Romer/zigenare

Hm... Okay, nu är det så att jag inte är så gammal (Jag visste faktiskt inte att detta bara var en förälder community, jag missade det helt... Jag ber om ursäkt om det inte är tillåtet...)

Alltså, jag skulle aldrig kunna nå till någon riktig "status" i familjen osv, och det förstår jag (dock lite tråkigt...)
Men, jag skulle ju gärna vilja kunna skaka hand och hälsa på mina släktingar :( Jag menar, det är ju ändå mina biologiska morföräldrar...

Men, om jag i framtiden (då jag åldrats lite..) har blivit accepterad att leva ett zigenskt liv, då skulle jag väl ändå aldrig kunna gifta mig med en zigenska, eftersom att jag inte är fullblodig... (vad betyder gajo förresten...?)

Jo, det där med min ålder, jag är ju ung, och deras barnbarn, så de kanske inte skulle särbehandla mig som om jag vore vuxen, eller gör min ålder saken värre?

Jag ber om ursäkt för mina många och kanske svårbesvarade frågor...

Ah, just det. Jag kan ytterst lite om deras regler... Men, om jag träffar dem, har du några "tips" till mig, så att jag inte spaltserar in i deras kök, med ett klädesplagg som inte är tillåtet etc.... (köker är heligt för dem, så långt vet jag)

Ps. Jag SER ganska zigensk ut, jag har fått min mammas grova näsa, annars är mina färger väldigt lika "min familjs", bara så att du vet att jag inte är blond eller något liknande...

*pust*... Hoppas att jag inte tjatar för mycket... Har en tendens att göra det när jag är orolig/nervös etc...

Du får nog vara här även om du är ung, tror inte det finns några regler om sånt

Jag tror säkert du kan umgås med dina släktingar om du vill det, frågan är ju om de kommer se dig som zigenare eller inte, men självklart kan du umgås med dem, det tror jag nog. Det är nog bra du är ung, då har du tid att lära dig!

Vem du gifter dig med blir ju en senare fråga, men jag tror ändå att om du verkligen skulle vilja gifta dig med en romni (zigensk kvinna) så kan det gå, eftersom du ändå har zigenskt blod och om du lär dig leva zigenskt och verkligen visar att du respekterar de zigenska reglerna osv. Jag säger inte att det skulle bli lätt men blir du kär i en zigensk tjej och hon i dig..ja, accepteras inte er kärlek så rymmer ni. Det är rätt vanligt, man håller sig borta ett tag och kommer sen hem när man fått "klartecken" vilket brukar ske efter ett tag.

Gajo, gaje, gadje, gadze osv. betyder icke-zigenare, de är alla "de andra"..

När du besöker dem, tänk på att inte orena bordet hos dem på något sätt, ställ inget på det som inte hör dit, t.ex. matkassar eller något som legat på golvet..ta aldrig upp mat eller porslin som ramlat ner på golvet o fortsätt o ät med dem..lägg aldrig fötterna på bordet osv. Gå ALDRIG på toaletten framför dem, om du måste på toa så får du hellre gå till grannen, ursäkta dig med att du ska ut en sväng, säg absolut inte att du ska på toa..rör inte vid den undre delen av din kropp, t.ex. fötter och upp till bältet och sedan vid t.ex. huvudet, eller att du rör i mat eller köksbordet efteråt, måste du t.ex. rätta till byxorna så bör du tvätta händerna sen..och jo, tvätta inte händerna i köket, eftersom händerna kan ha rört vid något orent, och därför inte får tvättas i köket..det jag skriver nu är hur det är hos oss, det kan ju variera, men det är ganska allmängiltiga saker det här.

Det kan vara bra du ser zigensk ut, själv så liknar jag mer på min svenska pappa än på mamma, medan min bror ser mer zigensk ut..men jag har de mörka färgerna, det händer att zigenare kommer fram till mig även om de inte känner mig för de ser att jag har de zigenska dragen. Jag klär mig oftast inte zigenskt så alla ser inte jag är zigenare, men zigenare brukar ofta ändå känna igen varandra.

Ah, jag tackar för svaren!
Har fått svar på många av mina grubblerier...

Men,(måste tamefasen vara ett världsrekord av nåt slag), har jag ännu en fråga... Heh...

Hm... Vet inte riktigt hur jag ska formulera frågan, men:

Ett zigenar-liv är väl ett ganska tufft liv?
Jag menar, inte bara de fördomar en zigenare möter, utan också om blodshämnd, etc...

Jag vill inte försöka skapa en negativ blick på det, men, det är väl ett ganska hårt liv ibland...?

Men blodshämnd är ju extremt ovanligt så det är knappast ett "vardagsproblem" tycker jag iaf. Har bara aktualiserats en gång i min släkt, alltså man befarade blodshämnd, det hade kunnat hända, men det hände aldrig. Vet inte om det hänt någonsin i Sverige iaf på väääääldigt lång tid? Någon med koll?

hejsan!

Kikar in här eftersom jag var tillsammans med en spansk zigenare i några år förut :)

Halv- zigenare: Jag är också halv-zigenare och har inte vuxit upp romskt, men varje gång jag träffat min släkt (händer inte sååå ofta, typ en gång per år eller så) blir jag JÄTTEBRA mottagen. Min mamma var inte rom, men är ändå i stort sett helt accepterad av romerna och är ihop med min romska pappa. I romarådet har det faktiskt suttit en icke-romsk kvinna. Så iaf de romer jag känner är väldigt toleranta. Jag har alltid fått massa romska grejer, smycken, kläder t ex, men de har aldrig blivit "sura" över att jag inte haft de på mig. Men jag antar att det blivit JÄTTEglada OM jag haft det och velat leva som rom (de är finska romer) Släktband är ofta viktiga för romer. Blod är tjockare än vatten liksom. Och 50% rom är 1000 gånger "bättre" än inte rom alls liksom eller 10% rom.

Dock har min pappa haft lite problem med mig Han blev mycket förskräckt när jag klippte håret t ex. Det ska inte en romsk tjej göra, men jag lever ju inte romskt och hade ingen aning om att man anses vara....hmmm.... "lösaktig" om man har kort hår som romsk tjej....men jag vill nog helst ha den frisyr jag gillar hur som helst....
Sedan tror jag han blev besviken när jag flyttade ihop med en helsvensk kille....men det är bara min tro.

Jag har haft problem med att få bra kontakt med min släkt delvis pga att iaf de äldre romerna bara pratar finska vilket jag inte kan...sedan är det annat "groll" men det har inget att göra med att de är romer.

halv zigenare

Blodshämnd praktiseras främst bland finska zigenare, inte bland oss svenska. Jag vet inte hur vanligt det är.

Indianica

Tror du det varit lättare för dig eftersom du haft "rätt" förälder som varit gajo, nämligen din mamma? Det anses ju oftast mindre hemskt, men som du säger är blod tjockare än vatten och jag är ju accepterad i släkten fastän jag har en pappa som är icke-zigenare, fast det var inte problemfritt när mamma o pappa träffades. Sen så blev släkten jättebesviken över att jag inte ville gifta mig med den romska kille de valt ut, utan jag valde en utländsk kille. Men de tycker vi har fått en så söt mörk son, så de är helt betagna nu. . Ju mörkare desto bättre ju .

Kan tänka mig du fick lite problem gällande håret, för om en romsk kvinna varit lösaktig, typ haft sex utanför äktenskapet så klipper man av håret för att straffa henne, det är förödmjukande för en romni att ha kort hår. Själv har jag aldrig haft kortare hår än strax nedanför axlarna.

Nikhita

Kan du berätta nåt om hur de spanska zigenarna lever?? Tycker det är spännande att jämföra mellan grupperna.

Marina: Hmmm, det är alltså "bättre" med mamma som är gajo än pappa? Det är möjligt att det då inverkat på situationen.

Ja, du, det där med håret var inte så lyckat

Är det vanligt eller kutym att romska föräldrar väljer partner åt sina barn eller? Jag har ju aldrig levt så nära min släkt att jag fått någon egentlig uppfattning om det. Men vet att en tjejsläkting till mig rymde iväg och gifte sig, hon fejkade också blod på underklänningen så det verkar ju som att det förekommer ibland iaf...det rode väl isådanafall kanske vara en av de saker som är "mindre bra" i den romska kulturen. Men det kanske hänger ihop med misstron mot gajo och att man vill "behålla" det romska inom släkten?

Jag vet inte hur vanligt det är, det varierar mycket mellan grupperna, själv så fanns det väl inget tvång att gifta mig men de hade ett förslag som var önskvärt. Bland t. e.x. jugoslaviska romer är det vanligt att bli bortgift, även i Östeuropa på många ställen. Och tjejerna måste vara oskulder vid bröllopet samt vara trogen sin man tills de dör.

"Blodshämnd praktiseras främst bland finska zigenare, inte bland oss svenska. Jag vet inte hur vanligt det är."

Hm... Så länge alla "sköter sig", så händer det ju ingenting...
Men det händer nog att det blir mindre trevligt ibland, men då är det någon som gjort något ganska ordentligt fel...