Junibebisar 2016

Du är välkommen tillbaka när du känner dig redo. Synd bara att du väljer att lämna... lycka till så länge så ses vi snart igen. Kram

Håller helt med. Här ska vi ventilera allt som rör sig i gravidhjärnan. Var om inte här ska vi annars göra det. Jag har knappt berättar för ngn och min man får redan höra allt hundra gånger om dagen. Har ju ingen annan att prata med och bolla min oro med.

Men oro är väl en del av början på en graviditet.. tror det är de första mamma instinkt man får. Är ju även en del som fått mf i tråden. Jag pratar allt från mf till gravtest o mat. Men just nu har jag inte problemet med bajs eller vill lägga upp en fläskig v.8 mage (troligt mer flebb är bebis) jag tycker om att läsa verkligheten av en graviditet dvs mf oro fram till v 12, kub oro, förlossningen osv..

Bara mina tankar ps chockadpudding lite nyttigare variant pro-pudding eller vad den nu heter finns på ica! Yuuumm

Skål för det. Amen!

Nu går jag på en sisådär 2h övertid så nu bänder jag ner ögonlocken och låter drömmarna ta över.

Vad ledsen och besviken jag blir när du uttryckligen dömmer folk här som skriver om riktig oro. Oro för att något ska gå fel med ett liv i magen. Ingen ska skämmas för att skriva här. Jag skäms å era vägar, hoppas nu ingen håller inne med sin oro, sitter ledsen o orolig hemma. Grubbla här med all rätt.

Ni som är i lyckorus skapa en positiv tråd men gör det utan att kranka ner på andra för hur VI använder tråden. Skapa den bara! Typiskt FL användare. Tänker inte längre än vad tangentbordet räcker till.

JAG väntar mitt tredje barn, aldrig fått MF men jag är fortfarande orolig för vad som kan gå fel! Jag är lycklig också över det mirakel jag väntar och det är enkelt att vara lycklig och ensam. Men att vara ensam och orolig det är jag KASS på och hur bra o stöttande min sambo är så vill jag höra andras åsikter, era.
Blev lite besviken på er nu denna lördagskväll, första gången i en gravidtråd faktiskt.

Tack precis så jag känner och jag sitter här ensam nästan gråtandes av oro. Jag är inte ensam men sambon min har lagt sig för natten och vill helst inte lyssna på min oro för han är vad jag förstår lika orolig själv och väljer hellre då att hålla tyst som oftast män gör.

Har inte många att bolla mina orostankar med så det kändes skönt att få ventilera med andra och tog det väldigt hårt när ens oro och andras ska tryckas ner och prata bara om sånt som känns långt fram i tiden för en nygravid som vi trots allt är här inne.

Ja jag kan tänka mig det! Har inte vågat träna mer än promenader i och med att jag hade två mindre blödningar för två veckor sedan. Behöver dock träna överkroppen då jag har problem med mycket svank sedan innan. Skönt med en pt så du kan få professionell hjälp med träningen! Själv var jag ordentligt aktiv med styrketräning för ett par år sedan, men la det på hyllan av någon anledning :/

Jösses i en tråd med såhär många användare är det väl inte konstigt att vi fungerar olika? Vissa mår bra av att ventilera oro medan vissa mår dåligt av att läsa det, inte så konstigt och inget att bli upprörd över. Bara att acceptera att alla är olika.

Ok, låter bra!
Jag har två äldre barn sedan tidigare, sen fick jag ett MA.   Min sambo har inga barn, det skulle bli hans första, han tog detta väldigt hårt  :(    Han vågar inte riktigt glädja sig åt denna nya graviditet, är orolig att det kommer bli samma...  

Jo, det är inte helt ovanligt med mf/ma,  men chansen att allt går fint är betydligt större, tänk på det!  

Oj, igår var jag på VUL och beräknas vara i 6+2, men det syntes inget tecken på graviditet alls. Det första jag gjorde var att skriva här för att få stöttning innan jag överhuvud taget berättade för de närmsta jag känner.
Och nu känner man sig helt plötsligt som ett smuts efter att ha läst vad som skrivits idag, för att man söker stöttning hos helt främmande människor som är i samma sits där vi alla vill ha friska barn i juni.