• Padirac

    Har du förtroende för regeringen?

    Digestive skrev 2019-10-04 22:33:02 följande:
    Uppställda kriterier och avgränsningar finnes men det här som du tar upp är knappast aktuellt i något avseende gällande begreppet >>åsiktskorridor<< och hur det definieras.

    Du har alltså inte tagit del av Demoskops studie som jag har länkat till och tagit upp flertalet gånger, varav senast i inlägget som du svarar på? Uh...

    Vad fruktbart det här känns. Verkligen.
    Så då är vi överens om att begreppet åsiktskorridor inte är vetenskapligt definierat?
  • Digestive
    Padirac skrev 2019-10-04 22:25:08 följande:

    Stig-Björn anser att det finns fler åsiktskorridorer...

    Jag har för mig att det pratades om att någon skulle ringa och .. jag kommer inte ihåg vad det skulle ringas om... 


    Medan den som myntade ordet talar om en (1) åsiktskorridor som/då det berör det offentliga samtalet... och hur stort och komplext det offentliga samtalet än må vara så är det trots allt väldigt, väldigt lätträknat: ett (1).
    Besvarar inte ökända provokatörer.
  • Padirac
    Digestive skrev 2019-10-04 22:38:16 följande:
    Medan den som myntade ordet talar om en (1) åsiktskorridor som/då det berör det offentliga samtalet... och hur stort och komplext det offentliga samtalet än må vara så är det trots allt väldigt, väldigt lätträknat: ett (1).
    Så då har vi exempel på olika användning.
  • Digestive
    Padirac skrev 2019-10-04 22:34:24 följande:

    Så då är vi överens om att begreppet åsiktskorridor inte är vetenskapligt definierat?


    Det finns som påpekat uppställda kriterier och avgränsningar - annars vore det tämligen svårt att göra statistiska studier utifrån begreppet i fråga... inte sant?

    Att testa och falsifiera var vad Demoskop gjorde. Och de kom fram till att det fanns en anmärkningsvärd skillnad mellan åsikterna som syns i det offentliga samtalet och folkopinionen - att delar av folkopinionen, av den ena eller den andra anledningen, inte uttrycks proportionerligt i den offentliga debatten med anmärkningsvärda marginal.

    Då du uppenbarligen läser uppskattningsvis 45% av innehållet i mina inlägg så får jag lov att fråga om du håller med Frida Janssons analys i den här artikeln: https://www.hallandsposten.se/åsikter/ledare/frida-jansson-den-nya-åsiktskorridoren-efter-flyktingkrisen-1.16357078
    Besvarar inte ökända provokatörer.
  • Missermajser
    Digestive skrev 2019-10-04 13:41:45 följande:
    Det är inte svårare än att begreppet >>åsiktskorridor<< bara berör ett specifikt sammanhang - den offentliga debatten/det offentliga samtalet.

    Att du inte får säga någonting i P1 eller i riksdagsdebatterna har ingenting med saken att göra - vad saken gäller är hur mycket friktion du bemöter när du uttalar din åsikt offentligt (vart du än må befinna dig i det offentliga, exempelvis här på Familjeliv - som alltså är en del av den offentliga debatten/det offentliga samtalet).

    Om du vill så kan jag länka till publikationer där man har använt sig av begreppet >>åsiktskorridor<< och så du kan komma fram till hur begreppet används på egen hand. Annars så postade jag ett exempel rätt nyligen även om en ledare knappast väger lika tungt som vetenskapliga publikationer...

    Jag gör som så att jag länkar till ett par publikationer som innehåller begreppet i fråga och så att folk kan se hur det vedertaget används:

    (s. 122- 129) www.researchgate.net/publication/311249918_Alternativmedier_En_intervjustudie_om_mediekritik_och_mediemisstro

    www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1160048/FULLTEXT01.pdf

    Och absolut ingenstans åsyftas begreppet (läs: fenomenet) i plural utan mycket riktigt så förhåller man sig till DEN offentliga debattEN helt genomgående och utan minsta undantag - något som både författare och intervjupersoner gör när de använder begreppet >>åsiktskorridor<<.

    Jag ska läsa igenom publikationerna vid ett senare tillfälle och återkomma med svar.


    Problemet återstår dock oavsett hur studenter brukat ordet åsiktskorridor i sina publikationer. 


    Redan när begreppet myntades och följande undersökningar om allmänhetens åsikter vs vad som förekommer i den offentliga debatten så saknas det fortfarande ett konsensus om vad som får talas om i det offentliga rummet.


    Att man inte upplever att man kan säga vad som helst till en okänd människa behöver inte handla om ett krav på politisk korrekthet eller något slags åsiktskonsensus. Nu är den mest framträdande delen (min egen spekulation) av det offentliga vi hör och ser mest kanske debatter i media mellan politiker och andra kändisar. Där finns förmodligen ett åsiktskonsensus eller en slags åsiktskorridor. Den har dock troligtvis inte samma typ av avgränsningar som allmänheten kan tänkas ha för upplevelse av vad de får tycka eller inte tycka offentligt.

    Ärligt så skulle man studera det offentliga rummet utifrån fl så kan jag inte påstå att någon politisk åsikt verkar helt och fullt accepterad.  På fb så finns många känsliga variabler då man kanske kan råka kliva en släkting eller sin chef på tårna. I riksdagen har jag ofta hört att alla olika partier förlöjligar varandra så fort någon håller ett mer ideologiskt anförande i en debatt. Många gånger undviker de då att öppet utgå från sitt partis ideologiska ställningstagande. Dvs korridoren verkar inte rymma partierna ideologiska ställningstaganden.
    S, V, och M tycker jag är mest otydliga med sina partiers politiska ideologi medan liberalerna kan vara mer öppna med sina då denna ideologi verka vara minst demoniserad. 

  • Padirac
    Digestive skrev 2019-09-30 23:52:05 följande:
    Den blir större/bredare desto fler åsikter som tolereras. Om dock X börjar tolereras på bekostnad av att Y (förslagsvis motpolen) stigmatiseras påverkas inte storleken/bredden på åsiktskorridoren utan innehållet i den. Storleken/bredden beror även på hur stigmatiserad/tabubelagd en sakfråga är/har blivit.

    Demoskop har tittat närmare på innehållet och här finns en artikel om det: web.archive.org/web/20190523175147/https://demoskop.se/vem-vagar-prata/

    >>Slutsats

    Många är betydligt mer återhållsamma med att tala uppriktigt om sina politiska uppfattningar i samtal med människor man inte känner så väl. Det finns politiska mönster i variationen av uppriktighet. Sådan offentlig uppriktighet är mer utbredd bland människor med vänsteruppfattningar och är särskilt låg bland konservativa och nationalister. Uppriktigheten varierar också mellan olika sakfrågefokus. Den är särskilt låg bland dem som fokuserar på försvar, lag och ordning, skatter samt invandring.

    Systematiska skillnader i benägenheten att tala öppet och offentligt om sina åsikter innebär att åsiktslandskapet så som det framträder i offentliga samtal torde avvika från allmänhetens privata uppfattningar och de politiska samtal som man för i familjen och mellan vänner.<
    Så det är alltså 15% av befolkningen som öppet vill prata om sin höger eller nationella politiska åsikt.

    Och det är alltså 15% av befolkningen som öppet vill prata om sin vänster politiska åsikt.

    "Skillnaden i hur beredd man är att tala uppriktigt om politik utanför vänkretsen får därför en effekt på den politiska balansen i sådana sociala sammanhang. I befolkningen som helhet är det en knapp övervikt för att beskriva sig som till höger om den politiska mitten på höger-vänsterskalan (40 procent höger, 36 procent vänster). Bland människor som talar uppriktigt utanför vänkretsen har proportionerna kastats om (42 procent vänster, 38 procent höger)."

    0,40x0,38=0,152
    0,36x0,42=0,1512

    Livet är bra orättvist då rasism och främlingsfientlighet modereras eller sägs emot...

    "Uppriktighet i offentliga samtal är svårundersökt och i synnerhet två begränsningar bör understrykas: För det första närmar sig undersökningen endast frågan om det går att se systematiska skillnader i samtalsbenägenhet mellan olika grupper, men svarar inte på vad skillnaderna beror på. För det andra finns en naturlig bortfallsproblematik: en person som är obenägen att tala öppet om sina åsikter kan även förväntas vara mer obenägen att uppge det beteendet i ett frågeformulär. Därför är nivåer i resultaten osäkra och möjligen i underkant, medan tendenser och nivåskillnader mellan grupper är mer tillförlitliga. "

    "Störst benägenhet att tala uppriktigt om sina uppfattningar med personer utanför vänkretsen återfinns bland människor som anser att jämställdhet är den viktigaste politiska frågan. Den lägsta benägenheten att tala uppriktigt om sina uppfattningar med personer utanför vänkretsen hittar man bland människor som tycker att försvarsfrågor, lag och ordning, skatter samt invandring är de viktigaste politiska frågorna."
  • Digestive
    Padirac skrev 2019-10-04 22:40:03 följande:

    Så då har vi exempel på olika användning.


    Ja, fel och rätt användning. Ha... nu var jag finurlig!

    Men, men, mer seriöst så kan man se det så ja. Vi har dock 0 eller nej, vänta... -4 i värde av att ha en klämcheck synonym för snart 100-åriga begrepp som >>paradigm<< och/eller/alternativt >>hegemoni<<.

    Medan begreppet >>åsiktskorridor<< - så som jag, den som myntade begreppet och hur det allmänt används av vetenskapen - har en unik funktion, ett egenvärde och berör ett fenomen som vi inte har kunnat (rimligen) överblicka utan dagens teknologi.

    För min del säger sådant här allt om hur man bör förhålla sig till begreppet i fråga. Det första fyller ingen som helst funktion och skulle bara vara en verbalt roligare uppstötning av gammal skåpmat... medan det andra har ett självklart egenvärde i vilket statsvetenskapligt institut som helst.

    Vad kan då en professor i statsvetenskap ha siktat på: 1) en fräsigare etikett på en kattmatsburk från 1920-talet eller 2) någonting nytt som även i tiden var aktuellt att nysta i?

    Missförstå mig rätt... jag gillar tanken på att någon skulle ha vält nätet och akademin genom att återuppliva gamla begrepp som >>paradigm<< och >>hegemoni<<... jag tvivlar bara starkt på att det var fallet och har även gott om stöd för mitt tvivel.
    Besvarar inte ökända provokatörer.
  • Digestive
    Padirac skrev 2019-10-04 22:59:57 följande:

    Så det är alltså 15% av befolkningen som öppet vill prata om sin höger eller nationella politiska åsikt.

    Och det är alltså 15% av befolkningen som öppet vill prata om sin vänster politiska åsikt.

    "Skillnaden i hur beredd man är att tala uppriktigt om politik utanför vänkretsen får därför en effekt på den politiska balansen i sådana sociala sammanhang. I befolkningen som helhet är det en knapp övervikt för att beskriva sig som till höger om den politiska mitten på höger-vänsterskalan (40 procent höger, 36 procent vänster). Bland människor som talar uppriktigt utanför vänkretsen har proportionerna kastats om (42 procent vänster, 38 procent höger)."

    0,40x0,38=0,152

    0,36x0,42=0,1512

    Livet är bra orättvist då rasism och främlingsfientlighet modereras eller sägs emot...

    "Uppriktighet i offentliga samtal är svårundersökt och i synnerhet två begränsningar bör understrykas:För det första närmar sig undersökningen endast frågan om det går att se systematiska skillnader i samtalsbenägenhet mellan olika grupper, men svarar inte på vad skillnaderna beror på. För det andra finns en naturlig bortfallsproblematik: en person som är obenägen att tala öppet om sina åsikter kan även förväntas vara mer obenägen att uppge det beteendet i ett frågeformulär. Därför är nivåer i resultaten osäkra och möjligen i underkant, medan tendenser och nivåskillnader mellan grupper är mer tillförlitliga. "

    "Störst benägenhet att tala uppriktigt om sina uppfattningar med personer utanför vänkretsen återfinns bland människor som anser att jämställdhet är den viktigaste politiska frågan. Den lägsta benägenheten att tala uppriktigt om sina uppfattningar med personer utanför vänkretsen hittar man bland människor som tycker att försvarsfrågor, lag och ordning, skatter samt invandring är de viktigaste politiska frågorna."


    Hur lyckas du sätta ett likhetstecken mellan konservatism nationalism, rasism och främlingsfientlighet? Är din världsbild verkligen så linjär?

    Var det vid en återblick rasistiskt och främlingsfientligt (i faktisk mening) att problematisera >>volymer<< och >>antal<< i den immigrationspolitiska debatten 2013? Är det rasistiskt och främlingsfientligt nu (i faktisk mening)?

    Givetvis är fenomenet svårt att mäta och studier av det här slaget är unga. Men det dyker säkerligen upp en förfinad metod inom snar framtid... ämnet är aktuellt och gemene svensk mår nog bra av att ta den här tjuren vid hornen även om det sker rent rationellt.

    Det är inte så att vi mår vidare bra in en allt för trång åsiktskorridor... vilket även vänster/vänsterliberala debattörer har börjat känna av - när det som var stigmatiserat igår har börjat röra sig mot mitten av korridoren idag.
    Besvarar inte ökända provokatörer.
  • Padirac
    Digestive skrev 2019-10-04 23:17:59 följande:
    Ja, fel och rätt användning. Ha... nu var jag finurlig!

    Men, men, mer seriöst så kan man se det så ja. Vi har dock 0 eller nej, vänta... -4 i värde av att ha en klämcheck synonym för snart 100-åriga begrepp som >>paradigm<< och/eller/alternativt >>hegemoni<<.

    Medan begreppet >>åsiktskorridor<< - så som jag, den som myntade begreppet och hur det allmänt används av vetenskapen - har en unik funktion, ett egenvärde och berör ett fenomen som vi inte har kunnat (rimligen) överblicka utan dagens teknologi.

    För min del säger sådant här allt om hur man bör förhålla sig till begreppet i fråga. Det första fyller ingen som helst funktion och skulle bara vara en verbalt roligare uppstötning av gammal skåpmat... medan det andra har ett självklart egenvärde i vilket statsvetenskapligt institut som helst.

    Vad kan då en professor i statsvetenskap ha siktat på: 1) en fräsigare etikett på en kattmatsburk från 1920-talet eller 2) någonting nytt som även i tiden var aktuellt att nysta i?

    Missförstå mig rätt... jag gillar tanken på att någon skulle ha vält nätet och akademin genom att återuppliva gamla begrepp som >>paradigm<< och >>hegemoni<<... jag tvivlar bara starkt på att det var fallet och har även gott om stöd för mitt tvivel.
    Jag har ett till begrepp - parallella åsiktsvärldar - kommer från göteborgs universitet. SOM-institutet

    Det har tidigare benämnts skilda åsiktsvärldar.

    https://som.gu.se/digitalAssets/1287/1287328_hela_boken.pdf

    Har inte läst den ännu - undersökningen är från 2007, men bygger på data med start från -90-talet om jag läste rätt - som jag förstått det är det essa undersökningar som HEO funderat på när han i som blogg myntade begreppet åsiktskorridor
  • Padirac
    Digestive skrev 2019-10-04 23:44:06 följande:
    Hur lyckas du sätta ett likhetstecken mellan konservatism nationalism, rasism och främlingsfientlighet? Är din världsbild verkligen så linjär?

    Var det vid en återblick rasistiskt och främlingsfientligt (i faktisk mening) att problematisera >>volymer<< och >>antal<< i den immigrationspolitiska debatten 2013? Är det rasistiskt och främlingsfientligt nu (i faktisk mening)?

    Givetvis är fenomenet svårt att mäta och studier av det här slaget är unga. Men det dyker säkerligen upp en förfinad metod inom snar framtid... ämnet är aktuellt och gemene svensk mår nog bra av att ta den här tjuren vid hornen även om det sker rent rationellt.

    Det är inte så att vi mår vidare bra in en allt för trång åsiktskorridor... vilket även vänster/vänsterliberala debattörer har börjat känna av - när det som var stigmatiserat igår har börjat röra sig mot mitten av korridoren idag.
    Jag säger att enligt de studier du refererat till så är det SDsvansen som beklagat sig för att åsiktskorridoren är för smal för dem då de inte får säga vad som helst utan blir bortmodererade - och du vet lika väl som jag att det är rasistiska inlägg som de syftar på.

    En annan sak är de ramaskrin som hördes då FPs ledare talade för språktest som krav på medborgarskap.

    Det är alltså två skilda företeelser som är värt att notera.
Svar på tråden Har du förtroende för regeringen?