Svenskars rasism

Försök inte. Rasism är en ideologi och handling som innebär att människor delas in i grupper baserat på egenskaper som etnicitet, hudfärg, kultur, religion eller nationalitet, och att vissa grupper anses vara bättre eller mer värda än andra. Så, det handlar inte bara om rasen eller hudfärgen.
Begreppet rasism har utvecklats över tid. Tidigare trodde man att det fanns olika "raser" med olika värde, men idag ses rasism mer som en social konstruktion där vissa grupper placeras högre eller lägre i en hierarki baserat på fördomar och stereotyper. Rasism är både tankar och handlingar som upprätthåller ojämlikhet och kan vara både medveten och omedveten. Det handlar om nedvärdering och diskriminering av människor på grund av dessa egenskaper, vilket skapar ojämlikhet och skadar både individer och samhället i stort.

Med tanke på alla rasistiska troll som splittrar vårt fina land, behövs inga rysstroll.

Varför skulle man jobba för det när "acceptans" innebär att man måste förneka allt man är och tror på? Och inte ens då räcker det, minsta lilla "snedsteg" enligt rasisten så är man återigen blatten. 

Många (notera många, inte alla) svenskar verkar ha allt för höga tankar om sig själva.. som om man skulle byta identitet helt för svenskens skull för att bli accepterad. 
Acceptera eller inte, kunde inte bry mig mindre faktiskt.

Det är ju du som börjar ditt inlägg med att dela in människor i olika grupper: etnicitet, hudfärg, kultur, religion eller nationalitet.  Det du driver är s.k. identitetspolitik som stirrar sig blind på grupptillhörighet.

 Du säger att begreppet rasism har utvecklats över tid. Ja det är ju det jag påpekar att det saknar relevans och bara blivit ett allmänt skällsord. Och även ett vapen som används av de som driver den vänsterliberala identitetspolitik som skapar spänningar och motsättningar i samhället. Särskilt mot vita.

 Man hör aldrig om svarta rasister även om BLM o.l. rörelser, med din terminologi, är väldigt  rasistiska mot vita.

 Nej lyssna istället på Martin Luther King som var emot det grupptänkande och den identitetspolitik som du driver och som ställer grupper mot varandra:

 Se till en människas karaktärsegenskaper och inte till hans hudfärg.

Jag har ingenting emot människor från andra länder än mig som är född i Sverige. Som kvinna har jag stor respekt för invandrarkvinnor, jag ser hur ni kämpar och sliter.

Dock tror jag problemet till stor del ligger i hur Sverige hanterat invandringen. Jag kan ta ett exempel från mitt liv. Jag bodde i en mindre ort i Norrland när jag var 15 år gammal. En dag kom det ett beslut om att 500 flyktingar skulle komma.
Först fick vi veta att dessa flyktingar skulle bo i de finaste hyreskvarteret. Anledningen var inte konstig, de flesta lägenheter var för dyra för oss andra att hyra. Så mycket stod tomt. Det är lätt att skylla på den svenska avundsjukan. Men det blir faktiskt konstigt när vi som arbetar i kommunen med de arbeten som finns inte ens har råd till att bo fint samtidigt som kommunen vill att man ska stanna. 

Dagen kommer och buss efter buss anländer. Och då får vi veta att det är 500 flykting män/pojkar. Kvinnor får komma sen förklaras det. De upplevdes väldigt märkligt av många lokalbor som förstår att dessa kvinnor är kvar i kriget. Där går våra religioner isär väldigt mycket. Vi ställde oss frågan: om det här varit Titanic, hade dessa män satt sig själva i båtarna först?

sagt och gjort så börjar dessa män sitt nya liv. Men de förväntade sig från dag ett att anpassa sig utan hjälp. Jag tycker själv att kommunen borde tagit ett jätte stort ansvar att få in personerna i vårt samhälle. Men de gjordes inte. Min och andras nya vardag blev att höra om misshandel, snatteri och våldtäkter. I ett samhälle som ligger 1,5h till närmaste polisstation. Jag och mina vänner fick inte gå ut efter 18:00. Risken var för stor att vi skulle råka ut för något. Vi blev ett skadat och förstört samhälle. Vi hade alltid en skärbräda med en liten fruktkniv inne på ica. Där ica handlaren la fram några utvalda frukter varje dag som man fick skära sig en bit av. De här uppfattades som öppen buffé för flyktingarna som tog allt de såg och trots skyltar så fick man ta bort den enkla grejen. Jag fick också kontakt med en pojke i min egen ålder, som hade nyare kläder och elektronik än mig. Anledningen var enkel sa han nöjt, Sverige är lätt att lura. De hade trängt ihop 2-3 familjer per lägenhet och sedan sagt upp lägenheter. Kommunen hade ingen granskning på hur bidragen betalades ut. 

Man kan inte vara snälla Sverige och öppna upp famnen mot andra länder för att sedan lämna dessa personer att fortsätta leva sitt gamla liv på nya marker. Det är därför vi pratar om att ta seden dit man kommer, men vem bär det ansvaret? Idag har jag flyttat från samhället och ser idag att hyresområdet är ett nergånget ghetto. De familjer som är kvar är företagare som lyckas rekrytera inom sin familj För att hålla verksamheten igång. 

Jag har som sagt ingenting emot er, men jag tycker att samhället måste ta ett större ansvar. Hade jag flytt från krig och får veta att dessa nya regler gäller i det nya landet och missköter jag mig utvisas jag. Så hade jag aldrig någonsin gjort något som kan äventyra min säkerhet. Sen tycker jag det är helt bedrövligt att familjer som levt i Sverige under många år och etablerat sig i samhället blir utvisad pga långa väntetider. Man har läst om flera familjer som utvisas där barnen föds i Sverige och är 10 år. De är omänskligt.

Men min egna åsikt är tyvärr att samhället möjliggör att männen är problemet.

Det är en enormt stor skillnad på om det är ett ensamt svenskt psykfall eller om det är ett invandrarpsykfall med stöd (grupptryck) från familjen, från släkten och från den religiösa gruppen som gör det. Jag köper inte idén att alla desa människor som stödjer gärningsmannen är psyko men däremot lever de efter unkna patriarkaliska  stenåldersvärderingar och kommer därför aldrig accepteras i ett fritt modernt civiliserat samhälle.

Det är det väl ändå ingen som försöker göra. Mäns våld mot kvinnor går aldrig att rättfärdiga och det är inte med automatik att utländska mäns våld mot kvinnor är hedersvåld utan det kan också röra sig om enstaka psykfall. Men det är viktigt att faktiskt identifera hedersvåld så att man kan arbeta med att förebygga det med bäst anpassad metod och att tex myndigheter förstår att kvinnan är hotat inte bara av sin man utan även av fler släktingar. 

Om det är hedersvåld eller inte bedöms utifrån kontexten, inte vilken nationalitet man har. Grovt förenklat: 

* Är det en man som mördar en kvinna där det är ett dåd som inte på något sätt stöttas av delar av mannens eller kvinnans familj och anses som rättfärdigat pga kvinnans beteende? - inte hedersvåld
* Är det en man som mördar en kvinna där han stöttas av andra i att det var rätt pga kvinnans beteende då hon på nägot sätt vanärat hans heder? - hedersvåld

Det är ingen skillnad alls för kvinnan som dödas, oavsett om det är en svensk eller invandrare, psykfall eller inte. Du försöker relativsera våld som utövas av svenska män när de egentlingen gör exakt samma sak som utländska män. Svenska män står för ca 65% av allt våld mot kvinnor.