• Svar på tråden Konstigt nog så kunde npfbarn uppföra sig förr.
  • Anonym (jepp)
    Anonym (förmodligen adhd) skrev 2015-05-31 22:28:05 följande:

    Jag har två barn med diagnoser. Själv har jag ingen diagnos, men en konstant känsla av rastlöshet och oro. 

    JAg själv fick stryk som barn (född på 80.talet), och nog lät jag bli att göra om något om jag fått en smäll/spark osv. Men det var av rädsla, för det gjorde ont, och jag blev rejält rädd. 

    Jag fick stryk om jag inte fick alla rätt, jag blev dragen i håret om jag inte skrev snyggt, sjöng bra osv. Jag skulle vara bäst på allt och alltid sköta mig så att inte grannarna skrattar åt oss. Det var ett jävla helvete. Jag hade 14 fritidsaktiviteter, jag fick magkatarr och hamnade på sjukhus i åttonde klass, och sen fick jag ätstörningar och depression. Fint. Men jag satt stilla. 

    Vi hade för övrigt skamvrå i skolan, och den som pratade på lektionen fick en bäbisnapp i munnen. Eftersom man blev hånad för nappen, lärde man sig vara tyst. Känslan sitter kvar efter snart 30 år.


    Vart i hela friden gick du skola? 1835?
  • Anonym (Lena)
    tobbe01 skrev 2015-06-01 05:15:23 följande:

    Så idag får alla dessa horder av barn med olika störningar inom "autism-spektrat" bra hjälp i skolan? Det finns resurser till det när det inte finns en krona att köpa läroböcker för och klasserna blir allt större?


    Det är inte horder av barn som får diagnoser inom autismspektrat. En person på 200 räknas ha det som kallas "Asperger". En elev i var sjunde klass ungefär.

    Mycket av den hjälp man får (via BUP) handlar om att få förståelse för hur man själv fungerar och varför. Det kan vara mycket förvirrande och jobbigt för en ung person att upptäcka att man fungerar annorlunda än de flesta andra. Man kan tex få KBT- terapi för att hitta sätt att hantera sin vardag. Det finns också verktyg i form av appar som man kan ha på telefonen osv. Men det viktiga är ju att man själv och ens föräldrar lär sig hur man fungerar så att man kan ha det med sig i det vardagliga livet. En grundläggande förståelse hjälper mycket.

    I skolan kan det handla om att man kan behöva extra hjälp att få vissa uppgifter förklarade för sig eller en plats att få undan för att vila från det sociala en stund och tanka energi. Och kanske fram för allt. Förståelse från lärarna för hur man fungerar. Många barn med Aspergers blir så kallade hemmasittare för att de inte orkar med skolan (främst det sociala och ljuden). Men med god kunskap är det lättare att undvika den situationen.

    Det innebär naturligtvis inte att allt blir perfekt bara för att en diagnos sätts, men det underlättar att ha en grundläggande kunskap när man ska bemöta olika situationer.
  • Anonym (=/)

    Jag kan inte direkt uttala mig om hur man uppfostrar barn med handikapp, min enda erfarenhet är utifrån mitt barns skola.

    Det är ett problem. De barnen tar all tid från läraren vilket leder till att barn som inte har särskilda behov inte får tillräckligt med tid.
    Jag tycker det är synd att skolan har så uselt med resurser och att dessa barn ska in i vanliga klasser.
    Om inte annat för det förstår för mitt barn.

  • Notetur Nomen
    tobbe01 skrev 2015-06-01 05:30:17 följande:

    Jag tror att det är den oerhörda stress som barn idag utsätts för när de placeras på förskola när de är i ettårsåldern är orsaken till den enorma ökningen av t ex ADHD! Utöver det så tar många föräldrar idag inget ansvar för sina barn utan när det inte fungerar så skyller man på förskolan eller skolan. Våra politiker gör likadant och anser att dåliga skolresultat kan avhjälpas genom att lärare får högre lön! Många barn faller mellan stolarna och det gäller både de som är tysta och tillbakadragna och de som aldrig håller tyst och sitter still. Om ett par decennier kommer varannan unge att ha ngn typ av psykiatrisk diagnos och det blir väl BUP det satsas pengar på istf fler vuxna som tar hand om barnen när de är små.


    Sluta tro så jävla mycket. Forskare är väldigt överens om att inte fler individer har npf nu än förr. Bara det att man börjat diagnosticera och fått kunskap relativt nyligen.

    Att lärarlönerna och lärarstatusen bör höjas har man kommit fram del är en av många viktiga insatser för att höja skolresultaten. Varför? Jo för att man kan se att många andra länder som lägger lika mycket pengar på skolan, har lika stora barngrupper etc ändå presterar bättre än Sverige. Där den enda veriabeln som stått ut i Sverige är de låga lönerna.

    Som sagt, sluta tro saker. Ta reda på hur det ligger till istället.
  • Anonym (tabbi)
    tobbe01 skrev 2015-06-01 05:30:17 följande:

    Jag tror att det är den oerhörda stress som barn idag utsätts för när de placeras på förskola när de är i ettårsåldern är orsaken till den enorma ökningen av t ex ADHD! Utöver det så tar många föräldrar idag inget ansvar för sina barn utan när det inte fungerar så skyller man på förskolan eller skolan. Våra politiker gör likadant och anser att dåliga skolresultat kan avhjälpas genom att lärare får högre lön! Många barn faller mellan stolarna och det gäller både de som är tysta och tillbakadragna och de som aldrig håller tyst och sitter still. Om ett par decennier kommer varannan unge att ha ngn typ av psykiatrisk diagnos och det blir väl BUP det satsas pengar på istf fler vuxna som tar hand om barnen när de är små.


    Tro kan man göra i kyrkan, bör ha fakta på borden innan man börjar kräka ur sig saker.
  • tobbe01
    Anonym (tabbi) skrev 2015-06-01 08:48:03 följande:
    Tro kan man göra i kyrkan, bör ha fakta på borden innan man börjar kräka ur sig saker.
    Så du menar att här på FL får man inte tro och tycka utan man ska alltid ha källhänvisningar och vetenskapliga studier att luta sig emot? Ge dig! Hur tror du förresten att en studie som påvisade att jag har rätt skulle tas emot? Jubel och fanfarer och rubriker i AB och E?
  • tobbe01
    Notetur Nomen skrev 2015-06-01 08:27:29 följande:
    Sluta tro så jävla mycket. Forskare är väldigt överens om att inte fler individer har npf nu än förr. Bara det att man börjat diagnosticera och fått kunskap relativt nyligen.

    Att lärarlönerna och lärarstatusen bör höjas har man kommit fram del är en av många viktiga insatser för att höja skolresultaten. Varför? Jo för att man kan se att många andra länder som lägger lika mycket pengar på skolan, har lika stora barngrupper etc ändå presterar bättre än Sverige. Där den enda veriabeln som stått ut i Sverige är de låga lönerna.

    Som sagt, sluta tro saker. Ta reda på hur det ligger till istället.
    HUR kan forskare vara "väldigt överens" om hur det stod till med barn förr i tiden? Gjordes det omfattande studier på skolbarn under 1900-talet betr förekomsten av ADHD?Forskare som sysslar med människor och psyket är sällan tvärsäkra för psykiatri är en väldigt luddig vetenskap och det är mkt tyckande och subjektiva bedömningar
  • Anonym (förmodligen adhd)
    Anonym (jepp) skrev 2015-06-01 07:55:13 följande:

    Vart i hela friden gick du skola? 1835?


    Började 1987, i en liten byskola i Dalarna. 56 elever på hela skolan.
  • Anonym (jepp)
    Anonym (förmodligen adhd) skrev 2015-06-01 10:54:50 följande:

    Började 1987, i en liten byskola i Dalarna. 56 elever på hela skolan.


    Jag började också skolan 1987 i en lika stor(liten) skola i mellersta Norrland och tycker din beskrivning av hur din skolgång var låter helt absurd på den tiden. Tyckte era föräldrar att det var ok att skolan drevs på samma sätt som på 1800 talet?
  • Anonym (Ophelia)
    Anonym (ansvar) skrev 2015-05-30 13:40:29 följande:
    Nej det stämmer inte. Vi hade särskola på den tiden, men det vara bara de lågbegåvade som gick där. Npfbarnen gick i vanliga klasser. Så det du skriver är bs.
    OBS-klass?
  • Anonym (Skäcködla)

    Okey, men har den ökade diagnostiseringen medfört att vi fått en bättre skola?

  • Anonym (tokmorsan)
    Anonym (Skäcködla) skrev 2015-06-01 12:06:58 följande:

    Okey, men har den ökade diagnostiseringen medfört att vi fått en bättre skola?


    Eller så är syftet med diagnostiseringen inte att vi ska få en bättre skola utan att hjälpa den enskilda individen att få rätt hjälp för sina problem..... 
  • Anonym (nej)

    Jag bråkade med lärare, (tjej) hängde inte med, slutade inte prata, kunde inte sitta still. Ibland var jag bara frånkopplad i huvudet. Lärde mig väldigt lite på lektionerna. Hamnade alltid hos rektorn, fick t.o.m. stryk av en lärare (80-tal). Slogs med andra barn. Har adhd som diagnosticerats i vuxen ålder.

  • Xenia
    tobbe01 skrev 2015-06-01 10:36:10 följande:
    HUR kan forskare vara "väldigt överens" om hur det stod till med barn förr i tiden? Gjordes det omfattande studier på skolbarn under 1900-talet betr förekomsten av ADHD?Forskare som sysslar med människor och psyket är sällan tvärsäkra för psykiatri är en väldigt luddig vetenskap och det är mkt tyckande och subjektiva bedömningar
    Det handlar till stor del om gener. De som har npf har föräldrar etc som också har/hade npf. Man får inte npf genom stress, däremot syns ens npf tydligare när man utsätts för stress.
  • Anonym (aaa)

    Idag tror många att: "i dag är det betydligt fler som diagnostiseras med autism än förr". Saken är den att i dag finns exempelvis inte 'asperger' kvar, utan ingår i autism-spektrumet. 
    Idag har läkare o. dyl. betydligt mer kunskap och idag diagnostiseras fler delvis för att man har nya verktyg och ny kunskap att upptäcka sådant som exempelvis ADHD.

  • Notetur Nomen
    tobbe01 skrev 2015-06-01 10:36:10 följande:
    HUR kan forskare vara "väldigt överens" om hur det stod till med barn förr i tiden? Gjordes det omfattande studier på skolbarn under 1900-talet betr förekomsten av ADHD?Forskare som sysslar med människor och psyket är sällan tvärsäkra för psykiatri är en väldigt luddig vetenskap och det är mkt tyckande och subjektiva bedömningar
    Hur dom kan vara överens om det är ju ett exempel på saker du kunde ta reda på innan du häver ur dig massa felaktigheter. Däremot uttryckte jag mig dåligt. Forskare är inte tvärsäkra eller 100% eniga. Jag menade helt enkelt väldigt säkra för att vara inom forskarvärlden. Särskilt inom ett fält där man inte kan utföra tes-studier och dylikt pga etiska dilemman. Psykiatrin är däremot inte en luddig vetenskap som består av massa tyckande och subjektiva bedömningar. Vad har du för belägg för att säga så? Dessutom är ADHD och Asperger neuropsykiatriska nedsättningar. ADHD kan alltså granskas av neurologer, och jag gissar på att du inte tycker det är en subjektivt bedömande yrkeskår?

    Men roligt att det var det enda du hade att inlägga. Antar att du lärt dig lite nya saker idag!
  • Anonym (Lena)
    Anonym (Skäcködla) skrev 2015-06-01 12:06:58 följande:

    Okey, men har den ökade diagnostiseringen medfört att vi fått en bättre skola?


    En skola som skulle anpassas efter barn med Aspergers behov - små klasser, tydliga rutiner mm passar nog även de flesta barn utan funktionsnedsättningar. Men syftet med att fastställa en diagnos är naturligtvis för att individen ska få korrekt stöd. Precis som gäller alla andra typer av diagnoser som läkare sätter. Man ställer ju inte diagnosen "brutet ben" för attförbättra för idrottsföreningar utan för att personen med brutet ben ska få korrekt behandling.
  • ica
    Anonym (AS) skrev 2015-05-31 12:32:43 följande:

    1. Förr var vuxna enade mot barnen, på gott och ont. Det goda var att de faktiskt var enade och visade att vissa beteenden inte är okej. Idag förväntas föräldrar klara allt på egen hand, utan vare sig tydliga riktlinjer eller hjälp från omgivningen.

    2. Skola och hem var mer strukturerade förr, även det på gott och ont. Det goda med det var att barn med ADHD eller Asperger verkligen behöver struktur och tydliga regler för att kunna slappna av något.

    3. Barn utsätts för ofantligt mycket mer press nu än förr. TV, internet, kläd- och leksaksbutiker berättar exakt hur du ska vara, och utrymmet för annorlunda blir mindre och mindre. Detta skapar ångest och stress hos barnet, känslor som inte blir bekräftade, då vuxna ofta inte tror barn har sådana känslor.


    Så bra sammanfattat. Tror att de flesta barn mår bra av en struktur.
  • Anonym (finnen)
    Anonym (håller med) skrev 2015-05-30 18:55:12 följande:
    Jag har aldrig påstått att föräldrarna sätter egna diagnoser, däremot använder många sina barns diagnoser som ursäkt för att inte uppfostra ungarna utan låta dem härja runt i affärer och på restauranger. Aga har jag inte nämnt, men du kanske tycker att åthutningar och konsekvenser för dåligt beteende är samma sak om att slå barn?
    Snarare lägger jag som npf-förälder MER tid och uppfostran på mitt barn än "vanliga" föräldar på sina "normalstörda" barn.  
    Vi skaffar en massa hjälp via habiliteringen, bup, LSS, går på kurser, träffar andra familjer med npf, har mer rutin och struktur under en dag än en "normal" familj. och massa massa annat.

    Så gör om och gör rätt  
  • Anonym (finnen)
    Anonym (förmodligen adhd) skrev 2015-05-31 22:28:05 följande:

    Jag har två barn med diagnoser. Själv har jag ingen diagnos, men en konstant känsla av rastlöshet och oro. 
    JAg själv fick stryk som barn (född på 80.talet), och nog lät jag bli att göra om något om jag fått en smäll/spark osv. Men det var av rädsla, för det gjorde ont, och jag blev rejält rädd. 
    Jag fick stryk om jag inte fick alla rätt, jag blev dragen i håret om jag inte skrev snyggt, sjöng bra osv. Jag skulle vara bäst på allt och alltid sköta mig så att inte grannarna skrattar åt oss. Det var ett jävla helvete. Jag hade 14 fritidsaktiviteter, jag fick magkatarr och hamnade på sjukhus i åttonde klass, och sen fick jag ätstörningar och depression. Fint. Men jag satt stilla. 
    Vi hade för övrigt skamvrå i skolan, och den som pratade på lektionen fick en bäbisnapp i munnen. Eftersom man blev hånad för nappen, lärde man sig vara tyst. Känslan sitter kvar efter snart 30 år.


    men fy så horribelt.
Svar på tråden Konstigt nog så kunde npfbarn uppföra sig förr.