emetofobi.....

Jag var hos en kompis och så på kvällen sade kompis att hans son mår illa, skulle spy. Så fick jag PANIK och gick UT på en gång. Jag bad om ursäkt och sade att jag MÅSTE gå nu. De blev fundersamma och då förklarade jag att jag har spyfobi. Så tjejkompis följde med mig ut, och så sade pappan att sonen mår bra, han hade ej spytt. Det var nog bara för varmt för honom. USCH, en sådan panik! Fy för det!
Jag tänkte: Nu är det KÖRT!!!
Jag blir sjuk!!! Tänkte jag...
Usch...

*kikar in*

Jag lider inte utav detta själv tack och lov. Dessvärre är min bästa vän (och hennes tvillingsyster) emetofobiker och jag vet hur fruktansvärt det kan vara.
Till och från går hon inte ens ut genom huset. Nu är det lyckligtvis relativt bra med henne. Hon går hos en psykolog och får kognetiv beteendeterapi (heter det så?), och upplever detta som jätte positivt. Hon äter även lyckopiller samt har fått recept på ångestdämpande när nöden kräver.

Hur är det för er, styr det era liv så pass mkt att ni inte kan fortsätta leva normalt eller är det för det mesta under kontroll?

Jag "överlevde" graviditeten och förlossningen utan att kräkas. Men nu är dottern 1år och det är väl nu det jobbiga börjar...

Det tog flera år innan jag lät min barnlängtan övervinna min emetofobi. Jag älskar min dotter, men tänker ibland att är det värt det...jag vill för allt i världen inte kräkas.

Jag har varit emetofob i 18år och trott nästan varje dag att jag skulle bli sjuk - men har inte kräkts på 20år - hur "knäpp i huvuvdet" är man inte då!!!

Jag sitter med en ångest nu....ska iväg på en större konsert tillsammans med en vän och hennes son. Problemet är att vännen och sonen i måndags umgicks med en familj som nu ligger i magsjuka. jag är så rädd att hon ska föra smittan vidare till mig....fy!!! Känner mig så dum samtidigt, för även om hon kan vara smittad och föra det vidare kommer jag ju att tvingas "umgås" med flera hundra okända människor som också kan ha magsjuka....usch!!! Denna fobi har begränsat mitt sociala liv så mycket, detta är ett steg för att bättra mitt sociala umgänge!

Så håll en tumme för mej ikväll...

Tussilagoflickan: jag förstår hur du känner dig...
och kan oxå trösta dig med att även OM hon hade haft smittan i kroppen, så har hon det definitivt inte längre....
måndags.. det är ju onsdag nu, så länge har man inte smittan i kroppen om man inte varit jättesjuk själv... knappt ens då ju...
ut å ha jättekul nu!!
kram kram

Inte kul att vara emetofobiker.. nu när rötmånaden är i gång ( visst är den det ? ) så vet jag knappt vad jag vågar äta.. kastar otroligt mycket.. Har inte blivit sjuk av min egen mat hittills men man vet ju inte... avskyr att tänka så här.

Vad har ni för huskurer?

Jag äter 10 vitpepparkorn/dag när någon är sjuk.
Dricker Proviva.
Tvättar händerna när jag kommer hem.

Jag har inte testat råmjölkstabletterna från hälsokosten, men det ska visst funka bra.
Har ni testat vaccinet Ducoral?
Jag tog det inför en Thailandsresa o det funkade då, sedan har jag läst på emetofobi.se för länge sen att en familj såg till att vaccinera sig inför varje vinter - vinterkräksjukan.
Det låter ju extremt - men vad gör man inte...

nybörjare: det finns inget vaccin mot vinterkräksjukan...
har redan kollat..
extremt, vad är extrmt när de gäller en fogi?
de minsta jag hade kunnat göra är att ta en spruta om jag vetat att de funkat....

Ducoral är väl mot nån extremt virus som finns i utlandet vad jag förstått...?
för man kan inte vaccinera sig mot vanlig kräksjuka, vanligt magvirus som finns här i sverige....

ÅNGEST igen!!!
skit skit skit oxå!!!
nu ligger sambon å mår jätteilla.......
å vad tror jag direkt då? -MAGSJUKA på g!!!!
det behöver verkligen inte vara det, men de e ju de jag tror.....
vill inte!!!!!
snälla.. jag vill verklgien inte behöva få de nu... å kolla vilken egoist man är, tänker på sig själv först...
att JAG vill inte få de.... det är ju han som mår dåligt nu ju....
ush vilken hemsk människa jag är...