Downs syndrom och abort
Skulle ni göra abort om ni fick reda på att fostret hade Downs syndrom?
-
-
Svar på tråden Downs syndrom och abort
-
Wow, dig hoppas jag aldrig få möta någonsin i mitt liv eller mina barns liv.Anonym (Andromeda) skrev 2018-05-07 10:54:12 följande:Du kanske har ett barn med DS och försvarar ditt livsval med näbbar och klor. Det vet jag inte, förstås. Kanske har du annan med DS i din närhet. Men mest av allt tror jag att DS bara är en term för dig, att du inte vet ett dyft om hur vuxna människor med Downs kan ha det. Du romantiserar sjukdomsbegreppet. Många är SJUKA, ordentligt sjuka, med tung medicinering och har klippkort till akuten. Många är kognitivt starkt retarderade och klarar inte sin vardag, sin hygien, sin mathållning, sin ekonomi utan stora insatser av personal och god man. I många fall har föräldrar och släkt gett upp och lyser med sin frånvaro. Och jag kan ha viss förståelse för det, för det är ingen dans på rosor att ha med en del Downspatienter att göra. Inte alla, det medges, men då bor de i regel inte heller på särskilda boenden utan klarar sina liv bra med viss hjälp. Det är dessa vi ser i i en TV-program. Men sådant är inte livet för de allra flesta vågar jag påstå.
Jag tycker att du ska ta ett jobb på ett boende, en gruppbostad för personer med kromosomrubbning och andra följddiagnoser som hjärtfel, syn-hörselrubbningar, sköldkörtelrubbningar, autism, ADHD etc och se verkligheten innan du ondgör dig över en saklig beskrivning av hur verkligheten kan gestalta sig.
Och du, jag yttrar mig om personer som uppnått vuxen ålder alltså 20-40. Barn med DS har jag aldrig jobbat med.
Hag har inget barn med DS och du jag pratar som vuxen någon som enligt din defintion bör vara mellan 20-40 så varsågod. Så vuxen var du. Ärligt talat är jag så förbannat trött på människor som tror att livet är en raklinje.
Jag försvarar för som i tidigare inlägg så gav det mig en till dimension i mitt liv, något som funktionsvatierade barn lyckad åstadkomma. Men linjära, platta kortsinta ohumana typer som er väljer att stänga porten för att funktionsvatierade människor någonsin ska få en självklar plats i vårt samhälle.
Jag tror bestämt att människor glömmer här uttrycket.
Våra barn är vår framtid. Men visst. Tänk intr längre än näsan räcker.
Jag klarar mig fint och om du skulle träffa min fina ängel
Skulle du skämmas för den trångsynthet din så kallade empati ramar in... otroligt. -
Både jag och min tjej är överrens att om vi skulle upptäcka att ett eventuellt barn skulle ha Downs eller liknande funktionshinder som går att upptävka så hade vi självklart gjort abort, nu är det när det kommer till kritan hennes kropp, hennes beslut men hon verkar nästan mer övertygad att abort är det rätta än jag.
-
Klippkort till akuten är också en rejäl överdrift. De flesta lever inte med ett livshotande tillstånd. Många har absolut en medicinsk problematik som man behöver ha under uppsikt över men de flesta är som sagt inte livshotande sjuka. Nästan alla jag har träffat under mitt yrkesverksamma liv här engagerade anhöriga. Självklart inte alla men det är knappast normen att anhöriga har slutat att bry sig.Anonym (Andromeda) skrev 2018-05-07 10:54:12 följande:
Du kanske har ett barn med DS och försvarar ditt livsval med näbbar och klor. Det vet jag inte, förstås. Kanske har du annan med DS i din närhet. Men mest av allt tror jag att DS bara är en term för dig, att du inte vet ett dyft om hur vuxna människor med Downs kan ha det. Du romantiserar sjukdomsbegreppet. Många är SJUKA, ordentligt sjuka, med tung medicinering och har klippkort till akuten. Många är kognitivt starkt retarderade och klarar inte sin vardag, sin hygien, sin mathållning, sin ekonomi utan stora insatser av personal och god man. I många fall har föräldrar och släkt gett upp och lyser med sin frånvaro. Och jag kan ha viss förståelse för det, för det är ingen dans på rosor att ha med en del Downspatienter att göra. Inte alla, det medges, men då bor de i regel inte heller på särskilda boenden utan klarar sina liv bra med viss hjälp. Det är dessa vi ser i i en TV-program. Men sådant är inte livet för de allra flesta vågar jag påstå.
Jag tycker att du ska ta ett jobb på ett boende, en gruppbostad för personer med kromosomrubbning och andra följddiagnoser som hjärtfel, syn-hörselrubbningar, sköldkörtelrubbningar, autism, ADHD etc och se verkligheten innan du ondgör dig över en saklig beskrivning av hur verkligheten kan gestalta sig.
Och du, jag yttrar mig om personer som uppnått vuxen ålder alltså 20-40. Barn med DS har jag aldrig jobbat med.
-
Nej, vi lär aldrig träffas och det är en härlig tanke. Du är låst i din tankevärld och det har gjort DIG, ja, just DIG, trångsynt och grinig. Alla människor, alla barn är inte "vår framtid". Ärligt talat har jag rätt svårt att följa din tankegångar, de är något virriga, och din läsförståelse är nog i underkant, men fullt klart är att du inte kan ta och följa upp argument i en diskussion, utan du hugger blint åt alla håll när du inte förstår eller vill ta till dig det du hör eller läser. Hur vuxen är du egentligen????Liliana skrev 2018-05-09 07:25:25 följande:Wow, dig hoppas jag aldrig få möta någonsin i mitt liv eller mina barns liv.
Hag har inget barn med DS och du jag pratar som vuxen någon som enligt din defintion bör vara mellan 20-40 så varsågod. Så vuxen var du. Ärligt talat är jag så förbannat trött på människor som tror att livet är en raklinje.
Jag försvarar för som i tidigare inlägg så gav det mig en till dimension i mitt liv, något som funktionsvatierade barn lyckad åstadkomma. Men linjära, platta kortsinta ohumana typer som er väljer att stänga porten för att funktionsvatierade människor någonsin ska få en självklar plats i vårt samhälle.
Jag tror bestämt att människor glömmer här uttrycket.
Våra barn är vår framtid. Men visst. Tänk intr längre än näsan räcker.
Jag klarar mig fint och om du skulle träffa min fina ängel
Skulle du skämmas för den trångsynthet din så kallade empati ramar in... otroligt. -
Anonym (SåÄrDet) skrev 2018-05-08 19:33:41 följande:Självklart. Varför allt dett lidande för alla resten av livet.
-
Downs syndrom är dåligt
-
Anonym (Andromeda) skrev 2018-05-09 10:34:15 följande:Nej, vi lär aldrig träffas och det är en härlig tanke. Du är låst i din tankevärld och det har gjort DIG, ja, just DIG, trångsynt och grinig. Alla människor, alla barn är inte "vår framtid". Ärligt talat har jag rätt svårt att följa din tankegångar, de är något virriga, och din läsförståelse är nog i underkant, men fullt klart är att du inte kan ta och följa upp argument i en diskussion, utan du hugger blint åt alla håll när du inte förstår eller vill ta till dig det du hör eller läser. Hur vuxen är du egentligen????
-
Vad menar du här? Att funktionsvarierade barn gav ditt liv en till dimension? Låter lite... jag vet hur jag ska uttrycka det på ett bra sätt...Liliana skrev 2018-05-09 07:25:25 följande:Jag försvarar för som i tidigare inlägg så gav det mig en till dimension i mitt liv, något som funktionsvatierade barn lyckad åstadkomma.
-
Fast så kan det ju vara, är väl inget konstigt i det egentligen??Anonym (PL) skrev 2018-05-09 19:40:50 följande:Vad menar du här? Att funktionsvarierade barn gav ditt liv en till dimension? Låter lite... jag vet hur jag ska uttrycka det på ett bra sätt...
-
Både bra och dåligt. Typ.Anonym (Jag är anonym idag) skrev 2018-05-09 16:17:00 följande:
Downs syndrom är dåligt