Sen abort?

Nu läser du in mer än vad jag varken skriver eller tycker. En rätt tråkig attityd att projicera åsikter på mig. 

Det finns få lagar idag som grundas renodlat på vetenskap. Lagar grundas i rätt stor utsträckning på politik och etik. Vetenskap är ett underlag för beslut, men inte underlaget för beslut. Många andra avvägningar görs på vägen.

Av någon anledning har man satt gränsen för abort för alla till en viss vecka och abort efter prövning till en senare vecka. Tror du verkligen dessa tidpunkter är grundade på vetenskap?  Du kan inte tänka dig att de är lite mer pragmatiskt satta? T ex att abort är tillåtet så länge barn som aborteras inte kan räddas till ett liv. När gränsen för vad som kan räddas förskjuts nedåt blir konsekvensen att barn som aborteras definieras som  närmre livsduglighet än  tidigare. Och då behöver man faktiskt omdefiniera vad som är en rimlig abortgräns. 

Det är sällan valet står mellan abort och en miserabelt liv. Hur man nu kommer till slutsatsen att det är bättre med inget liv alls än med ett miserabelt liv. De exempel du räknar upp är inte exempel på miserabla liv. Man kan leva ett gott liv även om den mamma som födde en inte har möjlighet att ta hand om en. Flertalet adoptivbarn är nog ganska tacksamma över att leva, även om det kan vara tufft ibland.

Sen är det klart att om man kommer fram till att barnet är gravt handikappat så kanske beslutet behöver se annorlunda ut. Samtidigt finns det många DS barn idag som lever ett mycket bra liv och faktiskt går ut gymnasiet.

Men för kvinnor som upptäcker graviditeten sent är adoption ett mycket bättre alternativ. För hur skulle de gjort om graviditeten upptäckts i V 26 eller v 28? Någonstans är det för sent med abort. 
  

Du missar helt att bara för att det finns barn födda med exempelvis DS så betyder det inte att de som får besked om att deras foster har detta är beredda att ta hand om ett barn med funktionshinder.
De som har haft en svår graviditet och en svår förlossning skulle aldrig kunna tänka sig att tvinga människor att föda oönskade barn för att inte upptäckt sin graviditet av olika skäl.

Till vilken vecka tycker du att det ska vara OK med abort för att man inte har koll på att man är gravid? 

Och även barn med DS kan adopteras bort. Men vi har ett konstigt mindset i detta land att det är bättre att inte finnas än att leva med funktionshinder. 

Och det vet du för att du själv adopterat bort ett barn eller två? För att det är precis därför det sker sena aborter pga att "de vill"?

Jag är fullt och fast övertygad om att varje människa är kapabel att fatta rätt beslut för vad som är rätt för DEM och inte för att passa dina åsikter.

Så länge som fostret inte kan leva utanför livmodern dvs. den gräns som nu är satt vilket är 18 veckor utan synnerliga skäl.
Vad skulle vara positivt med att människor som inte upptäcker sin graviditet förrän sent och lever som om de inte var gravida föder sina barn för placering i familjehem. 
Är man inte beredd att axla ansvaret för någon som är funktionshindrad ska man inte tvingas till detta.

Jag är för möjlighet att göra abort, men emot Sveriges alltför generösa och därmed obehagliga abortgränser.

Att göra en sen abort är ett val man gör. Så det är något man vill givet de förutsättningar man har. Tyvärr ges sällan alternativet att adoptera bort vid sen rådgivning inför abort. Vilket gör att det sällan blir ett alternativ.  
Rätt beslut är liksom givet ett kontext av möjliga alternativ. 

Och jag tror många kvinnor skulle må bättre av att adoptera bort ett barn än att ha ångest över att man tagit bort ett barn sent.

Sen har jag rätt att ha en åsikt - det är ett diskussionsforum

På vilket sätt tycker du att de är alltför generösa?

Jag anser att abortlagen är föråldrad i och med att allt tidigare födda kan räddas till livet. Jag tycker att vi borde ha en abortlag enligt norsk modell med fri abort fram till och med vecka 12 och särskild dispens några veckor därutöver.

Fast vid de sena aborterna är det särskilda skäl som avgör om man får tillstånd eller inte, dessa skäl innebär att den gravida kvinnan inte är i den situationen där det fungerar att fullfölja graviditeten.
Svåra sociala situationer blir inte mindre svåra om någon ska fullfölja en graviditet, missbrukaren blir inte drogfri för att den tvingas fullfölja en graviditet, den psykiskt sjuka blir inte friskare för att den tvingas föda ett oönskat barn.