Uh-oh, måste ta tag i det där snart! Jag har funderat på samma sak men antar att läkaren inte är så sugen på att skriva sjukintyg hux flux om man går över så isf är det väl fp som gäller... Man får ju ta ut fp ett par månader innan bf så de räknar väl med att man ska göra så.
För en förstföderska fixerar dem sig ofta tidigare än för en omföderska då bäckenet redan är uppluckrat sedan innan då är det liksom "större" plats å då kan det ta längre tid för bebis att fixera sig, för en del omföderskor fixerar dem sig aldrig helt utan kan fortsätta vara ruckbara som det kallas.
Om din bebis är fixerad nu är det inte alls ett tecken på att bebis kommer tidigt, en del bebisar fixerar sig redan runt v 30, alla bebisar är så olika. Vilken v är du nu?
Ah, underbar ålder... ;) Ser inte fram emot att hamna där igen! Det är skitsvårt, det som fått mig att överleva är typ att tänka "this too shall pass", som ett mantra. Hehe.
Jobbigt att sammandragningarna inte går över! Det har mina gjort hittills men inte lika fort som annars.
Min bebis sparkar också mycket på nätterna har min man berättat, men jag vaknar inte heller av det. Tycker det är jätteskönt att veta att bebisen är aktiv på nätterna för på dagarna är det lite på förmiddagarna och lite på kvällen, men inga mängder. Dock verkar det bli mer och mer även på dagtid 
.
På mitt papper, som tydligen delas ut till gravida i Göteborg då, och av min bm till de som hon tror kan hantera det, står det 10 rörelser på 2 timmar, då ska man ligga avslappnad på sidan, gäller efter v 28.
Hickrörelser räknas inte
Var så glad över att bebis vänt sig. Men fy tusan vad orolig jag blev i går. Har fått fruktansvärt ont i höger revben igen. Nästan lika svårt att andas. Men samtidigt som det tryckte på ordentligt neråt och fruktansvärt ont i ryggen. Har haft rätt mycket sammandragningar sen V.16 redan. Men i går gjorde de så fruktansvärt ont. Trots tre tidigare barn, med helt olika förlossningar så minns jag inte alls hur det ska vara. Har ju dessutom fått tio år sen sist med. Men igår kväll/ natt måste nästan varit förvärvar. Hade svårt att koncentrera mig på något annat än smärtan. Att bara försöka andas var nog. Efter att lyckats ta mig ut med hunden så tig jag mig en lång varm dusch. Och vid 3 inatt kunde jag äntligen somna.
Men vaknade med världens träningsvärk i hela kroppen. Och knappt orkat röra mig från sängen-toaletten-köket och tillbaka till sängen.
Även om kroppen är helt slut så är jag varken mentalt eller fysiskt redo för den lille att komma redan nu.
Är 33+4 idag. Så känns lite tidigt faktiskt. De tre tidigare har kommit 6dagar innan bf
Min bästa kompis har bokat flygbiljett nu; hon kommer hit på eftermiddagen 23/12 och åker hem på kvällen 1/1, så nu blir det inte bara min man och jag över jul och nyår, wohoo! Blir ju ändå inget nyårsfestande i det här hushållet så det går ju bra att flyga hem då. Hoppas bebisen håller sig kvar i magen över nyår åtminstone, BF 8/1 . Har träffat en av kvinnorna från föräldrakursen också (inte hon vars nr försvann men en annan) och hon är jättetrevlig och bor _på min gata_, det ni, så jag är på strålande humör! Tack igen alla som peppade mig att det kommer lösa sig.
Ringde till förlossningen i förmiddags och pratade med dem. Eftersom det gick över med en varmdusch och lite vila så skulle jag fortsätta att ta det lugnt och sen återkomma om jag fick ont igen. Troligtvis berodde smärtan i revbenet på att jag fortfarande är väldigt ön och har som ett jättestort blåmärke.