Hur ser ni andra på oss som pratyknarkar?
Som frågan lyder? Hur ser ni andra på oss inte håller på med detta och inte tycker detta är ok?
Vill mest veta vilken syn ni har på oss. Är vi vidriga människor i ers ögen? Vad är er reflektion
Som frågan lyder? Hur ser ni andra på oss inte håller på med detta och inte tycker detta är ok?
Vill mest veta vilken syn ni har på oss. Är vi vidriga människor i ers ögen? Vad är er reflektion
För mig är det inte de första (fattiga psykisk ohälsa) jag tror knarkar mest, de har inte råd, utan just de välbemedlade. Har ett ex som sålde droger för många år sedan.
Hatar droger.
Jag känner ett svagt förakt för dem som partyknarkar. Tycker synd om er / dem.
Jag har respekt för människor som ser till att ha roligt gå utanför the box, av egen styrka, inte med hjälp av droger
Droger är svagt
Jag vet några vänner som gör det, som jag tycker väldigt mycket om, men i mina ögon är de nedsmutsade och deras anseende sänkt.
Om de slutar med partydrogerna så skulle deras anseende hos mig öka. Det är bra att ha en riktning framåt i livet.n
Det knarkas i båda grupper.
Till skillnad från många andra länder är det ovanligt med nöjesknarkande i Sverige. Baserat på det jag sett i min egen omgivning så är min fördom att det de lågbemedlade som håller på med det. Ett typexempel vore en arbetslös yngre individ med psykisk ohälsa. Som jag ser det är knarkandet bara ett tecken bland många andra på att den knarkande individen förmodligen halkat fel i livet och inte mår toppen. Tycker inte att partyknarkare är vidriga.
Kan tillägga att jag vet att det nöjesknarkas bland de bemedlade i Stockholm men har ingen egen erfarenhet av det.
Jag tror att vill man verkligen verkligen ha en dyr drog och är fattig så begår man brott för att få tag på den.
Jag ogillar all form av narkotika.
Ser det som det som lågvattenmärke att ta sånt.
Har aldrig testat, kommer aldrig göra det.
Kommer alltid göra allt för att min omgivning ska hålla sig ifrån skiten.