Cybele skrev 2009-11-18 08:24:10 följande:
Mammiz - får jag fråga vad du reagerar på? Att din kompis har så lätt för att bli gravid, att hon överväger abort, att du känner att du måste stötta henne när det egentligen är du som behöver det - eller är det en blandning av alla tre?Får jag föreslå en sak till förresten - men vill inte att du skall missförstå, som du vet vill jag bara hjälpa dig, inte göra det jobbigare! Jag kom att tänka på en av mina jättenära kompisar som jag hade under universitetsåren. Hon och jag kom från liknande familjebakgrunder och kunde prata i timmar om våra (dåliga) erfarenheter. Saker var att det var skönt att kunna ösa ur sig allt man tänkt, men i slutändan tror jag vi båda kom på att vi mådde inte bättre för det, utan det blev lite för mycket att leva livet i backspegeln. Nu har vi flyttat på olika håll och det var länge sen vi sågs och pratade, hon har två barn så vi har inte så mycket tid, men jag känner absolut att hon är en av mina bästa kompisar fortfarande och trots att jag bryr mig jättemycket om henne är jag glad att jag inte träffar henne varje dag.Det blev lite långt, men jag ville bara säga att jag haft vänskaper där vi fastnat i att prata om livets allvarligheter men missat att man också behöver stunder då man kan glömma dem, att bara ha roligt. Du har kanske för många kompisar där ni gemensamt fastnar i att prata om det ni funderar på och missar att ha roligt? Om du säger att det är så mycket som pågår i ditt liv just nu att du inte orkar, då tycker jag faktiskt att det blir ännu viktigare! Jag undrar om du har någon kompis som efter att ni varit tillsammans känner att du fått mer energi, ett ljusare sinne - utan att ni behövt prata allvarligt? Anledningen till att jag inser att detta ämnet är lite känsligt för dig att du hade en kompis som sa att hon inte orkade med att stötta dig och nu föreslår jag i princip att du gör samma sak, prioritera de vänskaper som ger dig energi och för en tid dra ner på de relationer som gör dig trött,upprörd och ledsen. Det är många saker som du brottas med och du har inte oändligt med energi.
Vad jag reagerar på, att under hela graviteten av den minsta på någon månad, så har hon pratat om hur mannen skulle ta till åtgärder för att inte bli gravid. Inga mer barn bli. Att kondomen ännu en gång spruckit. varför vänta till hela vecka 9 om man redan nnnan bestämt man inga fler barn skulle ha, att åtgärda de direkt än invänta och se ett levande liten bebis i magen där hjärtat slår innan man fattar beslutet att ta bort de om de redan innan bestämt de inga mer man ska ha. Att hon / de inte tog lärdom av förra graviditeten då "kondomen sprack" och att de över 30 år inte visste man kunde bli gravid av avbrytet.
Men nu lever inte den lill* längre.
Jag träffar inte bara personer och pratar om graviditeter och problem jämt.
Finns knappt någon mening att prata om graviditet för mig längre. jag har ingen som är någon energi för mig, allt är bara ett givande o tagande av de få som jag träffar, då jag väl träffar.
Visst kan man ha en avkopplande stund då tösen träffar ngn och man kan fika med någon och prata lite allmänt, de är trevligt. och en som jag träffar då jag väl är i den byn hon bor i så försöker ja/vi träffas.
Den kompisen (som du tänkte på) som försvann har inte hört av sig ngt mer, och hon är avskriven typ. oftast klarar jag mig bäst själv.
jag är rätt stressad med flera saker i huvudet, som tar ut mig.
de är svårt att prata om allt på en och samma gång/inlägg