• Anonym (Matt)

    Han är så otroligt slarvig

    Ja han är så slarvig och jag känner mig numera bara helt matt över det. Vi har varit tillsammans i flera år nu och det blir inte bättre med tiden. Allt han gör känns det som att han bara försöker få överstökat snabbt alternativt att han bara inte bryr sig om att det ska bli bra gjort, trots att jag SÅ många gånger bett honom gör saker ordentligt. Det slutar med att alla sysslor hamnar på mig för att jag vill ha saker bra gjorda.. 

    Tvätt. Disk. Måla väggar. Såga ut, måla och spika upp lister. Olja altanen. Klippa häcken. Dammsuga och moppa golven. Städa och plocka undan grejer. Köpa kläder till dottern. Laga god mat. 


    Han tar på sig att göra grejer och gör sådant jag ber honom om men han gör det inte bra. Så problemet är då att jag som vill att det ska bli bra måste göra det själv för annars blir det inte bra. Och det blir så utmattande i längden att ha så mycket jag måste göra. Bara för att jag inte vill leva i ett skitigt eller fult hem, vill att dottern ska ha bra kläder och få äta god mat, vill kunna ha fina kläder själv. 


    Vi har pratat om detta så mycket där jag sagt att detta är så viktigt för mig och han säger alltid att han ska bättra sig och göra saker ordentligt men sen blir det inte så. Och jag förstår inte, för mig känns det inte som att han bryr sig. Det handlar ju om att anstränga sig. Inte om något man ska lära sig göra. Varför vill han inte göra det för sitt hem, mig eller sin dotter? Han säger att han bryr sig men att han bara är slarvig. Att han ska jobba på det. Men jag tror inte det är möjligt mer. 


    Vad kan man göra? Börjar tappa hoppet och ifrågasätta om jag orkar ha det så här resten av livet. Kan man verkligen bara vara så slarvig och aktivt måste jobba bort det eller bryr han sig bara inte? 

  • Svar på tråden Han är så otroligt slarvig
  • Goneril

    Man behöver inte vara pedant för stt vilja ha det fint i sin närmiljö. Med våra mödrars mått mätt är vi alla slarvmajor och slarvpellar. Då bonades golv, vädrades garderober och linneförrådet gicks igenom.                                                                                                                        Det är ju i hemmet man vistas den mesta vakna tiden och att se mögel och sopor, skräp och äckliga badrum, varför ska man stå ut med det? Sen undrar jag ju förstås varför inte TS såg sopgubbetendenserna hos sambon innan de flyttade ihop? Var han bättre då? 

  • Mandel
    Anonym (Matt) skrev 2025-08-12 23:13:21 följande:

     


    Har ni inget att tillägga som hjälper mig förstå honom eller lösa detta så ber jag er gå vidare. Detta har pågått så länge och är ett mycket stort problem i vår vardag, orsakar mycket bråk och matthet för mig. Vet inte hur jag ska hantera det mer. 


    Jag skilde mig faktiskt till slut.
    Var så innerligt trött på att leva med en man som hela tiden ursäktade allt med att han jobbade - eget företag/arbetsnarkoman (jag jobbade heltid).
    Han ansåg sig ha rätten att göra saker när han hade tid -läs lust, vilket han såg till att aldrig ha. Och när han väl var tvungen att ta sig tid så slarvades allt igenom så det i princip var mer katastrof när han var "klar" än innan han börjat.
    Fick alltid svaret: men det gick ju fort ju!
    Jag lade mer tid på att göra om massa saker mot att om jag gjort det själv ifrån början.

    Ifrågasatte varför företaget kunde skötas korrekt, men barnen, hemmet och vår relation var totalt ointressant att ta hand om. 
    Då tyckte han att jag var orättvis för han gjorde ju minsann ditten och datten och rabblade bara upp saker som hade med företaget att göra. 

    Som skild sköter jag visserligen fortfarande allt på egen hand, men jag slipper slösa en massa energi på att vara irriterad över att den person som borde ta halva ansvaret för allt bara skiter i det och skyller ifrån sig.


    Behöver jag nämna att jag är avskräckt från att flytta ihop med någon man igen? Har gått mer än 6 år sedan skilsmässan och jag blir inte mer sugen på samboskap trots att åren går.


    Den vise talar om vad han ser, dåren om vad han hört.
  • Goneril
    Mandel skrev 2025-08-14 11:02:00 följande:

    Jag skilde mig faktiskt till slut.
    Var så innerligt trött på att leva med en man som hela tiden ursäktade allt med att han jobbade - eget företag/arbetsnarkoman (jag jobbade heltid).
    Han ansåg sig ha rätten att göra saker när han hade tid -läs lust, vilket han såg till att aldrig ha. Och när han väl var tvungen att ta sig tid så slarvades allt igenom så det i princip var mer katastrof när han var "klar" än innan han börjat.
    Fick alltid svaret: men det gick ju fort ju!
    Jag lade mer tid på att göra om massa saker mot att om jag gjort det själv ifrån början.

    Ifrågasatte varför företaget kunde skötas korrekt, men barnen, hemmet och vår relation var totalt ointressant att ta hand om. 
    Då tyckte han att jag var orättvis för han gjorde ju minsann ditten och datten och rabblade bara upp saker som hade med företaget att göra. 

    Som skild sköter jag visserligen fortfarande allt på egen hand, men jag slipper slösa en massa energi på att vara irriterad över att den person som borde ta halva ansvaret för allt bara skiter i det och skyller ifrån sig.


    Behöver jag nämna att jag är avskräckt från att flytta ihop med någon man igen? Har gått mer än 6 år sedan skilsmässan och jag blir inte mer sugen på samboskap trots att åren går.


    De finns, männen som är noggranna och ordentliga, det kan jag trösta dig med. Min särbo delar allt hushållsarbete, alltid fint och prydligt när han städat eller diskat. Han ser också vad som behöver göras, jag behöver aldrig be honom. Ofta är det han som tar initiativet till fönsterputs och avfrostning till exempel. Mina vänners män är också noggranna och ordentliga så jag tror att TS och övriga här i tråden har haft otur, eller också har de varit förblindade innan de flyttade ihop. Hur länge kan man leva i en rosafärgad bubbla?                                                                                                          Det bästa och enda sättet att gardera sig är att vänta länge med hopflyttningen. Om killen är alltför ivrig, särskilt om han har barn sen tidigare, är det ett illavarslande tecken. Då vill han ha hjälp med barnet givetvis, en gratis nanny. Sedan får man kolla hur den blivande sambon bor, är det rent och prydligt? Slutligen ska man inte bränna sina broar utan behålla sin lägenhet och hyra ut den.                                                                                                                              
  • Anonym
    Anonym (Trolljägare) skrev 2025-08-13 23:42:34 följande:
    Ja, hur gick det? Blev han inspirerad av att bara få de oviktiga uppgifterna?
    Kanske skulle han känna sig mer coachad och sugen om han fick cred för det han faktiskt gör och känna sig som en viktig och ovärderlig part i familjen.

    ..sen är jag lite nyfiken på 'mögel på hushållsmaskinerna', hur lyckas ni med det? 
    Det där med möglet funderar jag också på.

    Gömmer han gammal disk för att plocka fram när det börjat mögla? Det tar ett tag innan matrester möglar och aldrig om man sköljer av sakerna efter man ätit.
  • Anonym (Matt)
    Mandel skrev 2025-08-14 11:02:00 följande:

    Ifrågasatte varför företaget kunde skötas korrekt, men barnen, hemmet och vår relation var totalt ointressant att ta hand om. 


    Denna meningen har jag tänkt och sagt så många gånger. Han sköter ju sitt jobb så väl, har svårt att tro att han inte skulle kunna göra saker noggrant om han ville. Hans jobb är ju så mycket svårare än vanliga hushållssysslor! Därför känns det ofta som att viljan bara inte finns där. 


    Jag hoppas ju fortfarande att han ska ändras på det planet, om ens bara lite, och det verkar som att han vill det. Får väl se hur det utvecklar sig med tiden.. 

    Tråkigt att det inte fungerade för er och känner helt igen mig i din känsla om att inte vilja dejta/flytta ihop med en man igen. Har själv tänkt många gånger att OM detta tar slut så kommer jag inte orka hoppa in i en ny relation igen. Det är för utmattande. Tror det hade varit ganska skönt att bara ha sig själv och sitt barn och sitt hem att ta hand om. 


    Till alla som undrar hur jag kunde hamna i detta och att jag måste ha sett varningstecknen innan.. ja varningstecknen fanns där. Men jag var förblindad av kärlek som man kan bli. Tänkte inte så mycket på det, tänkte mer att det var en fin gest att jag städade lite hos honom, organiserade och fixade. Tänkte att jag styrde upp honom på det planet och att han skulle haka på och bli bättre med det. För allt annat var ju så bra. Och de tankarna hängde kvar år efter år tills att de sakta började bytas ut mot irritation och bitterhet. Dumt inser jag ju nu! Men jag kan tyvärr inte gå tillbaka och ändra på det. Nu har vi hus och barn och allt jag kan göra är att hoppas han försöker ändra sig lite på det planet, att han tar det på allvar nu på riktigt. 

  • Anonym (Matt)
    Anonym skrev 2025-08-14 16:17:12 följande:
    Det där med möglet funderar jag också på.

    Gömmer han gammal disk för att plocka fram när det börjat mögla? Det tar ett tag innan matrester möglar och aldrig om man sköljer av sakerna efter man ätit.

    Ej noggrann diskning = matrester som är kvar i hörn, inbucklingar eller kanter, vilka efter några dagar börjar mögla. 


    Sist så hade jag låtit honom ta disken i några dagar när jag fixade med annat de dagarna, då upptäckte jag exempelvis att det bildats mögel i pipmuggen (där pipen är) som dottern dricker från varje dag. Själva muggen hade även en slemmig beläggning inuti. Dvs han hade inte diskat den ordentligt och dottern hade druckit ur en möglig mugg. Annars är väl standarden intorkade matrester i hörn och kanter på de flesta grejerna han diskat. Har det varit något som stängs så fukten hålls kvar har det möglat efter några dagar, som i en kastrull exempelvis. 

  • Anonym (Sing)
    Anonym (Matt) skrev 2025-08-14 20:45:04 följande:

    Denna meningen har jag tänkt och sagt så många gånger. Han sköter ju sitt jobb så väl, har svårt att tro att han inte skulle kunna göra saker noggrant om han ville. Hans jobb är ju så mycket svårare än vanliga hushållssysslor! Därför känns det ofta som att viljan bara inte finns där. 


    Jag hoppas ju fortfarande att han ska ändras på det planet, om ens bara lite, och det verkar som att han vill det. Får väl se hur det utvecklar sig med tiden.. 

    Tråkigt att det inte fungerade för er och känner helt igen mig i din känsla om att inte vilja dejta/flytta ihop med en man igen. Har själv tänkt många gånger att OM detta tar slut så kommer jag inte orka hoppa in i en ny relation igen. Det är för utmattande. Tror det hade varit ganska skönt att bara ha sig själv och sitt barn och sitt hem att ta hand om. 


    Till alla som undrar hur jag kunde hamna i detta och att jag måste ha sett varningstecknen innan.. ja varningstecknen fanns där. Men jag var förblindad av kärlek som man kan bli. Tänkte inte så mycket på det, tänkte mer att det var en fin gest att jag städade lite hos honom, organiserade och fixade. Tänkte att jag styrde upp honom på det planet och att han skulle haka på och bli bättre med det. För allt annat var ju så bra. Och de tankarna hängde kvar år efter år tills att de sakta började bytas ut mot irritation och bitterhet. Dumt inser jag ju nu! Men jag kan tyvärr inte gå tillbaka och ändra på det. Nu har vi hus och barn och allt jag kan göra är att hoppas han försöker ändra sig lite på det planet, att han tar det på allvar nu på riktigt. 


    Ja vi håller tummarna för det, det blir så tråkigt för dig att kämpa ensam när det gäller hemmet annars!
    Sätt tryck på honom!

    För övrigt är särboförhållanden rätt vanliga numera när man träffar sin partner nummer 2. Och det är ofta kvinnorna som inte vill flytta ihop. 
  • Jimmy75
    Anonym (Matt) skrev 2025-08-14 20:45:04 följande:

    Denna meningen har jag tänkt och sagt så många gånger. Han sköter ju sitt jobb så väl, har svårt att tro att han inte skulle kunna göra saker noggrant om han ville. Hans jobb är ju så mycket svårare än vanliga hushållssysslor! Därför känns det ofta som att viljan bara inte finns där. 


    Jag hoppas ju fortfarande att han ska ändras på det planet, om ens bara lite, och det verkar som att han vill det. Får väl se hur det utvecklar sig med tiden.. 

    Tråkigt att det inte fungerade för er och känner helt igen mig i din känsla om att inte vilja dejta/flytta ihop med en man igen. Har själv tänkt många gånger att OM detta tar slut så kommer jag inte orka hoppa in i en ny relation igen. Det är för utmattande. Tror det hade varit ganska skönt att bara ha sig själv och sitt barn och sitt hem att ta hand om. 


    Till alla som undrar hur jag kunde hamna i detta och att jag måste ha sett varningstecknen innan.. ja varningstecknen fanns där. Men jag var förblindad av kärlek som man kan bli. Tänkte inte så mycket på det, tänkte mer att det var en fin gest att jag städade lite hos honom, organiserade och fixade. Tänkte att jag styrde upp honom på det planet och att han skulle haka på och bli bättre med det. För allt annat var ju så bra. Och de tankarna hängde kvar år efter år tills att de sakta började bytas ut mot irritation och bitterhet. Dumt inser jag ju nu! Men jag kan tyvärr inte gå tillbaka och ändra på det. Nu har vi hus och barn och allt jag kan göra är att hoppas han försöker ändra sig lite på det planet, att han tar det på allvar nu på riktigt. 


    Läs din egen text här igen?.noga. Finns det över huvud taget någon rimlig anledning att tro han ska ändra sig efter allt du beskrivit? Det är förnekelse på en nivå som är snudd på provocerande med tanke på att man i tråd efter tråd får läsa om hur värdelös och inkompevent och lat man är som man för ?det är ju såna vi är? vilket etableras som någon slags sannin i såna här trådar. Vad har ändrats jämfört med när du startade tråden?
    flr om inget har ändrats men du hoppas på annat resultat behöv nog gud lägga sig i det här
  • Anonym (Sing)
    Anonym (Matt) skrev 2025-08-14 20:52:45 följande:

    Ej noggrann diskning = matrester som är kvar i hörn, inbucklingar eller kanter, vilka efter några dagar börjar mögla. 


    Sist så hade jag låtit honom ta disken i några dagar när jag fixade med annat de dagarna, då upptäckte jag exempelvis att det bildats mögel i pipmuggen (där pipen är) som dottern dricker från varje dag. Själva muggen hade även en slemmig beläggning inuti. Dvs han hade inte diskat den ordentligt och dottern hade druckit ur en möglig mugg. Annars är väl standarden intorkade matrester i hörn och kanter på de flesta grejerna han diskat. Har det varit något som stängs så fukten hålls kvar har det möglat efter några dagar, som i en kastrull exempelvis. 


    Han verkar tro att han kommit på ett rationellt sätt att diska: bara snabbt sköla av med vatten. 

    Trist, jag hoppas att du visade honom möglet!
  • Anonym
    Anonym (Matt) skrev 2025-08-14 20:52:45 följande:

    Ej noggrann diskning = matrester som är kvar i hörn, inbucklingar eller kanter, vilka efter några dagar börjar mögla. 


    Sist så hade jag låtit honom ta disken i några dagar när jag fixade med annat de dagarna, då upptäckte jag exempelvis att det bildats mögel i pipmuggen (där pipen är) som dottern dricker från varje dag. Själva muggen hade även en slemmig beläggning inuti. Dvs han hade inte diskat den ordentligt och dottern hade druckit ur en möglig mugg. Annars är väl standarden intorkade matrester i hörn och kanter på de flesta grejerna han diskat. Har det varit något som stängs så fukten hålls kvar har det möglat efter några dagar, som i en kastrull exempelvis. 


    O herre! 

    Kan han ha fått dålig syn? Min sambo är för fåfäng för att använda sina läsglasögon annat än i nödfall och ser att han kan slarva med disken ibland. Men då handlar det om en liten fläck under en tallrik, inga rester!
    Han borde ju se det om synen hade varit okej? Tycker man iallafall. 
    Det där låter riktigt illa. Och jag är en av de sista som ojar mig över städning.

    Hoppas han bättrar sig och han borde verkligen kolla synen.
Svar på tråden Han är så otroligt slarvig