Junibebisar 2016
Välkomna till nya tråden för oss som väntar barn mer BF under juni månad 2016!
BF/infolista nedan;
6/6 WielkiP (24 år, Skövde, tredje barnet)
-
-
Svar på tråden Junibebisar 2016
-
Grus grus skrev 2015-10-25 05:31:43 följande:Oj vilken chock! Förstår att du inte har en aning om dina känslor. Vad säger killen? Han är väl minst lika chockad han?Ja det kom som en rejäl chock..
Jag berättade för killen i morse, han blev nog minst lika chockad som jag.
Han skulle iväg till jobbet, så vi hann ej prata så mycket.
Vi får prata mer ikväll, så får vi se vad som händer :)
Rent spontant så vill jag ha detta barn. Någonstans känns det som att det är menat!
-
Då tänker jag banne mig också gåni celibat. Stackars min man...Grus grus skrev 2015-10-25 09:45:06 följande:Vi har också valt celibat den här gången. Vi hade sex precis efter att jag plussat och fick jättekramp i magen efter orgasmen, så vi bestämde oss för att strunta i sex den här gången till efter kub.
-
vet att man kan få det men har aldrig fått det själv :)Inheaven skrev 2015-10-25 07:26:39 följande:Har en liten allmän fråga.
Den riktar sig till er som varit gravida innan eller kanske har så nu.
Har ni fått lite rosa vid tex orgasm?
Då menar jag inte genom att stoppa in något som kan stöta till utan enbart orgasm?
Har läst att man kan få det iom att livmodern drar i hop sig och man kan ha sköra slemhinnor.
-
Min lilla trea i magen är också en hoppsan. Det tog några dagar för både mig och mannen att landa, fast vi lever i ett stabilt äktenskap. Men vi hade bestämt oss för två barn, och har en av varje. Jag kände dock genast en kärlek till den lilla i magen och behålla var självklart. Nu har mannen också börjat längta men det tog några fler dagar för honom.Ciccie86 skrev 2015-10-25 09:52:22 följande:Ja det kom som en rejäl chock..
Jag berättade för killen i morse, han blev nog minst lika chockad som jag.
Han skulle iväg till jobbet, så vi hann ej prata så mycket.
Vi får prata mer ikväll, så får vi se vad som händer :)
Rent spontant så vill jag ha detta barn. Någonstans känns det som att det är menat!
-
Grattis till er :)Ankissen skrev 2015-10-25 10:00:03 följande:Min lilla trea i magen är också en hoppsan. Det tog några dagar för både mig och mannen att landa, fast vi lever i ett stabilt äktenskap. Men vi hade bestämt oss för två barn, och har en av varje. Jag kände dock genast en kärlek till den lilla i magen och behålla var självklart. Nu har mannen också börjat längta men det tog några fler dagar för honom.
Jag vet inte alls hur pojkvännen tar detta ännu, då han var tvungen att åka till jobbet i morse. Men vi måste prata om det.
Jag känner att detta iallafall är något jag vill, trots vårt korta förhållande.
-
Oj vilken chock!Ciccie86 skrev 2015-10-25 09:52:22 följande:
Ja det kom som en rejäl chock..
Jag berättade för killen i morse, han blev nog minst lika chockad som jag.
Han skulle iväg till jobbet, så vi hann ej prata så mycket.
Vi får prata mer ikväll, så får vi se vad som händer :)
Rent spontant så vill jag ha detta barn. Någonstans känns det som att det är menat!
jag blev gravid efter 3 månader med min make.
Vi bestämde oss för att behålla och har inte ångrat oss, nu var ju 19 och visste inte riktigt vad jag gav mig in på men allt gick jätte bra och hon är nu 8 år :)
Tycker ni ska följa era hjärtan så löser allt annat sig om ni vill att det ska göra.det :) -
Inheaven skrev 2015-10-25 09:52:31 följande:Då tänker jag banne mig också gåni celibat. Stackars min man...
-
Har inte varit inne mkt under helgen, men har läst ikapp lite. Då det verkar som många tycker det varit många inlägg med negativ klang om oro för MF, vilket ÄR den största oron i första trimestern så jag tänker skriva min historia hittills.
Fick ett tidigt VUL just för oron för MF/MA. Jag blödde(rosa flytningar) hela den veckan som jag egentligen skulle haft mens. Fick bara svaga streck till en bra bit efter BIM. Sen en blödning två dagar innan tiden för VUL.
Vet med mig själv att jag har kort lutealfas (tid mellan ÄL och mens) och att det pga detta inte fanns lång tid för ägget att fästa. (Därav svaga streck på testerna då jag inte var så långt gången)
Är inne på VUL i torsdags då jag enligt sista mensens första dag skulle varit i v 8+1 men som sagt, har ÄL senare än dag 14. (Dag 19-21 har jag sett med ÄL-tester)
Vi såg en helt normal graviditet i v 7+1 och så klart det vi alla vill se på ett sånt UL, ett hjärta som slår!!
Så, oro för missfall finns alltid hos nygravida. Oavsett tidigare erfarenheter av MF/MA eller om det är första gången man är gravid. Det gör inte saken bättre att symptom kommer och går och att man blöder lätt så tidigt.
Jag håller med som någon ovanstående skrev, att jag finns här för att lyssna på de som vill skriva om alla sinna orosmoln och nojor. Vi behöver prata om dem. Ibland slutar en graviditet med MF men oftast så går det bra.
Har själv MF/MA i bagaget. Fick efter dessa en fullt frisk dotter som nu är 3 år. Även med den graviditeten så blödde jag i vecka 6+, 12+ och 24+. Sen starta förlossningen med att jag börja störtblöda i v39+6 :)
Hoppas min historia har kunnat hjälpa någon iaf med att minska sin oro.
(Självklar skickar jag med bilden på det lilla pyret! )
-
Vi ska ju inte klaga på negativ stämning och att folk får andra att känna sig värdelösa, och sen slänga ur oss sånt här kanske? Väldigt onödigt.Orkide skrev 2015-10-25 06:37:43 följande:Vi klarar oss nog..
-
Sicken underbar historia.Familjen N skrev 2015-10-25 10:22:57 följande:
Har inte varit inne mkt under helgen, men har läst ikapp lite. Då det verkar som många tycker det varit många inlägg med negativ klang om oro för MF, vilket ÄR den största oron i första trimestern så jag tänker skriva min historia hittills.
Fick ett tidigt VUL just för oron för MF/MA. Jag blödde(rosa flytningar) hela den veckan som jag egentligen skulle haft mens. Fick bara svaga streck till en bra bit efter BIM. Sen en blödning två dagar innan tiden för VUL.
Vet med mig själv att jag har kort lutealfas (tid mellan ÄL och mens) och att det pga detta inte fanns lång tid för ägget att fästa. (Därav svaga streck på testerna då jag inte var så långt gången)
Är inne på VUL i torsdags då jag enligt sista mensens första dag skulle varit i v 8+1 men som sagt, har ÄL senare än dag 14. (Dag 19-21 har jag sett med ÄL-tester)
Vi såg en helt normal graviditet i v 7+1 och så klart det vi alla vill se på ett sånt UL, ett hjärta som slår!!
Så, oro för missfall finns alltid hos nygravida. Oavsett tidigare erfarenheter av MF/MA eller om det är första gången man är gravid. Det gör inte saken bättre att symptom kommer och går och att man blöder lätt så tidigt.
Jag håller med som någon ovanstående skrev, att jag finns här för att lyssna på de som vill skriva om alla sinna orosmoln och nojor. Vi behöver prata om dem. Ibland slutar en graviditet med MF men oftast så går det bra.
Har själv MF/MA i bagaget. Fick efter dessa en fullt frisk dotter som nu är 3 år. Även med den graviditeten så blödde jag i vecka 6+, 12+ och 24+. Sen starta förlossningen med att jag börja störtblöda i v39+6 :)
Hoppas min historia har kunnat hjälpa någon iaf med att minska sin oro.
(Självklar skickar jag med bilden på det lilla pyret! )
Åh så söt liten krabat med :)
Ja blödningar är otroligt vanligt, synd bara att det ska behöva ge en sån otrolig stress och oro.