BF Januari 2016 :)

Häftigt med tre språk, och franska som är så ljuvligt! Jag vet att flerspråkiga barn ofta är senare i starten men jag tror gener spelar in lite också. En av mina "marsmammakompisar" som alltså har ett jämnårigt barn med mig bor i Italien, hon är svenska och maken italienare - deras snart-fyraåring var supertidig med talet (som sin mor) och pratade bättre på sitt förstaspråk än Axel när vi träffades irl första gången när ungarna var 1,5. Och förstod svenska precis lika bra som hon förstod italienska, valde bara att inte prata det. Så det behöver inte betyda nåt med flerspråkigheten, vi hade några tyska vänner när vi bodde i Gbg som hade sin son på en engelskspråkig förskola, han var väl inte supertidig men helt normal i språkutvecklingen och inte alls sen, trots att han balanserade tyska, svenska och engelska. Jag önskar vi hade flerspråkighet som möjlighet här för det är en sån tillgång, men Axel snappar iaf upp det han kan på förskolan där det finns så många nationaliteter så det nästan inte går att räkna. Numera är det mycket finska som gäller men det kan ju tyvärr inte vi föräldrar, haha, inte arabiska eller persiska heller. Men vi kan iaf följa upp när han kommer med nåt på engelska. Jag har satt honom på kö till engelska skolan men vi får se vad han säger om det när han ska börja fyran, haha!

Med bebis har jag funderat på att börja med babytecken tidigt för att underlätta kommunikationen. Vansinnigt coolt när en unge innan året kan meddela sig om när hen är hungrig eller behöver bajsa och kissa, hehe. Ok jag har många föreställningar om vad jag ska hinna med sen när bebis är ute inser jag... Men jag tror de använder stödtecken en del på sonens förskola så jag tror han också skulle gilla att teckna.

Vad vill du vi ska hålla tummarna för, att det dröjer eller att den kommer i natt så du kanske är hemma till julafton igen? Kommer inte ihåg när du har bf!

TAKK kallas det :) de använder det mycket på förskolor här iaf. Jag jag arbetat endel m teckenspråk när jag arbetade inom vården så det är rätt häftigt. Inte många tecken de själva tecknar när de är små men förstår desto fler. Det är oftast huvudordet som tecknas i meningen för att förstärkas :)

Häftigt med tre språk, och franska som är så ljuvligt! Jag vet att flerspråkiga barn ofta är senare i starten men jag tror gener spelar in lite också. En av mina "marsmammakompisar" som alltså har ett jämnårigt barn med mig bor i Italien, hon är svenska och maken italienare - deras snart-fyraåring var supertidig med talet (som sin mor) och pratade bättre på sitt förstaspråk än Axel när vi träffades irl första gången när ungarna var 1,5. Och förstod svenska precis lika bra som hon förstod italienska, valde bara att inte prata det. Så det behöver inte betyda nåt med flerspråkigheten, vi hade några tyska vänner när vi bodde i Gbg som hade sin son på en engelskspråkig förskola, han var väl inte supertidig men helt normal i språkutvecklingen och inte alls sen, trots att han balanserade tyska, svenska och engelska. Jag önskar vi hade flerspråkighet som möjlighet här för det är en sån tillgång, men Axel snappar iaf upp det han kan på förskolan där det finns så många nationaliteter så det nästan inte går att räkna. Numera är det mycket finska som gäller men det kan ju tyvärr inte vi föräldrar, haha, inte arabiska eller persiska heller. Men vi kan iaf följa upp när han kommer med nåt på engelska. Jag har satt honom på kö till engelska skolan men vi får se vad han säger om det när han ska börja fyran, haha!

Med bebis har jag funderat på att börja med babytecken tidigt för att underlätta kommunikationen. Vansinnigt coolt när en unge innan året kan meddela sig om när hen är hungrig eller behöver bajsa och kissa, hehe. Ok jag har många föreställningar om vad jag ska hinna med sen när bebis är ute inser jag... Men jag tror de använder stödtecken en del på sonens förskola så jag tror han också skulle gilla att teckna.

Anny123: lycka till i morgon!

Åh så roligt!!! Lycka till :))

Det kommer gå jättebra! Har gjort snitt med mitt första barn och det var en lugn och fin upplevelse. Klart att jag var nervös, men tyckte inte det var obehagligt alls. Fick upp dottern på bröstet direkt från magen och vi åkte till uppvaket tillsammans med mannen. Hade mycket mindre ont efteråt än jag hade trott, kändes mer som träningsvärk i magmusklerna än smärta. Har bara gott att säga om snittet, även om jag gärna provar en vaginal förlossning nu med nr 2. Lycka till!

Åh tack,det lugnade mig lite Får försöka låta längtan efter bebis ta över nervositeten. Jag har tidigare fött vaginalt, det är en häftig upplevelse :)