Autism - länktips, behandlingsmetoder osv 4

Gud vänta fem månader innan en utredning startas........snacka om länge : (

nej det gick ovanligt fort!

Och jag är allvarligt allstå, många får vänta mycket längre, även med små barn
men när man är mitt i det vill man bara veta NU ( eller helst igår)

Jag står i kö för vuxenutredning, den kön är 2 år...

ramlade över denna artikel på ett autismforum: www.nytimes.com/2009/07/28/health/28autism.html

och tänkte att den borde läsas av er som kör eller överväger dieter.

Verkar som att väntetid för utredning och utredningens längd beror mkt på var man bor. Vi bor i Stockholm och jag kontaktade själv BUP för att jag var orolig för sonen och misstänkte diagnos inom autismspektra. Vi fick vänta ca 1,5 mån innan utredningen startade. Utredningen tog ca 1 mån och sedan fick vi diagnos autismliknande tillstånd i mitten av juli. Läste dock om ngn här som var klar med utredning efter två år. Hur kommer det sig att det är så olika. Jag är dock oändligt tacksam över att allt har gått så fort.

Det är ju förstås aldrig kul att få en diagnos på sitt barn men känns bättre att veta vilka förutsättningar och möjligheter som finns. Vi väntar första tid på habiliteringen i början av september. Det känns som en tillräckligt lång väntan. Mina dagar just nu går upp och ner och ibland känns det som att jag aldrig mer kommer att vara glad på riktigt. Jag är så otroligt orolig för vad för slags liv min son kommer att få.

Angels with silverwings skrev 2009-07-31 18:14:49 följande:Intressant. Nu blir jag ännu mer förvirrad. Har inte börjat med någon diet men ger viataminer och omega 3. Har dock funderat på att försöka få göra tester via scanlab på sonen för att sedan ev. lägga om kosten. Hur ska man veta vad som är bra och vad som är dåligt????

En annan fundering Vi var på stranden häromdagen och min son blir fascinerad av en lite äldre tjej som han liksom börjar härma (både vad hon säger och vad hon gör) och följa efter lite grann. Hans sätt att ta kontakt. Hon tittade lite skrämt och irriterat på mig och sade: "Jag vill inte" Min son fattade inte utan fortsatte följa efter så att jag fick avleda honom. Mitt hjärta vill bara brista när jag ser honom göra försök till socialt samspel men inte förstår hur han ska göra. Hur gör ni andra i sådana situationer? Sen undrar jag också om ngn har bra tips för att hantera vredesutbrott, kasta saker, slå bitas??? Tycker även att det är jobbigt när han gjort sig illa. Vill så gärna trösta honom men han vill/kan inte ta emot det just då. Någon som känner igen beteendet eller som har några tips till mig hur jag kan hantera sådana situationer???

jag känner igen härmandet och det gör mig också ledsen när jag ser det hos min son, även om det är mycket mindre nu än förut. men det är faktiskt något positivt, de kan lära sig mycket genom att härmas. för J har det börjat med ren imitation som han sen överför till nya situationer (ofta fel) och så småningom börjar han utveckla imitationerna och improvisera och rätt var det är verkar det helt naturligt. jag tror man ska ta till vara på det intresse som härmning ändå visar på. det är ju mycket värre om de inte ens är intresserade eller verkar märka andra barn.

Mamma TN: Att dieten har effekt är inte bevisat vetenskapligt (inte ännu iaf). Två relativt stora dietstudier är dock på g och det ska bli jättespännande att se vilka resultat de får fram. Det enda egentligen som har vetenskapligt stöd för att hjälpa är träning, framförallt TBA (eller IBT eller ABA som det också kallas). Men många föräldrar har självklart inte tid att vänta på forskningsresultat (då kommer ju ens barn har hunnit växa upp) och behandlar sina barn med alternativa metoder. Om man är noggrann och har ett barn som äter hyfsat bra så tror jag inte att dieten är farlig att testa. HBOT och avgiftning är jag lite mer rädd för, eftersom sideffekterna kan vara otrevliga. Själv har vi lagt krutet enbart på träningen. Min ork räcker inte så mycket längre och införandet av ett nytt behandlingsprojekt skulle påverka träningen negativt känner jag.

Jag håller med om att det är väldigt positivt att ens autistiska barn försöker ta kontakt med andra barn och jag tror att man kan lära dem att ta kontakt på ett mer lämpligt sätt. Tips på hur man kan träna på detta finns tex. i boken Talkability av Fern Sussman.

Vår son har inget självskadebeteende alls längre (peppar, peppar...) Vi har kört beteenderegistrering, följt råden från Banyan center (ta upp barnet i famnen, lugna och försöka avleda med hjälp av enkla övningar) och jobbat, jobbat, jobbat med kommunikation. Jätteskönt och helt fantastiskt!

Vår uredning skulle starta inom två månader, hade med vårdgarantin att göra, är den annorlunda vart man bor?

Vill med detta inlägg absolut inte göra någon uppröd. skrev ett inlägg för länge sedan i en liknande tråd då jag fick mycke påhopp.

Min sons bästa kompis föddes med autism. Mamman fick diagnosen ställd av en läkare med orden att det inte går att bota.
Hon vägrade inse fakta och sökte altenativ behandling "homopati i Norge efter som det inte är godkänt att behandla små barn i sverige.
Efter många år av behandling är han nu HELT FRISK! Vet att det låter konstigt!!!
De flesta blir aldrig helt friska men kan bli betydligt bättre. Han som botade honom har skrivit en bok om honom och några andra barn med andra sjukdommar som han botat.
Är ni intresserade av mer info så skriv till mig så skall jag försöka ta reda på mer fakta. "mamman" åker även i väg på föreläsningar och berättar deras historia.

Vill bara avsluta med att säga att jag inte på något sätt vill ge falska förhoppningar utan bara dela med mig av det jag vet.

malininorrköping: Vad jag vet så funkar inte vårdgarantin i praktiken på alla ställen och kön till utredning kan variera väldigt i olika landsting. Vi hade tur, fick vänta tre, fyra veckor bara, innan utredningen startades. Blir jätteledsen när jag hör om familjer som får vänta i år .

Turvann: Jag tror inte att du blir påhoppad i den här tråden . Vi som skriver här har alla lite olika tro och inställning till de olika behandlingarna. Det finns ingen här som har mer "rätt eller fel". Man måste helt enkelt göra det som man tror på kan hjälpa ens eget barn. Endel tror på homeopati, andra på dieter eller träning.

hej alla - härligt att "se er" igen efter en månad utan uppkoppling. Skulle bara säga ett snabbt hej, väldans trött just nu. Sen ska jag berätta om vår semester med SCD-kost. Puh!