• Anonym (Carpe diem)

    Kära dagbok - skriv hur din dag varit

    Kära dagbok!       5 december 2020 kl 18.20

    Gråmulen dag, kom inte ut denna lördag heller. Vaknade med värk i nacken - rygg - höfter som vanligt. Faan vad jag hatar att ha ont. Suttit med värmekudde mer eller mindre hela dagen och katten i knät. Glott på tv - bara skit överallt. Gick över till att slösurfa på youtube chris kläffords mjuka röst lindrar smärtan. Att inte han har blivit ännu större på youtube är ofattbart. Tv och dator hindrar mig från att tänka på det som smärtar mer. Mannen som jag aldrig kan få. Eller vill jag ha honom egentligen. Om jag skulle skriva om honom skulle ingen tro mig. Vill inte tänka på det.
    Hur ska jag komma ur min bubbla - jobba - äta - sova - helger som bara flyger förbi. Kommer ofta inte ut på lördagar - är helt slut efter veckan.
    Tröstäter - ska göra en äppelpaj nu efter jag har startat en tråd här på familjeliv. Får se om det är någon som fyller på hur en dag har varit i deras liv.

    Slut för nu 18.30

  • Svar på tråden Kära dagbok - skriv hur din dag varit
  • Anonym (Stina)

    Kära dagbok

    Jag har ångest inför julafton. Jag har ingen familj och firar alltid med vänner, i år vill alla ha så få gäster så möjligt så och de som kan väljer att jobba så jag har ingen att fira med. Jag har också förlorat mitt jobb pga pandemin så min ekonomi är körd i botten. Det finns en massa positivt också men jag är bra på att bara se det negativa.

  • Anonym (Ina)

    Dagbok mitt i natten.

    Min morgon började fint med att bli serverad kaffe i sängen av min människa. Vi tittade på julkalendern på tvn innan han åkte iväg till jobbet. Sedan gjorde jag mig iordning för att åka hem till min pappa och rota lite bland farmors grejer på vinden.

    Kartongerna har varit förseglade i 18 år.

    Men idag tog jag tag i 2 kartonger iaf. Jag slängde knappt något. Jag tog med mig det mesta hem och en del ställde jag in i min pappas vitrinskåp. För mycket känslor att hantera. Dumt kanske när man försöker ta sig ur en akut stressreaktion. Men det var det enda jag kände att jag ville göra för att ta mig utanför dörren här.

    Nu ligger jag här i sängen och filosoferar över i vilken ände jag ska börja dra i hos psykologen imorgon. Mitt liv är bara för mycket. Jag vill att tiden ska stå still. Jag vet inte om jag klarar av vad som väntar framöver.

    Försöker vara stark. Men det är svårt. Den hittills svåraste prövningen jag någonsin stått inför.

    Borde försöka sova.

    Det kommer ju uppenbarligen en dag imorgon också.. Vare sig jag vill eller inte..

    Hej.

  • Anonym (Carpe diem)

    Kära dagbok     Tisdag 8 december 2020 kl 21.33

    Livet är det dagar som passerar, dagar med olika händelser och innehåll, skratt, glädje, smärta. Allt på olika sätt i människors liv. I min lilla ankdamm så fortsätter jag med att äta - jobba - sova.
    Ett ekorrhjul som snurrar vidare. Lever för att jobba. Idag har jag "sålt smöret och tappat pengarna - känslan". Ingen aning varför jag känner så.
    Fast nu ljög jag för mig själv. Hmm.. fult att ljuga. Särskilt för mig själv. Det är Mannen som spökar. Ett kanske framtida avsked som ligger och lurar. Antingen jag eller han som tar avsked. Det gör för ont att tänka på.
    Vill inte tänka på det, än mindre känna hur det kommer att kännas. Det är därför jag gillar strutsars beteenden. Stoppa huvudet i sanden så försvinner det jobbiga.

    Nu ska jag stoppa mig själv i säng.

    God natt alla kära medmänniskor som delar era tankar inblick i era liv.

    Slut för nu kl 21.51

  • Anonym (Sica)

    Kära dagboken 01:08

    Jag är som vanligt vaken mitt i natten. Den enda tiden jag får lugn och ro.

    Idag har varit en bra dag. Jag hade glömt hur det kändes med en bra dag, jag hade på riktigt glömt. Den här förlossningsdepressionen har verkligen tagit mycket från mig. Men idag har jag känt mig älskad, visat min kärlek, skrattat och känt känslor jag glömde fanns. Jag har vant mig vid att vara utmattad och frustrerad. Stressad. Rädd. Jag som varit tryggheten själv har varit rädd länge nu.

    Jag bör försöka sova för snart vill mini, som suckar i sömnen hela tiden, ha sin flaska. Stora pratar i sömnen igen och mannen snarkar livligt inatt. Jag är tacksam för dom, min familj. Dom är hela min värld. Tänk om mellan hade levt, hade vi alla fått plats i sängen då? Jag måste verkligen tända lite ljus på graven. Det har blivit så väldigt jobbigt att gå dit sedan mini föddes.

    Sov gott

  • Anonym (Carpe diem)

    Kära dagbok     Söndag den 13 december Luciadagen kl 20.26

    "Sankta Lucia ljusklara hägring...."  Tja... luciafirande är nog en hägring för många. I mitt fall har den innehållit  Trot eller ej, Städning!!! för vara helt ärlig. Även gårdagen innehöll en del städning. 
    Men är jag klar... Näpp. Det finns små dammråttor kvar här och där.. Men dom stackarna ska få lite lugn och ro i några dagar. Man ska ju inte överdriva.
    Är lite lättare om mitt hjärta och är glad.
    Har träffat Mannen idag, vi åt tillsammans och hade lite mys. Åh... säger du... är det därför du har städat? Japp så är det. Mannen gillar inte för mycket av oreda.
    Hur kan man vara attraherad av en Man som är så komplicerad? Helt galet.
    Men en härlig känsla att ha just nu.
    Imorgon väntar en arbetsvecka. Tack för att jag har ett jobb.
    Önskar alla människor stora som små en Glad Lucia.. nu ska jag tralla vidare.. "Goder afton, Goder afton både herre och fru...."....Skrattande

    Slut för nu kl 20.36

  • Anonym (Lia)

    Kära dagbok

    Längtar härifrån. Vantrivs något fruktansvärt och är enormt ledsen. Vill så gärna hitta en ny bostad till mig och mina barn så vi slipper detta h.ete. Önskar mig upprättelse i julklapp. Önskar att min disponent kommer att få vad han förtjänar. Önskan om att våra grannar ska bli vräkta gick i stöpet så måste väl åtminstone få önska att disponenten ska få vad han tål då istället. Önskar att han ska få leva i samma vidriga tortyr som vi gör. Och att han ska få samma orättvisa och värdelösa bemötande som han gett mig och mina andra grannar när vi klagat på de som stör 24/7.

    I övrigt längtar jag till julen. För den ska vi tillbringa hos min kille. Och det innebär en paus från det som numera är vår vardag. Ångesten kryper på varje gång jag kommer hem. Och lättnaden är total när vi får möjlighet att komma härifrån någon dag emellanåt. Ser fram emot glädjen i barnens ögon när julklapparna ska öppnas. För i år kommer de alla att få vad de önskat sig, vilket känns bra då jag är sjukskriven och inte har det så fett just nu.

    Vill också tillägga att jag älskar min kille mer än ord kan beskriva. Han är, bortsett från barnen, det bästa som hänt. Tänk att just jag var lycklig nog att få träffa någon som han. Någon som älskar mig och har lärt mig vad äkta kärlek är.

    Godnatt <3

  • Anonym (Lia)

    Kära dagbok

    Längtar härifrån. Vantrivs något fruktansvärt och är enormt ledsen. Vill så gärna hitta en ny bostad till mig och mina barn så vi slipper detta h.ete. Önskar mig upprättelse i julklapp. Önskar att min disponent kommer att få vad han förtjänar. Önskan om att våra grannar ska bli vräkta gick i stöpet så måste väl åtminstone få önska att disponenten ska få vad han tål då istället. Önskar att han ska få leva i samma vidriga tortyr som vi gör. Och att han ska få samma orättvisa och värdelösa bemötande som han gett mig och mina andra grannar när vi klagat på de som stör 24/7.

    I övrigt längtar jag till julen. För den ska vi tillbringa hos min kille. Och det innebär en paus från det som numera är vår vardag. Ångesten kryper på varje gång jag kommer hem. Och lättnaden är total när vi får möjlighet att komma härifrån någon dag emellanåt. Ser fram emot glädjen i barnens ögon när julklapparna ska öppnas. För i år kommer de alla att få vad de önskat sig, vilket känns bra då jag är sjukskriven och inte har det så fett just nu.

    Vill också tillägga att jag älskar min kille mer än ord kan beskriva. Han är, bortsett från barnen, det bästa som hänt. Tänk att just jag var lycklig nog att få träffa någon som han. Någon som älskar mig och har lärt mig vad äkta kärlek är.

    Godnatt <3

  • Anonym (Carpe diem)

    Kära dagbok        Söndag 3 januari 2021 kl 20.44

    Nytt år, nya möjligheter, 
    kan det så käckt låta.
    Känner mig allt annat än käck. Används det uttrycket idag. Låter gammalmodigt. Men jag är gammal, allt gör ont, hur jag än rör mig. Smärtan ger mig ångest. Jag får ångest för att jag inte alltid klarar av att arbeta. Sätter mina kollegor i klistret när jag är hemma och spyr av smärta. Jag hatar att ha ont!!!!
    Funderar på att söka psykolog för att hantera smärta. Kan man hantera en sån jävla skit. Hur faan ska jag orka arbeta i minst 15 år till. Byta jobb, nä... försökt men går inte, för gammal och sjuk.
    Faan... det har gått 3 dagar på nya året, får ångest över kommande arbetsuppgifter. Det blir fler arbetsuppgifter på färre personal. Helvete..
    "Se det som en utmaning..." Jag HATAR ordet UTMANING. Bara ett omskrivningsord för PROBLEM som inte går att lösa. Det finns inte resurser.
    Blä... nog med gnäll nu.

    Slut för nu.  kl 20.55

  • Anonym (Okänd)

    Kära dagbok.

    Året inleds med lätt existentiell ångest. Jag får inte nåt gjort som jag vill, får inte riktigt andrum heller. Nästa vecka är jag ensam med sonen som kräver nästan 100 % uppmärksamhet, funderar på hur jag ska lösa det. Involvera honom i vardagen så jag kan göra nånting åtminstone. Trött på att känna mig som att jag är fast i ett ekorrhjul där jag alltid bara ligger jämsides, aldrig före så jag hinner göra de där extra sakerna som också behövs. Och när jag väl har tid har jag inte ork, slösar bort min tid vid datorn istället. Och jag är väldigt trött. Det kanske blir en tidig kväll.

  • Anonym (Lördag)

    Hej dagboken. En månad sen mitt förra (första?) inlägg här. Skönt att må bättre. Idag gjorde jag massa bra saker, tränade, jobbade i trädgården. Det känns såklart bra med ett nytt år men det för med sig mycket krav också. Jag måste verkligen fixa ett jobb, men jag vill inte. 

Svar på tråden Kära dagbok - skriv hur din dag varit