Hej, jag heter Kata och jag har aspergers syndrom/autism1. Jag har också sömnstörningar, viktproblem och återkommande depressioner. Jag bor i egen lägenhet men jag har boendestöd 5 dagar i veckan och jag "jobbar" på en daglig verksamhet.
Vad önskar ni veta?
Hur känns det att vara onormal? Alltså att veta att ditt liv kommer aldrig bli normalt och att du behöver konstant hjälp i vardagen och alltid vara en belastning på samhället? Aldrig utbilda dig och tjäna egna pengar?
Hur fungerar du i en relation? Har du någon pojkvän?
Hej!
Min syster har aspberger och autism/OCD. Jag/Vi har fått kämpa mkt för hennes rättigheter.
Jag undrar några saker hur det ser ut i ditt län, får du åka i personalen arbetsbilar? Tex för att handla mat?.
Tvingas du att handla i närliggande butik och inget annat ställe?
Bor du i en egen vanlig lägenhet med boendestöd eller LLS boende?
Min syster klarar inte av att åka vanlig buss eller taxi och ta sig till ställen själv (Av psykiska skäl), vilket gör henne isolerad, hon skulle kunna klara av att åka med personalen i deras arbetsbil men regionen tillåter inte brukare i deras bil.
Hon känner även att personalen är stressad, och tiden begränsad. Hur upplever du det?
Har du funderat på att försöka få praktik på ett bibliotek? Det borde vara en bra arbetsplats för en person med asperger om intresset finns,
Biomedicinska analytiker t.ex. är ett annat exempel på ett yrke som kräver noggrannhet, tålamod men inte så mycket social interaktion eller stress.
Och framför allt - om du har LÄST vad hon har skrivit, så framgår det ju också att hon visst förstår hur man gör, men behöver lite stöd att komma igång/ få det gjort.
Eftersom hon inte förstår hur hon ska diska, städa och betala räkningar så måste hon ju ha en utvecklingsstörning?