polisanmäld av fd man

Tycker du situationen blev lika som i ts fall i ditt fall? Fick inte ditt barn heller hälsa på sin pappa/mamma?

Jag läser det som att barnet visst pratade med sin pappa men att han inte fick stanna kvar längre, och inte heller följa med hem.
Hur läser du det egentligen? Inget i detta stöder att de inte fick prata, bara att de fick avbryta -precis som jag var tvungen att göra med vårt barn.
Skillnaden var väl att föräldern i mitt fall inte gjorde saken värre, som pappan  i TS fall.

Barnet ville FÖLJA MED. Inte fasen hade en vettig förälder satt sig i bilen. Vissa är sanslöst långsökta i att söka friande omständigheter för idioter. Att misshandlaren är en självrättfärdigande idiot visar ju polisanmälan med all tydlighet.

Om du hade lugnat ner dig lite så tror jag att din läsförståelse hade förbättrats. Jag behöver inte citera ett skit, eftersom jag inte syftade på något som sagts här på fl, DÅ hade jag nämligen citerat...självfallet!

Olaga frihetsberövande? Du hade barnet på DIN tid med barnet och ni skulle åka iväg i bilen, barnet följde inte med, du lyfte upp barnet och satte det i bilen.
Barnet ville rymma, du förhindrade detta genom att aktivera barnlåset.
Jag förstår inte grejen.

Skulle man gå efter detta så är det olaga frihetsberövande VARJE gång vi lämnar tillbaka bonus till hans mamma eftersom han alltid vill stanna längre hos oss. Eller eg vill han ha både sin mamma och pappa OCH mig samtidigt, men eftersom de inte älskar varandra längre och varken jag eller maken har lust att dela bostad med hans ex så kan han inte få det.

Obs, jag läste bara TS nu. Skummade resten så jag förstod det som att TS får ångest av att se pappan (kan ha fetfel, som sagt skummade bara) och då kan jag känna att det kanske är läge att bosätta sig så att man inte riskerar att springa på honom i otid.

Jag tror inte att det är nån fara. Dom kommer att garva åt polisanmälan. Dom kanske säger att ni ska gå på samarbetssamtal på familjerätten. Det är ju självklart du måste bära och låsa in barnet så han inte springer iväg.

Jag kan inte se att du gjorde något fel. Naturligtvis vore det bättre för sonen om du och pappan kunde ha ett avspänt umgänge och stå och småprata lite för att lösa sådana här situationer. Men jag förstår mycket väl att det är helt omöjligt när pappan har misshandlat dig.

Undrar om någon av alla barnrättsaktivister (obs, ironiskt menat) här har erfarenhet av att ha varit i ett misshandelsförhållande och sedan vara tvungen att ha kontakt med den som misshandlat en eftersom man har gemensamma barn. Förmodligen inte, då hade de aldrig dömt dig som de gör. Dessutom finns det undersökningar som visar att om pappan misshandlar/misshandlat mamman, är det 70 procents risk att han även slår de gemensamma barnen.

Nu hör förhoppningsvis ditt ex till de resterande 30 procenten, men någon bra pappa kan han knappast vara. Det är nämligen omöjligt om man slår sitt barns mamma. En god förälder skulle aldrig göra så mot sitt barn, för barn märker av och vet men än man tror. 

Och nej, det är självklart INTE misshandel att bära iväg ett protesterande barn. I så fall skulle jag och min sambo göra oss skyldiga till det ganska ofta när vår treåriga son vägrar lämna lekparken efter att ha lekt i en halv evighet... Och jag har sett många andra föräldrar göra samma sak. Det är alltså INTE misshandel.

Herregud, det verkar som om man inte får visa någon som helst auktoritet gentemot svenska barn längre. Säger man till dem kan de bli kränkta... Märkligt hur jag och mina generationskamrater som är födda på 70-talet kunde växa upp till välfungerande individer trots att vi lärde oss att lyssna på våra föräldrar och att lyda läraren. 

Nåja, det var OT. Jag hoppas i vilket fall att du får hjälp med ditt mående, för både din egen och din sons skull. PTSD, kan vara ett helvete. Och jag kan verkligen inte tänka mig att polisen kommer gå vidare med detta om du förklarar hur det gick till.
Och olaga frihetsberövande? Sonen bor väl mestadels med dig? Eller ska man låta en femåring löpa vind för våg precis som han behagar? Det låter ju sannerligen inte som något barnperspektiv. 
Sedan förstår ju jag att det är en svår situation. Sonen är ju ännu för liten för att förstå alla bakomliggande faktorer, och sedan vill du ju säkert att han ska kunna ha en närvarande pappa även om du och han har svårt med kontakten pga hans tidigare misshandel av dig. 

Men som sagt. Att polisanmäla dig för misshandel och olaga frihetsberövande är ju bara löjligt. Helt sjukt att polisen ska behöva lägga resurser på sådant istället för riktiga brott. 

Du bör bara berätta precis vad som hände. Du har ju inte begått något brott. Det du gjorde är varken olaga frihetsberövande eller misshandel. Ditt ex är ute och snurrar. Var bara ärlig och tillmötesgående så ska du se att inget kommer hända. Det är ingen som kommer ringa och anklaga dig.

Men jag BEGICK ju ett brott i och med att jag bar iväg honom och stängde in honom i bilen. Åååh :(

Nej, det gjorde du inte. Hade du gjort samma sak med random förbipasserande unge så vore det en annan sak, men nu var det ditt eget barn som du satte i bilen för att ni skulle åka. Det får man göra.