Jag "slog " min 3 åring!

Men herregud. jag fick smisk som liten och det är inget jag lider av. Jag förstod att jag varit dum och inte gjorde det ont heller.

Något jag dock fortfarande har men av är att mamma stängde in mig som en slags timneout. Det var mitt på ljusa dagen och i det stora vardagsrummet, men jag kan fortfarande inte vara ensam. Får panik och behöver starka lugnande mediciner. Smisket har däremot inte satt några spår, jag tycker tom att jag förtjänade det, de få gånger det hände.

Jag har inte barn, men TS, OMG, om det är det värsta du gjort mot ditt barn så är det bara att gratulera!

Starka anonyma åsikter här..........

min son är en livlig litet barn med stark vilja å ett sjuhelsike humör. Jag och min sambo har varit stenhård med honom å inte gett med oss men vi har fått slitit som djur för det. När vi känner att snart spricker vi av ilska så tar antingen den ena över striden eller så går jag ifrån om det är bara jag hemma. Räknar till 10 el 100 å går ut igen å tar nya tag.

Var på affärn för några veckor sedan å sonen smet från mig flera gånger jag hade lite svårt at hänga på eftersom jag har en dotter på 11 mån oxå. När jag väl får fatt han så håller jag honom hårt i handen ett bestämt tag. Han blir tjurig i kassa sliter sig loss springer till en tant som stord bakom oss å vrålar MAMMA NÖP MIG å gråter så han får tröst. JAg höll på att dö, å vad jag ällta detta sedan. Höll jag honom för hårt ?? var jag för arg osv osv vet inte hur detta hjälper dig ts men jag tror inte ditt barn blir ligist pga av att du blev elak eller rent av slog men det är gott nog att du vågar skriva om ne å inser att det inte är bra. Finns många idioter här i världen som inte ens har samvete nog att förstå att deras barn far illa. allt ifrån att ungar sover i solsteken i vagnen eller springer runt i klänning även fast det är snö ute eller att de inte ens får man eller varför knakse inte chips till middag.............

Måste fråga, har inte hunnit läsa hela tråden..Tycker ni här att det är skillnad på att slå "oprovocerat", alltså för att man tappar tålamodet när barnet inte vill klä på sej t.ex.. Eller att "slå i självförsvar"..
Har själv ett barn i den åldern och får ofta utstå slag och sparkar från barnet när h*n blir arg. Ibland hinner jag undan men sitter jag t.ex. med barnet i knät, vänt mot mej, och får en massa slag mot mej har jag tagit upp armarna och försökt värja mej och mota bort barnets armar. Barnet har då uppfattat det som att jag slagit. Och jag ser det inte som misshandel men i barnets ögon är det slag. Så det känns förstås inte bra alls..'

Ett annat exempel är när barnet ligger ner och jag försöker klä på /borsta tänderna eller annat. Barnet sparkar plötsligt okontrollerat när jag sitter böjd över. Jag puttar undan/håller fast benen och flyttar mej samtidigt undan för dom där sparkarna gör fruktansvärt ont när de tar i bröstet/ansiktet.  När barnets ben en gång mötte min arm blev smällen så hård att det blev ett blåmärke på benet. Det var inte alls meningen att slå utan jag ville värja mej och sparkarna var riktigt hårda.

Är jag en hemsk mamma?

TS, det var inte du som frågade om anonym 10 hade barn. tyckte bara att det inte hörde hemma hör.

Och till dig som skrev om att det är samma sak mamman med insekten gjorde. SNÄLLA! Så du menar att om jag slår någon för att jag tyckte den gjorde fel och om jag slog någon för att hjälpa den så är det samma sak? Okej...