För oss som pluggar till läkare, är läkare, har varit läkare, eller på annat sätt känner att de hör hemma i tråden... 
Gamla tråden:
www.familjeliv.se/Forum-5-70/m15840354.html
TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2007-04-13 23:46:12:
Den här tråden är för oss /blivande/ läkare, för diskussioner sinsemellan.
Ni som "bara" har medicinska frågor, starta en ny tråd i ett relevant forum, tack.
*låter otrevlig men är egentligen rätt trevlig* 
babysim var roligt, men dom glömmer snabbt att dom faktiskt varit ute på vatten utan att bottna. Vår äldsta fick verkligen panik i bassäng ett år efter babysim. Hon trodde att det skulle vara som att plaska i badkar eller sandstrand.
Antibiotika, hu! Jag pluggade infektionskursen i London där det underlig tnog inte ingick antibiotikagrupper, val osv. Jag har fortfarande enorma luckor men hade j-ligt kul i Loindon
klart hon ska käka klart kuren 
har redan problem så det räcker med resistens, säger jag smått ovetande om verkliga läkarlivet.
Syster Hedvig:
Innan jag fick den regeln brukade jag tänka att den "största" klaffen (tricuspidalis) fanns i den minsta hjärthalvan. Funkade, men man känner sig lite fånig när man står där och funderar... =)
"Ni har ett blåsljud.. där.. till vänster.. ja"
ehh jag har ju precis berättat hur rudis jag är på just antibiotika men visst säger jag till folk att de inte ska sluta i förtid. Tanken är ju at titne selektera fram intermediart känsliga bakterier som får chansen att ta över. Men visst varierar det säkert mellan typer av antibiotika och bacillusker men de får du fråga nån annan om
En annan anledning till att man inte ska sluta med AB i förtid (förutom resistensutveckling), är ju att man inte ska få recidiv direkt. Så ja, hon ska äta klart kuren.
...säger den blivande infektionsläkaren!!
Tyras föräldrar:
Om inte annat så får jag ju säkert lära mig det nästa termin, på infektionskursen... =)
Syster Hedvig:
Ja, men det där har jag också funderat på... Ska man säga till pat att han har ett blåsljud? För nån gång gick jag in till en pat, där det stod på flera ställen i journalen att hon hade en aortastenos. Jag lyssnade på henne, och när jag var klar frågade hon om det lät bra. Jag sa, som jag hittills brukat, att "Ja, det låter mycket bra. Du har ju ett litet blåsljud, men det vet du säkert om?" Men det hade hon ingen aning om, och jag kände inte att jag kunde uttala mig om vad det berodde på, eller om det var ofarligt... så hon blev kanske lite uppstressad i onödan.
Så nu vet jag inte vad jag ska säga när patienterna frågar. Man kan ju inte gärna ljuga heller... :-/
Kalinka:
Perfekt, tack! Då har jag inte hittat på nåt själv iaf...
jag säger alltid till när det gäller blåsljud. Jag lyssnar i stort sett bara på patienter osm ska opereras. alltså, lyssnar på deras hjärtan. Men jag brukar dra någon lugnande harang att det brukar vara ofarliga grejer vilket ju är en halvsanning. Aortastenoser kan ju ge rätt snabb hjärtsviktsutveckling när det gått för långt.