Vad bråkar ni om?

Ingenting. Jag förstår inte varför man lever ihop med någon som bråkar. Vuxna vettiga personer bråkar inte.

Om tid på krogen och alkohol.

Vi bråkar inte. Vi är sällan oense. Om vi råkar vara det eller om vi missförstått något, pratar vi igenom tills vi förstår varann. Inget mer än så. 

Barnuppfostran. Hans enda lösning är alltid att "straffa" med mobilförbud eller säga till att dom ska skaffa kompisar med "rätt" intressen och liknande. Jag som hellre lyssnar och diskuterar med barnen finner hans s k lösningar tragikomiska eftersom han själv är totalt mobilberoende och knappt har några vänner alls.

Fast våra bråk blir inte direkt stormiga eller långvariga utan mer bara att jag säger ifrån att jag redan hört hans argument (och förkastat dom).

Vi bråkar aldrig. Fattar inte heller hur folk kan leva i en relation med ständiga bråk.

Vi bråkar några gånger om året oftast för att vi har prioriterat ner förhållandet innan dess

Om saker som ska göras, och saker som ska och har köpts in till hemmet.

Jag skulle inte säga att vi har bråkat, men vi tjafsade väldigt mycket i början av våran relation. Vi var båda sjukt osäkra på oss själva, dålig självkänsla och så var vi båda så rädda att förlora varandra, så det blev mycket svartsjuketjafs! Men vi har båda blivit starkare i oss själva och i vår relation och framför allt lärt känna varandra och förstått hur den andre fungerar! Är nästan tacksam för dessa tjafs då vi lärt oss så mycket av dem. Idag är allt super och vi vet hur vi ska tänka och bete oss om nåt liknande händer igen. Numera är det mer små diskussioner om sex och initiativ.. Men aldrig om pengar eller så.

Är vi högljudda och arga handlar diskussionen antagligen om vetenskap, juridik, politik, etik eller religion. Diskussioner där ingen höjer rösten men där vi är oense kan handla om precis vad som helst.

20årig relation. Bråkar om otrohet från tidigare eller om