Downs syndrom och abort

Varför skulle man avsky sitt barn för? Som tidigare tagits upp i tråden, man måste absolut inte själv tycka att abort vid DS är okej, men däremot borde man förstå att vi som skulle göra abort vid DS självfallet varken avskyr människor med DS eller önskar dem ur livet. Att göra abort vid DS eller andra kromosomavvikelser handlar om att man vill göra ett val medan man kan, innan det faktiskt är ett barn och bara ett foster som potentiellt kan bli ett barn. Skulle barnet sedan födas med DS som missats eller andra funktionsnedsättningar skulle man ju självfallet hantera det då. Det handlar enbart om att när jag kan välja bort DS och andra kromosomavvikelser så vill jag göra det. 

Men man KAN inte se om barnet har DS innan det är ett barn då den kallas embryo några få veckor.

Fast de som skulle ta bort ett Barn med DS låter ju inte ens barnet få en chans eller hur?

det kallas embryo fram till v.9, sen foster fram till födseln (eller medicinskt i sverige fram till v.22, innan dess brukar dom skriva att en fått missfall/fött dött foster, efter v.22 kan dom skriva prematur/dött barn) 

om en gör IVF så kan dom kolla om embryot har downs syndrom direkt i teorin, men vet inte om dom gör så, vet däremot att dom kan välja bort andra sjukdomar och syndrom genom att inte använda embryon med sjuka arvsanlag (eller ja, så tidigt kan dom kallas blastocyst) 

Inte kanske just rädda barn utan se till att ens eget liv blir så bra som möjligt. Somliga tror att de med DS är lyckliga med det liv de lever när det faktiskt finns de med DS som unga vuxna inget högre önskar och drömmer om att vara som de utan funktionshindret kunna ta körkort ha ett vanligt arbete och klara sig helt på egenhand