp att dokumentera möjliga bevis.
  • Anonym (rysare)

    *burr hutter*

    Ts verkar ju helt....

  • Anonym (Plp)

    Det finns en lag som heter Kränkande fotografering.

    4 kap. 6 a § Den som olovligen med tekniskt hjälpmedel i hemlighet tar upp bild av någon som befinner sig inomhus i en bostad eller på en toalett, i ett omklädningsrum eller ett annat liknande utrymme, döms för kränkande fotografering till böter eller fängelse i högst två år.

    MEN... Till ansvar ska det inte dömas om gärningen med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är försvarlig.

    Det står faktiskt inget om att person som fotograferas måste vara naken. Det verkar som det räcker att t.ex ta ett foto på sin partner när hen sover så skulle lagen kunna gå igenom. Vad gäller att fota barns underliv tycker jag att det är ett övergrepp, är man så orolig och vill säkra bevis åker man till doktorn med en gång. För skulle det visa sig att han verkligen begått övergrepp kommer fotona bara vara bevis på att mamman inte agerade direkt trots att hon visste. I värsta fall kan barnet familjehemsplaceras.

  • Anonym (Plp)
    Drottningen70 skrev 2015-03-13 12:13:33 följande:
    Det är inte ett övergrepp att dokumentera möjliga bevis.
    Nej det är det inte för i samma lag står: Första stycket gäller inte den som med tekniskt hjälpmedel tar upp bild av någon som ett led i en myndighets verksamhet. Lag (2013:366).
  • Voluptuous Shalimar

    Nu tänker jag rikta mig direkt till ts eftersom den här tråden är så urballad att jag vet inte vad.

    Jag har en sjumånaders dotter. Jag har aldrig hittills under hennes 7 månader och ca 17 dagar sett att hon varit röd "rund slidöppningen" - eftersom jag aldrig ens tittat där. Hon har däremot haft nåt vitt smul längre bak, "blöjludd" tänkte jag och det var det absolut enda jag tänkte, sen glömde jag det (tills nu). Hennes pappa har bytt blöja på henne MAX 25 gånger totalt (suck) och de (få) gånger han byter brukar hon få lite extra spa-lyx med Weledasalva. SkrattandeJag har haft på lite salva några gånger när hon var lite röd, men annars är blöjbytena med mamma mest ett-två-tre-simsalabim-KLART! utan något extra pyssel. Jag tror att hennes pappa använder salvan för att den står där och han tror att den ska användas, typ. Lite gulligt tycker jag, han vill göra det bästa och ordentligaste han kan.

    Detta är alltså min erfarenhet av pappa-omvårdnad. Min make brukar ge henne mat så fort hon skriker, av någon anledning fattar inte han att blöjan ska bytas (alls?!?) så det kan gå 8 timmar och jag får en chock när jag öppnar blöjan... Obestämd men vad jag vill säga är att det finns enkla förklaringar till vitt blöjsmul, det finns enkla förklaringar till pappa som byter blöja "i onödan" (min ger mat i onödan och är förvånad över att hon inte vill äta... Tungan ute) och det finns jätteenkla förklaringar till att pappa håller om dottern iförd endast underkläder - jag menar, hon kan ha varit sur och därför fjärmat sig från honom, han kan ha velat trösta, bli sams efter att ha bråkat, försöka ge henne ömhet som han upplever att hon saknat, vad vet jag.

    Det finns enkla förklaringar och det kan finnas fruktansvärda förklaringar. Kort sagt, förklaringen, vilken den än är, kommer du inte att hitta här. Jag önskar dig all lycka och hoppas att inga konstigheter försiggår i ert hem. 

  • Anonym (xx)

    Nåja, vi kan ju alla vara överens om att ts relation till sambon / pappan är osund.

    För normalt sett så tänker man inte som ts. Mao antingen har ts skäl för sin "magkänsla" och små saker som sker.
    Eller så skenar ts fantasi -men att isf ha och leva med den här misstanken som ts gör gynnar ingen.
    OCH om man ogrundat har en sån här tanke / känsla mot den man lever med, så, ja, då borde man absolut inte leva med den personen eller ens från början ( efter misstanke mot bonus barn) skaffa barn med personen.
    Och om man generellt sett har dessa tankar -läs yrkesskada- så borde man inte leva med en man och skaffa barn alls.

  • radwanska
    Lady Godiva skrev 2015-03-13 01:15:24 följande:

    Inte nog med det, hon få skaka galler också. För oavsett vad du tror så är det olagligt att smygfilma någon i dennes hem.

    Varför skulle det vara okej att smygfilma sin partner menar du?
    Du tror att man blir satt i fängelse om man smygfilmar sin partner i sitt gemensamma hem? Nej det tror inte jag. Jag säger inte att det är "okej" att smygfilma men vissa saker gör man helt enkelt ändå om situationen kräver det.
    Lindsey Egot the only one skrev 2015-03-13 02:29:43 följande:
    Fast TS har ju redan begått övergrepp på sitt eget barn genom att ta kort på underlivet på barnet. Vad händer när mannen upptäcker det i TS kamera? Vilka tankar tror du han får då? Rätt som det är har båda föräldrarna börjat misstänkliggöra varann. Och båda vill skydda barnet mot den andre föräldern.

    Han skulle lätt kunna vinna i domstol då TS tagit kort på barnets snippa samt utesluter honom i barnets omvårdnad osv. Det är mer misstänksamt än att han bytte en blöja när TS duschade och låg och höll om sitt tio åriga barn i dess säng med kalsongerna på
    Jag håller verkligen inte med om att TS har begått några övergrepp på sitt barn.

  • Anonym (Jonna)

    Vore jag man så skulle jag faktiskt också bli nervös och stissig om min partner jobbar med pedofilutsatta barn och helt tydligt har skadats av sitt jobb så pass att hon ser övergrepp överallt mer eller mindre. Väl medveten om hur ens en felaktig anklagelse kan slå ut livet för folk både socialt, professionellt och i koppling till umgänge med ens egna barn (det finns många fall där soc helt ignorerat friande domar och ändå motsatt sig ens övervakat umgänge tex) så skulle jag nog känns mig väldigt illa till mods om min fru bevakade varje sekund jag spenderar med barnet, knappt vågar lämna en stund för en dusch och sen är maniskt misstänksam över varför jag bytt blöja och så vidare. Just pedofili är ett så pass vidrigt brott att många drar sig undan med tankesättet "ingen rök utan eld" i bra mkt större utsträckning än efter friande domar eller nedlagda utredningar om annat fysiskt brottsligt. Ts tänker säkert att hennes "konfrontation" gällande att flickan var röd med sår lät helt neutral men i kombination med hennes yrke och hur hon beter sig kring bebis och pappa så skulle jag själv gå som på nålar och vara halvt skräckslagen för att bli anmäld för ngt så fruktansvärt som pedofili när man är helt oskyldig. Varför utgår ts från att hennes man är helt blåst som inte själv kan förstå faran med vad hennes nojor kan leda till för honom? Klart som fan man ger nervösa svar när man inser att man mer eller mindre redan är stämplad som en övergreppsman av den man lever med, hon letar bara bevis nog för att styrka sin tes liksom. Tycker än så länge inte att något ts rabblat upp hittills luktar det minsta "misstänkt" utan jag tycker snarare synd om hennes man som måste känna sig som en skalbagge under mikroskop en solig sommardag...

Svar på tråden Övergrepp på vår 4 månaders?