Han kräver faderskapstest

Rimligtvis så borde han ha talat om det för henne.

Min man fick en tanke när barnet var typ 5 att det kanske inte var hans. Var väl framförallt baserat på att det inte fanns en enda fysisk likhet med honom. 

Jag blev såklart jätteledsen och sårad, men kunde ändå förstå hans syn. Det jag kände var väl egentligen att jag tycker det skulle varit bättre om han bara hade tagit ett test utan att berätta för mig för du hade jag sluppit anklagelsen om att ha varit otrogen samtidigt som han hade kunnat känna samma säkerhet som mammor kan om att barnet faktiskt är hans. Hade en vän som i 20-årsåldern fick veta att hennes pappa inte var hennes biologiska pappa, men hennes pappa trodde att han var det så det är ju ren fakta och statistik att det finns en massa män där ute som tror att de är föräldrar till barn som inte är deras. 

Min input till detta är att se bortom dig själv. Det är inte en anklagelse om att du varit otrogen, det är en rätt rimlig vilja hos en man att vilja få samma bekräftelse som en mamma har att barnet han ska älska för resten av ens liv är hans och att det är baserat på fakta och inte bara på förtroende till den andra föräldern. 

Tycker faderskapstest borde vara obligatoriskt så att män slapp osäkerheten och vi kvinnor slapp att känna oss anklagade för otrohet utifrån vad jag tycker faktiskt är en helt rimlig vilja hos blivande fäder. 

Ja, men det är inte alla män som vill det av olika anledningar. 

En kvinna skrev här på FL för några år sedan att hon och maken försökt fått barn i många år. Under en resa blev hon svinfull och hade sex med en annan och blev gravid. Hon kommer knappt ihåg samlaget ens. Sånt kan hända. Hon var otrogen men visste inte alls hur hon skulle agera nu. 

Hur la din man fram det?

Javisst, såna här och liknande historier dyker upp hela tiden.

Men läser man i tråden här verkar det ju helt otänkbart att kvinnor är otrogna även när dom är desperata efter barn.

Jag har inte varit otrogen och det går inte att komma ifrån att kräva faderskapstest är samma sak som att anklaga partnern för det.

Det går visst att komma ifrån. 

Min man efterfrågade som sagt det efter fem år. Blev såklart jätteledsen eftersom att jag kände precis som du att det var en anklagelse om otrohet.

Men när jag la mina egna känslor åt sidan så insåg jag att det egentligen bara var rationellt av honom att göra det. Frågan grundade sig inte i att han misstrodde mig utan i att en man faktiskt inte kan vara 100% säker på att barnet man älskar är ens egna.

Vårt barn tar snart körkort och vår "kris" kopplat till denna fråga varade typ en dag.

Just eftersom att jag själv varit med om att min partner frågat eftet det har jag insett vilken osäkerhet pappor faktiskt får leva med och tycker ett test borde vara obligatoriskt.

Oj, så tokigt det kan bli.

Hade min man begärt det så hade han absolut fått ett faderskapstest och sedan hade jag gjort slut. Jag förstår att en man "inte kan veta" på samma sätt som en kvinna, men samtidigt måste man ju lita på varandra. Våra barn är kopior av hur han såg ut som barn så hade han begärt test hade det verkat löjligt redan vid 2 års ålder. Men jag hade inte kunnat fortsätta relationen med vetskapen att han misstror mig på det sättet.