Ok, en del klargörande (rena fakta, sedan får ni välja själva om ni vill vaccinera eller inte):
Stelkramp: en bakterie (och den är ANaerob shoegirl, det är därför som sticksår är en bra grogrund för bakterien) som finns i jorden överallt omkring oss. Smittar vid sår, klassiska sättet är att trampa på en spik el dyl, samt djurbett. Om man är ovaccinerad påbörjas vaccinering och antikroppsskydd vid ett skadetillfälle. Vid generaliserad tetanus påverkas samtliga muskler i kroppen så att de krampar vid minsta stimulans (det kan räcka att tända ljuset i rummet) varpå patienten går upp i brygga av kramperna, som är smärtsamma och varar i flera minuter (ja, man är vid fullt medvetande hela tiden). Oftast är käkläsa (trismus) första symptomet. Behandlingen består i att man skär rent såret med rejäla marginaler, söver patienten och lägger honom/henne i respirator under det mest akuta skedet, sedan ger man muskelavslappnande (stesolid, typ) under ca 6 v och naturligtvis penicillin. Men penicillinet påverkar bara bakterien, symptomen orsakas av ett gift som bakterien utsöndrar och det kan man inte få bort, bara lindra tills det brutits ner av tiden. Kan även drabba spädbarn som är så små som någon vecka gamla, då är oftast navelstumpen källan till infektionen.
Difteri är en aerob bakterie som främst finns hos andra människor, smittar från infekterade sår eller genom droppsmitta (som förkylning). I ovaccinerade befolkningar drabbas främst barn, i I-länder drabbas undervaccinerade vuxna (de som inte fått boosterdoser). Huddifteri drabbar främst nedgångna vuxna med dålig hygien (a-lagare, typ), den klassiska difterin som sätter sig i luftvägarna börjar med ont i halsen, så småningom svullnar slemhinnorna och beläggs med ett läderartat pseudomembran som kan täcka luftvägarna från struphuvudet till gommen. Även luftrören kan infekteras. Behandlingen är intubering vid svåra fall, antitoxin och penicillin, och strikt vila i minst 2 veckor för att minska risken för skador på hjärtat (av difteritoxinet). Difteri är sällsynt i I-länder men finns endemiskt i u-länderna och i vissa delar av gamla sovjetunionen (där vaccinationsprogrammet inte varit fullständigt efter frigörelsen).
Polio, barnförlamning, orsakas av ett virus. Människan är det enda kända värddjuret för polio, så det är en sjukdom som vi skulle kunna vaccinera bort! Fullständigt! Man är smittsam från 2 v innan sjukdomen bryter ut till flera veckor efter det kliniska tillfrisknandet. Det finns flera olika serotyper (varianter) av poliovirus, om man får polio får man bara skydd mot just den serotypen man blev infekterad av. Vaccinet innehåller flera olika sorter. De flesta som får polio får en influensaliknande sjukdom med stelhet i rygg och nacke, men några får förlamning. Den är oftast i form av svår muskelsmärta och huvudvärk som övergår i slapp förlamning, oftast av en arm och ett ben, men kan också drabba svalgmuskulaturen eller yttra sig som poliohjärninflammation. Det finns ingen botande behandling överhuvudtaget utan man får ge symptomlindring (respirator om andningsmusklerna blir påverkade vilket de relativt ofta blir) och vänta på att sjukdomen självläker, vilket den gör till viss grad. Många får kvarvarande förlamning, av dem som får påverkan på svalgmuskulaturen dör så många som 60%.
MPR (MMR på engelska) tänker jag inte gå igenom nu eftersom sonen kallar. Faktan ovan är tagen ur Nelson Textbook of Pediatrics, standardverket inom barnmedicin. Skaffa er fakta genom att gå till närmaste sjukhusbibliotek och läs på om sjukdomarna i böcker om infektionssjukdomar eller barnmedicin, surfa inte på nätet! Om man är för lat för att gå till biblioteket så läs på kvalitetskontrollerade sidor, tex WHO eller smittskyddsinstitutet. Alternativt så söker man efter artiklar på PubMed, en öppen databas med artiklar ur medicinska tidskrifter.