BF Januari 2016 :)
Vår första blev till väldigt fort.
Ville ha syskon fort men kroppen ville inte funka för äl uteblev. Fick tom pergo för att få set att funka. Bytade jobb å två månader efter blev vi gravida. Nu idag förstår jag hur dåligt jag mådde på den arbetsplatsen. Var alltid öppen m allt å berättade gärna för många vågar inte säga något å då är Man väldigt lite å ensam. Fann många nya bekanta genom att vara öppen å ärlig!! Inte alla som vågat det å det är väldigt tråkigt. För vad gör det liksom?!?!? Att inte få barn är jätte jobbigt å att inte prata m någon gör det ännu värre
Jag själv är ganska öppen av mig medan min man har hög integritet och troligen inte skulle tycka att en enda människa hade med att göra om vi haft fertilitetsproblem. Han hade säkert accepterat att jag velat berätta för min mamma och min bästa vän men för hans familj eller våra gemensamma vänner tror jag aldrig att han skulle velat berätta, och då hade ju jag också fått ge sådana svar som att det inte passar just nu, även om JAG hade velat berätta hade jag ju fått respektera att han velat hålla det privat. Jag är pga detta OERHÖRT tacksam att vi inte har några fertilitetsproblem för min man hade inte hanterat det på det sätt jag hade velat, även om han har många andra goda sidor. Därav att jag inte tycker att man ska ställa sådana frågor till folk. Vill de berätta gör de det ändå tänker jag.