IVF 2026

Åh nej 💔💔 är så ledsen för din skull! Förstår verkligen att du är helt förkrossad, fy fan vad livet är orättvist. 

Det är klart du ska skriva här om du vill dela med dig, det här är ju inte en tråd för enbart solskenshistorier. Det är ju när det är som tyngst som man behöver mest stöd och det är ju det som tråden är till för. 

Tänker på dig idag, stor kram ❤️❤️ 

Åh nej, så tråkigt att höra 💔 men precis som de andra skriver så är det klart du ska få skriva det här, vi finns ju alla här för varandra oavsett vad ❤️ stor kram ❤️

Åh nej, jag är så ledsen för er skull 💔  Håller med turbosnigel, såklart ska du dela med dig, den här tråden är ju för att stötta och peppa varandra i med och motgångar. Tycker du alltid bidrar med medkännande och kloka meddelande till alla i tråden och jag hoppades så innerligt att ni äntligen skulle få positiva besked, fan vad livet är orättvist 💔 tänker på dig! 

Hej allesammans,

Jag kan inte riktigt fatta att jag skriver detta, men det är sant (hoppas jag, kan inte riktigt tro det själv)! Vi har 1 av 3 embryon kvar på första rundan kvar i frysen och har haft uppehåll med IVFen i två månader på grund av en långresa vi gjorde tidigare i april, och väntan har känts olidlig för att få sätta igång igen. Någonstans har jag varit så otroligt inställd på att nästa embryo inte kommer att ta heller och att minst en runda till kommer att krävas (noll hopp med andra ord, gissar att fler känner igen sig i det?).

Under mars/april trackade jag ändå ägglossning med lite halvtaffliga försök naturligt utan någon större förhoppning. Nu är jag på dag 28 i min cykel som brukar vara 25-30 dagar med ett snitt på 27 och bestämde mig lite slentrianmässigt för att ta ett test på väg hem från jobbet. Det var positivt!!!!!! Hur sjukt?!? Jag är gravid!

Jag vet att det händer att folk blir gravida i uppehållen, det hände två kollegor till mig, men jag trodde aldrig att jag skulle bli gravid naturligt när vi väl börjat med ivf. Jag kan inte riktigt fatta det. Jag tog ett ?budgettest? som var svagt, men ändå tydligt och följde upp med ett digitalt som visade 1-2 veckor. Nu håller vi alla tummar och tår att det håller i sig, men oavsett är det skäl att fira - detta är mitt första positiva test någonsin, jag och min man har försökt aktivt i 1 år och 4 månader (inte jättelång tid, men känts som en ocean. Jag är 35 och han 39. 

Jag är så glad just nu. Och det känns superläskigt. Men mest glad! ❤️

Wow, vilken grej!! Stort stort grattis! Kan verkligen tänka mig hur overkligt det måste kännas! Håller tummarna att allt går som det ska och försök att njuta av att du fått ett bevis på att det faktiskt går 🙏🏼❤️

Hej allesammans,

Jag kan inte riktigt fatta att jag skriver detta, men det är sant (hoppas jag, kan inte riktigt tro det själv)! Vi har 1 av 3 embryon kvar på första rundan kvar i frysen och har haft uppehåll med IVFen i två månader på grund av en långresa vi gjorde tidigare i april, och väntan har känts olidlig för att få sätta igång igen. Någonstans har jag varit så otroligt inställd på att nästa embryo inte kommer att ta heller och att minst en runda till kommer att krävas (noll hopp med andra ord, gissar att fler känner igen sig i det?).

Under mars/april trackade jag ändå ägglossning med lite halvtaffliga försök naturligt utan någon större förhoppning. Nu är jag på dag 28 i min cykel som brukar vara 25-30 dagar med ett snitt på 27 och bestämde mig lite slentrianmässigt för att ta ett test på väg hem från jobbet. Det var positivt!!!!!! Hur sjukt?!? Jag är gravid!

Jag vet att det händer att folk blir gravida i uppehållen, det hände två kollegor till mig, men jag trodde aldrig att jag skulle bli gravid naturligt när vi väl börjat med ivf. Jag kan inte riktigt fatta det. Jag tog ett ?budgettest? som var svagt, men ändå tydligt och följde upp med ett digitalt som visade 1-2 veckor. Nu håller vi alla tummar och tår att det håller i sig, men oavsett är det skäl att fira - detta är mitt första positiva test någonsin, jag och min man har försökt aktivt i 1 år och 4 månader (inte jättelång tid, men känts som en ocean. Jag är 35 och han 39. 

Jag är så glad just nu. Och det känns superläskigt. Men mest glad! ❤️

Hej! Jag har läst en del inlägg men inte skrivit så mycket. Är med er på denna ganska svåra process ibland, man svingas mellan hopp och hopplöshet 😅. Glad för er som det gått bra för, är egentligen ganska häftigt vad man kan göra. Var idag för ultraljud efter att ha tagit sprutor ett tag och hade fyra ägg men de var för små så nu ska jag få ökad dos menopur och en ny tid nästa vecka för utvärdering. Läkaren sa att om de inte blivit större så kommer man avsluta all behandling 😓. Äggen såg fina ut i sig men det är svårt att inte tappa allt hopp. Jag har liten äggreserv, endometrios och myom så jag visste från början att det skulle vara en liten chans. Men ush alltså, bara grät i bilen hem. Men vi fortsätter kämpa lite till med den nya dunderdosen ♥️♥️

Det blev en kortvarig glädje, det blev en kemisk graviditet. Fick massa kramper och började blöda ordentligt idag. Det är klart att det är ledsamt men nu vet jag att det ?fungerar?, jag kan ändå bli gravid och det känns på något sätt ändå positivt. Ett embryo kvar i frysen, vi håller tummarna för det. Ska ta ett gravtest imorgon men är säker på att det är negativt. Skit också. 

Håller tummarna för oss alla att det blir vår tur till slut!