Nu har dagis o skola börjat o alla sjukdommer kommer! Hörde att en tjej gått hem från sonens dagis i torsdags efter en kräka!
Så var den dagen förstörd...känner efter, ångest, stenkoll på sonen mm.
Finns det flera än jag med denna totala skräck för magsjuka? Kan knappt skriva ordet!
samma här!
Lagom kul....
ja det är verkligen hemst. ibland stannar dom hemma ett dygn, men ALDRIG två..
Jag pratade mycket med min mamma om min spyfobi när jag väntade barn, för om min son blir magsjuk så är det ju inte ett alternativ att få panik - jag MÅSTE vara vuxen och hjälpa och trösta honom. Hon sa alltid att det ordnar sig, att föräldrakärleken tar över fobin, och det stämmer faktiskt.
Hans tre magsjukor har gjort väldigt mycket för min fobi, jag tål fortfarande inte vuxna som spyr något vidare men det är ok med barn, även om jag tycker det är äckligt.
Och när sonen har varit magsjuk så tog mycket riktigt föräldradelen över och jag tog hand om honom - maken som vet hur det är ställt med mig tog hand om sängkläder och golv 
Kan för övrigt tipsa alla spyfobiker om att bästa platsen är BAKOM den som kräks, då har man kontroll, kan hjälpa och slipper oroa sig för att få något på sig (jag tar hand om en hel del packade tonåringar på jobbet ). Sonen brukar jag sätta i knät, med ryggen mot mig, ladda med massor av frottéhanddukar och en liten hink (sandlådehink), så kan man fånga i den. Det funkar!!
ååå gud jag hoppas verkligen du har rätt!
så har det varit för mig med, när sonen har varit sjuk har jag hanterat det bra. Det var obehagligt men jag tappade inte kontrollen vöer situationen & jag tog hand om honom.
Jag hade med honom i knäet med en stor bred balja åt honom att kräkas i & det gick bra, då var han inte ens ett år.
Jag försöker lära honom att man tvättar händerna när man kommer hem från o varit ute & att alltid tvätta dem innan måltid.
Jag skulle önska att det stämmer på alla, men min fobi sitter så djupt att den tar över föräldrainstinkten =(
Så jag klarar inte av att ta hand om mina barn när de kräks....
Så vad händer om du är ensam när det händer?
Jag har inte varit med om just det ännu
ucsh det är jag så rädd att det ska hända.. fy.. kan man iten bli av med detta på nått sätt?
