BF december 2019
Stort Grattis till plusset!!
Här kan vi som har bf i december 2019 följas åt <3
Välkomna :)
-
-
Svar på tråden BF december 2019
-
Hej alla! Jag har också bf i december! Enligt sista mens den 16e december men var på tidigt ul och blev ?tillbakaslängd? till den 19e december. Imorgon så har vi kub så får vi se om hen lever som den ska och ifall bf stämmer eller inte :) har inga som helst symptom annat än lite ömma bröst men de börjar försvinna nu, och har tre missfall i bagaget, ett 2013, 2014 och ett 2018.
-
Risken för missfall är ungefär 2procent när du gått in i andra trimestern vilket jag gissar att du gjort nu om du gjort kub. Om allt såg bra ut så lev på det fram till RUL och försök om möjligt att slappna avHeysoulsister skrev 2019-06-09 07:32:18 följande:Kan man slappna av efter kub ? Går runt och tänker varje dag om bebisen lever där inne i magen . Är så orolig . Gjorde kub förra veckan allting såg också bra ut .
Jag har varit ganska nervös innan vi fick se det lilla livet men nu känns det bara helt fantastiskt, att den fanns kvar, växt som den skulle och hjärtat såg friskt ut. Nu försöker jag bara att njuta av att vara gravid, även om jag börjar må mer och mer illa allt eftersom graviditeten löper.
-
Ja visst det är segt att bli framflyttadBebisbloggen skrev 2019-06-09 16:10:46 följande:
Hej alla! Jag har också bf i december! Enligt sista mens den 16e december men var på tidigt ul och blev ?tillbakaslängd? till den 19e december. Imorgon så har vi kub så får vi se om hen lever som den ska och ifall bf stämmer eller inte :) har inga som helst symptom annat än lite ömma bröst men de börjar försvinna nu, och har tre missfall i bagaget, ett 2013, 2014 och ett 2018.
vi blev det när vi var på kub så nu fick vi datum 9 december istället för 6:e. Men vad är några dagar hit och dit i det långa loppet. Hoppas allt ser bra ut imorgon! 
-
Hur har det gått för dig? :)Värphönan skrev 2019-06-09 18:50:22 följande:
Ja visst det är segt att bli framflyttad vi blev det när vi var på kub så nu fick vi datum 9 december istället för 6:e. Men vad är några dagar hit och dit i det långa loppet. Hoppas allt ser bra ut imorgon!
-
På torsdag ska jag tillbaka till specialistmödravården då krabaten rörde sig för mycket på kub för att dom skulle kunna sätta bf.
Är typ orolig att den ska slutat växt eller dö.
Jag förstår inte varför jag tänker såhär ens. Tror jag är för rädd för att våga va glad :( -
min kille, sambo, blivande far till barnet i magen.. bortprioriterar mig? följer aldrig med på möten hos bm, utan bara UL, känns som att han fullständigt skiter i mig.. frågar knappt hur jag mår..
är det någon annan som har det såhär? hur fan handskas man med det liksom?
behöver honom mer än någonsin och då får jag tvärtemot - dvs ingenting. jättetråkigt och det får mig att må väldigt dåligt psykiskt.. klart man börjar tvivla, är jag inte intressant längre? är jag för jobbig, för på, för krävande? har kärleken försvunnit?
ni förstår säkert.. går inte heller att prata om det, antingen blir han sur (?) eller så går det in - och sen ut - direkt. känns som han inte bryr sig, tar mig för givet.. och ju mer jag försöker prata om det ju jobbigare känner JAG mig? ska det verkligen behöva va såhär?
någon som kan relatera? :/ -
Att inte följa med på BM-besöken men ultraljuden kan jag förstå. Det är ju mest blodprover, blodtryck och hur kvinnan mår. Däremot är det ju dåligt om du mår dåligt och vill prata och han stänger ute dig känslomässigt. Dock är graviditeten väldigt abstrakt för karlar, tills de står där på förlossningen och håller i sitt nyfödda barn. Du har ju ett ENORMT försprång eftersom allt sker i dig.Anonym (bell) skrev 2019-06-12 00:16:57 följande:
min kille, sambo, blivande far till barnet i magen.. bortprioriterar mig? följer aldrig med på möten hos bm, utan bara UL, känns som att han fullständigt skiter i mig.. frågar knappt hur jag mår..
är det någon annan som har det såhär? hur fan handskas man med det liksom?
behöver honom mer än någonsin och då får jag tvärtemot - dvs ingenting. jättetråkigt och det får mig att må väldigt dåligt psykiskt.. klart man börjar tvivla, är jag inte intressant längre? är jag för jobbig, för på, för krävande? har kärleken försvunnit?
ni förstår säkert.. går inte heller att prata om det, antingen blir han sur (?) eller så går det in - och sen ut - direkt. känns som han inte bryr sig, tar mig för givet.. och ju mer jag försöker prata om det ju jobbigare känner JAG mig? ska det verkligen behöva va såhär?
någon som kan relatera? :/
Jag "tvingade" med min man på typ alla BM-samtal och så första gången. Andra gången tyckte vi båda att det var totalt onödigt att han jämt följde med, han kom nån gång om det passade väldigt bra jobbmässigt och lyssnade på lite hjärtljud. Nu tredje gången har inte jag heller någon lust att gå Gör ju det ändå såklart, men skulle nästan bli sur på min man om han också skulle slösa ledighet på något annat än ultraljud
Vi båda glömmer bort att läsa i gravidappen, och frågar nån mig hur långt gången jag är måste jag jämt dubbelkolla...
Samtidigt vet jag att när bebisen kommer så är det kärlek och lycka på en gång - från oss båda. Men engagemanget under graviditeten återspeglar inte alltid känslorna mot det nyfödda barnet
-
Du fick ett väldigt bra svar från körsbärsdalen, men jag fyller på lite.Anonym (bell) skrev 2019-06-12 00:16:57 följande:
min kille, sambo, blivande far till barnet i magen.. bortprioriterar mig? följer aldrig med på möten hos bm, utan bara UL, känns som att han fullständigt skiter i mig.. frågar knappt hur jag mår..
är det någon annan som har det såhär? hur fan handskas man med det liksom?
behöver honom mer än någonsin och då får jag tvärtemot - dvs ingenting. jättetråkigt och det får mig att må väldigt dåligt psykiskt.. klart man börjar tvivla, är jag inte intressant längre? är jag för jobbig, för på, för krävande? har kärleken försvunnit?
ni förstår säkert.. går inte heller att prata om det, antingen blir han sur (?) eller så går det in - och sen ut - direkt. känns som han inte bryr sig, tar mig för givet.. och ju mer jag försöker prata om det ju jobbigare känner JAG mig? ska det verkligen behöva va såhär?
någon som kan relatera? :/
Vi väntar första barnet nu och jag märker också att det här ned graviditet är väldigt abstrakt för min man. Jag måste påminna om och om att jag faktiskt bygger vårt barn här. Han följde inte med på ultraljudet, för han kände inget behov av det och jag tycker han kan spara sina semesterdagar tills barnet kommit.
Alltså tror jag det handlar lite om förväntningar i såna här situationer. Hade jag förväntat mig att han skulle med, men han tyckte det var totalt onödigt så hade jag ju blivit besviken. Tråkigt att det är svårt att prata om, för det är oerhört, oerhört viktigt. Hur ska man annars förstå hur den andra tänker och känner? Hoppas han börjar lyssna på dig snart.
Min man har för övrigt nog aldrig frågat mig hur jag mår. Han frågar inte folk sånt, jag måste alltid hinta honom om när sånt är brukligt haha. Det funkar liksom inte om jag ska förvänta mig saker av honom som han inte har särskilt god förmåga till. Vi brukar skämta om att han har andra kvalitéer :) -
Är 34, första barnet. Bf 25 december. Gjorde kub tidigare i veckan och får förhoppningsvis besked imorgon. Mitt landsting erbjuder inte kub, så fick göra det i Stockholm och betala själv.
Har inte skrivit in mig än, undrar om det någon annan som inte heller är så förtjust i mvc?
-
Samma här. Har skrivit in mig men det var nästintill värdelöst. Har hittills (är i v12) fått höra att de inte har resurser till något, lämnat blodprov 2 gånger och nu blivit ombedd att lämna ytterligare ett snarast, lämnat 2 urinprov, fått två olika kurer med antibiotika och äntligen fått tid för runtinultraljud i v21. Så att åka till Stockholm för kub kändes ändå rätt värt, i förhållande till mvc här. Jag är lite osäker på vad de har att erbjuda mer än UL?Lmhs skrev 2019-06-13 23:07:47 följande:
Är 34, första barnet. Bf 25 december. Gjorde kub tidigare i veckan och får förhoppningsvis besked imorgon. Mitt landsting erbjuder inte kub, så fick göra det i Stockholm och betala själv.
Har inte skrivit in mig än, undrar om det någon annan som inte heller är så förtjust i mvc?
Gör ju det ändå såklart, men skulle nästan bli sur på min man om han också skulle slösa ledighet på något annat än ultraljud 
