Julibebisar 2018

Hon skulle vara fem dagar gammal. Tycker hon är jättestark. Har en hel del stadga i nacken och kan (har kunnat i säkert en månad) vända huvudet i magläge. Känns som om hon ligger långt före storebror vid samma ålder.

Hon skulle vara fem dagar gammal. Tycker hon är jättestark. Har en hel del stadga i nacken och kan (har kunnat i säkert en månad) vända huvudet i magläge. Känns som om hon ligger långt före storebror vid samma ålder.

Jag har bara blivit gravid en gång på 10 år av mig självt. Och jag blir ju inte yngre direkt så chansen borde inte öka. Jag får inte ha spiral och p-piller får man ju inte ha när man ammar. Så har för mig att minipiller var det enda som gick att ha och det har jag inte hört så mycket gott om. Känns sådär att hålla på och ta massa hormoner också när det inte känns som så stor sannorlikhet att bli gravid ändå. Mannen gick med på att jag kör utan och är väl införstådd att jag inte kommer att göra abort om jag blir gravid. Får se om han garderar sig själv i stället...

Får se vad läkaren säger på efterkontrollen på onsdag. Hon kan nog ha åsikter om det. De tyckte inte jag skulle fått någon nummer två.

Härligt med lite förkylning på allt annat också ... inte. Fasar för dagisbaciller här också. Mannen lämnar sonen på morgonen så jag inte behöver gå in med den lilla. Sen hämtar jag ute. Men sonen lär väl släpa hem något förr eller senare och han älskar att gosa med lillasyster.

Själv blir jag galen på bebismagen. Hon knorrar och skriker och har ibland nåt gällt pipande skrik som känns extra plågat. Varför måste bebismagar krångla så mycket. Känns som om Jon har mycket gaser. Försöker rapa henne men går inte alltid. Undrar om det är järnet som spökar också. Jag mår själv dåligt av härntabletter.

Skönt att ryggen är bättre. Jag kör också mycket bära, fast jag föredrar sjalen. Hon sover så gott i den och skriker inte lika mycket av magen heller. Och så blir man inte fast i soffan heller. Håller just nu på att sy. Lyckades sy ett näste med lilltjejen på magen. Något kul måste man ha mellan måsten.

Nätterna går ganska bra faktiskt. Naturligtvis är det flera uppvak och knorrande. Men hon har sovit i sin säng vilket har blivit svårare på dagen. Fram mot morgonen däremot har jag fått lägga henne på min mage för att få vila lite till.

Hur går det med händerna? Kan du lyfta henne nu? Eller hur löste du det?

Våra verkar väldigt lika utvandraren2. Min är född 29/6 och i fredags vägde hon 4,6 och var 53cm. Hon har gått upp två kg sen födseln, 2,3 eller nåt från när hon vägde som minst.

Bra att du kommit på dina trick lowhannah. Lät väldigt krångligt dock. Rehabträningen låter jobbig. Hoppas det går framåt ordentligt så du kan använda dina händer ordentligt så snabbt som möjligt.

Min tjej är inte speciellt skrikig just på kvällen utan hela dagen ca två timmar efter att hon ätit. Och få vil hon äta igen så hon får mer ont i magen. Om man tar sig förbi det kan hon sova ganska länge till.

Jag var orolig att jag inte skulle gå ner efter den här graviditeten. Låg mycket högre upp den här gången både före och under graviditeten. Men allt var borta när jagkänsla hem från sjukhuset efter två veckor och ligger nu på minus fem kg. Så lättad. Lyckas jag gå ner fem till och hålla det där är jag helnöjd. Har dock som ni andra blivit mer hungrig nu än tidigare så får se om jag vänder uppåt igen. Hoppas det går åt rätt håll för er andra så ni känner att ni kommer ifatt er själva.

Det är svårt att äta duktigt med en bebis. Jag tycker inte orken finns att engagera mig och det är väldigt jobbigt att äta och känns väldigt stressigt med en gnällig eller skrikig bebis. Lättare att ta nåt snabbt när bebisen är nöjd. Jag skulle vara nöjd om man slapp allt som har med mat att göra. Så trött på att lägga all tid på matlagning, plocka fram, äta, plocka bort.

Tränat har jag inte gjort sen innan sommaren förra året. Sen har jag varit gravid och inte vågat. Sista tiden i graviditeten har jag knappt vågat gå för sammandragningarna. Så rejält minus på träningskontot.