När ringer du 112 ?

Jag har ringt 112 när knarkaren i kvarteret börjat hota att slåss med knarksäljarna på grund av dåligt knark och det såg ut att bli riktigt farligt. Då blev jag kopplad till polisens ledningscentral och de hade polis på plats inom några minuter.

Jag har ringt 112 när en missbrukare stormade in på apoteket och var både påtänd och agiterad och aggressiv, det var bara två äldre apoteksdamer som jobbade kväll då. Jag stannade kvar för att skydda dem tills polis kom.

Jag har ringt 112 när ett berusat/påtänt sällskap började gå utmed gatan och kasta grejor på bilarna och slåss med varandra. Då kunde jag höra andra grannar också pratade med ledningscentralen pga av hundarna som skällde både utmed gatan och i luren, och tillsammans kunde vi dirigera polispatrullen rätt så de tog galningarna. 

Det är typ såna gånger jag ringer 112. Hatar folk som ringer för att beställa pizza och taxi mm, för de är orsaken till att såna som jag får sitta och vänta på 112 ska svara. Det är sekunder som går som kan handla om liv och död. 

Ja! Vad är jag annars menar du?

Ta det med vissa av sjuksköterskorna som finns här på forumet, det är de som säger det.

Rispa i ögonbrynet? Det som beskrevs var ett ordentligt sår.

Jasså? Reva eller rispa, det är inget ordentligt sår! 

Vilka då? Men visst, teoretiskt sett kan man nog ALLTID ta sig till akuten på egen hand. Alt med anhörig/granne/förbipasserande. Vissa gör det, andra skall ha ambulans för skoskav...man blir som erfaren sjuksköterska inom akutsjukvården en aningen luttrad, tro det eller ej. Ganska cynisk också tyvärr. Men då får man på jobbet ta fram den professionella sidan och lösa sakerna, som alltid! Att ta eget ansvar för sin hälsa, det har en del svårt att förstå. 

När man är ensam hemma, kanske har lite tråkigt, vill ha nån att chilla med en stund.

Jag har ringt 112 en gång i mitt liv, och blev inte trevligt bemött.
Jag var ute och sprang med min hund. Klockan var 5  en sommarmorgon. Hade flexikoppel på hunden, men han sprang alltid fot, förutom i en park, då fick han springa och kissa.

Men hurusom så blev det iaf så olyckligt att hunden såg en hare, och fick sådan fart att han ryckte av min överarm. Överarmen dinglar så det var uppenbart att den var av. Ringer 112 och säger att jag brutit armen. 

Kvinnan i Larmväxeln skriker att jag inte ska ringa dit för jag vet inte om den är av, för den behöver inte vara av bara för att det gör ont. Jag skriker tillbaka att den dinglar. Hon skickar en ambulans. Där och då hade jag inte kunnat ringa någon annanstans. Det är inte som på film att man kan springa flera km med bruten arm. Jag kunde inte ens resa mig upp för minsta rörelse som gjorde att armen rörde sig gjorde så ont. 

Jag har aldrig stött på några vita transportambulanser i Sverige. Men det kan ju fortfarande finnas på endel kommuner

Du varierar ju beroende på vilken tråd du skriver.