Cerclage?

ja, det klart att jag hoppas på en stund till, men som sagt, nu är jag ju inte stirrig längre över om det skulle sätta igång.

förstår verkligen hur du känner. jag ville också vara där när jag var i din vecka. jag fattade inte hur jag skulle klara av o få vänta i så många veckor till, men nu sitter jag här o snart sitter du här o då är det kanske nya i tråden som är där du är nu o som också vill vara så långt framskriden som du är...o det målet är du ju nära nu... sen kan man sucessivt utöka det målet.. men v 28 var också ett delmål jag hade...

vi har sagt hon hela tiden, ända sen vi blev inlagda så har vi kallat henne för Kickan. Vi vet ju inte om det är en Kickan, men känslan är att det är en flicka.. o även om det nu skulle bli en pojke så är det ju inte hela världen. det jobbiga är väl bara att vi varje gång vi säger hon, så frågar alla, aha, så ni vet att det blir en flicka? o så måste man förklara..

hmmm, jag tror faktiskt att slemproppen har börjat o lossna. har inte haft några mer rosafärgade flytningar, men har mer flytningar o nyss när jag torkade såg jag en flytning som var som en stor slemmig, ljusgrönaktig snorkråka... ursäkta detaljerna.. vad tror ni?

ja, jag ska ta o ringa fl o höra vad de säger om det.

kanske borde råda dig om o göra detsamma. det är ju inte bra o gå runt o vara orolig heller, det kan ju spä på det onda i magen. jag känner mig verkligen jättedum varje gång jag ringer, men får hela tiden påminna mig att det är bättre o ringa en gång för mkt än för lite. o även om allt är bra, så är det ju bra det också o man kan lägga den där oron bakom sig ett tag, tills den kommer nästa gång..

bm tyckte vi skulle komma in. i vanliga fall spelar det ju ingen roll om slemproppen går, men som sagt nu när jag har cerklaget tyckte bm det var lika bra o kolla upp det. dessutom så jobbar min läkare nu så det passar ju också bra.. får se om vi kommer hem med eller utan bebis :)

hej igen alla! är hemma nu. läkaren kunde inte så ngt färskt blod så därför tog hon beslutet att inte klippa cerklaget, dessutom de sd jag har gör inte ont o befinner sig mest till övre halvan av magen, känner alltså inget tryck nedåt i samband med sd. hon hittade inte tappen, så förmodligen är den utplånad så det enda som håller ihop allt är cerklaget. läkaren tror det blir bebis när som helst, så fort jag får onda sd eller färskt klarrött blod så är det raka vägen in.

jag tror inte man ska stirra upp sig för hur det är för andra. för andra kanske det är normalt med gelaktiga flytningar, andra har grönaktiga, ngn tredje bara genomskinliga tunna. tror mest man ska hålla utkik efter om ngt förändras. för mig som inte haft slemmiga flyttningar alls, har bara haft tunna, genomskinliga innan o helt plötsligt blir det en annan karaktär på dem. därför jag ringde.

hej på dig!

beklagar din förlust o passar på att gratulera till det nya livet i magen! det är bra av dig o ta reda på lite vad andra upplevt innan du ska få information, det gör att du kan ställa ännu mer frågor när du väl sitter där.

Antingen blir det narkos eller ryggbedövning, det har o göra med vad operatören anser vara bäst. jag blev sövd och jag blev inlagd med bricanyldropp över natten för de ville hålla koll på att allt var lugnt. hur du kommer o leva är mkt upp till dig själv. förmodligen kommer du o få höra att du kan leva relativt normalt men ska undvika träning, tunga lyft, bad, kanske även sex. sen är det upp till dig att känna efter hur mkt du tror du klarar av. vissa kan leva ganska normalt, medan andra blir helt sängliggande. själv har jag tagit det väldigt lugnt, kanske lagat lite mat, slängt in en tvätt i maskinen då o då, varit med till affären ngn gång.. men annars har jag varit hemma, legat i soffan eller sängen. det är nu när jag kommit längre (är i v 35+) som jag har vågat att börja göra mer hemma. kommer du o bli sjukskriven?

lycka till med allt!

ser att ni pratar lite om syskon. jag är jättetveksam till om vi ska orka gå igenom det här en gång till. det beror helt o hållet på hur vi klarar av o ta hand om bebis.. man har ju ingen aning om hur man ska reagera, om man tycker det är det bästa som finns, eller att man känner att det räcker med ett barn. sambon vill nog ha fler barn sen, men som sagt vi får se. han har ju ingen aning om vad det innebär o ha barn, så han kanske helt ändrar inställning sen..

trevligt o få höra lite om familjestoryn :)

jag försöker o slå mig ifrån det, vill inte riktigt att det ska vara på g än. vill vara gravid ett par veckor till, men jag ska väl inte klaga, ingen trodde ju för tio veckor sen att jag skulle komma så här långt.

ja, det klart att ni alla är delaktiga, vi har ju delat många stunder tillsammans...

spännande ja, skräckslagen ja..allt känns så himla konstigt.. det är lite läskigt o tänka att innan den här helgen är slut kan vi faktiskt vara en till i familjen.. det är helt surrealistiskt!

hehe, jag har jagat ett par getingar jag också.. det är nästan så jag börjar o misstänka om vi har ett getingbo någonstans, för tycker inte att det borde vara så mkt getingar redan.. förra helgen slog jag nog ihjäl tre st på samma dag...

jag tycker också att det är lite konstigt att du inte redan fått information hur ingreppet går till o vad som förväntas av dig efteråt. jag visste ju redan om innan jag blev gravid att jag skulle få cerklage. visste ju i princip om det i samma ögonblick vi kom in på förlossningen o jag redan var fyra cm öppen så jag hade ju ganska lång tid på mig att förbereda mig på vad det skulle innebära. fick ju tips om den här tråden innan jag blev gravid så jag ställde en massa frågor innan, så jag hade redan mkt kött på benen innan jag träffade läkaren. o jag kan säga att jag är sååå glad över att hade den infon innan jag träffade läkaren för hade jag inte tagit reda på saker själv så hade det förmodligen gått åt skogen för länge sen för läkaren hade ingen som helst koll på hur det funkade. hon ville inte ens ge mig sjukskrivning, utan hon tyckte jag kunde ta ledigt från jobbet dagen för op o sen gå till jobbet som vanligt dagen efter.... hade inte de andra här i tråden sagt till mig att stå på mig o ifrågasätta så hade jag ju gjort som hon sagt o då hade jag nog inte suttit här idag i v 35.

du har ju bra förutsättning för att kunna vila som du vill, tråkigt bara att du inte får ersättning.. men men, du behöver iaf inte känna en massa stress över att du måste jobba.. det trixiga med cerklage är att det inte finns några klara riktlinjer för hur man ska vara, för vilken information som läkaren ska ge patienten, utan det man får reda på är utifrån läkarens egna uppfattning o tyvärr brukar de förespråka att man ska leva som vanligt..