Cerclage?

ok, skönt att höra att man inte är ensam om det. har legat hela dagen idag typ. nu har jag ingen känning utav att det gör ont i magen. däremot känns det som något hänger inne mellan benen kanske cerclaget som spänner åt eller ngt.

Har haft en hemsk natt. Somnade med en kudde mellan knäna. Vaknade runt ett och tar tag i kudden och känner att den är blöt. Vattnet tänker jag och alla minnen kommer tillbaka. Försöker ta mitt förnuft till fånga och kommer på att så länge det inte är blött i sängen är det nog inte vatten. Försöker fråga sambon om vår dotter legat på den kudden men han är inte kontaktbar. Får världens ångest och kan inte somna om. Pratar med sambon på morgonen och får då reda på att han lagt sig med blött hår och blötat ner kudden. Nu vill inte ångesten släppa och nu har jag ont i magen. Känns inte som bebis magen utan mer runt om. Har en varm vete kudde på magen så knipen ska försvinna. Vet inte hur jag ska klara denna graviditet. Borde kanske ringa till spec och höra om jag kan få fler UL än var 3 vecka men det är ju inte heller bra att reta. Är så himla rädd att en bebis ska trilla ut men vet att det inte går när jag har cerklage och att om bebis är på väg ut så borde det göra ont och blöda. Vill bara ta något lugnade...

Jag har också en sådan känsla som ni beskriver att något är på väg ut men oftast känner jag av den på natten. Tänkte att det kanske är bebis som sträcker sig i livmodern så tappen åker ner. fy f

Nu ställer jag en fråga till ALLA här och hoppas att åtminstone ett par st svarar.

VARFÖR fick ni cerklage?
KAN man få cerklage insatt pågrund av tidigare graviditet?
Berätta gärna allt ni kommer på om detta.

Anledningen till att jag undrar är för min son är född i v 25, och ingen vet varför. Jag hade ganska mycket sammandragningar från ca 18 kanske, fram tills förlossningen, och det började rent spontant och när jag kom in till förlossningen hade jag redan börjat öppna mig, så det var bara att försöka hindra.

Nu är jag gravid igen, och orolig som tusan.
Undrar om man kanske har en chans att få cerklage insatt, samtidigt tror jag nog inte det..

Svara gärna, vem som helst, hur många som helst. Berätta gärna hur det var för er.

Tack på förhand

Tack.

Nu är jag enligt sista mensen första dag i v 14 idag. (13+0)
Min BM har skickat remiss till Spec. Mödravård och jag väntar på svar därifrån. Som det ser ut får jag en remiss hem i brevlådan slutet av maj/början av juni. Vet inte när jag får komma dit.

Beklagar att du förlorade sonen.
Hittades inga infektioner på mig heller, varken under tiden jag låg på förlossningen eller efteråt.

Just faktumet att inte kunna förklara varför sonen föddes så tidigt gör det så jobbigt just nu, hur hindrar jag något, när jag inte vet vad?

Ja jag tyckte jag kände igen din signatur.
Jag är beräknad till 17 november just nu (ändras ju vid RUL)  med lillebror eller lillasyster :)
Dudå?Jag bor i en stad som heter Enköping, tillhör Akademiska, eller ja där kommer jag gå hos spec.mvc och där kommer även bebis födas.

Jag hade heller inte mycket ont när jag öppnade mig. Det som gjorde mest ont under hela förlossningen var krystvärkarna, det tog ett tag att inse att det var krystvärkar för oss allihopa.
Just att jag öppnade mig kände jag inte ens, utan det var bara värkar som kändes.

Hur gick det för tvilling nr 2?

Nej det svåra är ju att hindra något man inte vet vad det är, t ex havandeskapsförgiftning och liknande brukar ju vara lättare att förhindra, eller räkna ut om det kommer hända igen.

Infektioner vet jag inte, men det visade det sig ju att inte vara.

Hatar ovissheten. Jag vill hellre veta vad jag kämpar imot.

Han föddes i v 25+1 och var frisk vid födseln, klarade sig utan respirator efter första dygnet i livet. Vid 1 vecka gammal fick han en envis infektion som slog ut honom totalt, han orkade inte röra sig, ens lillfingret och andas själv var inte ens tal om. Han åkte tillbaka i respirator och tog ca 1½ vecka innan han kom därifrån igen. Fick en svampinfektion som försämrade honom under den första infektionen.

När han klarade av dessa två infektioner gick det mesta bra, fick dock en ögonsjukdom pågrund av den tidiga födseln och opererade båda ögonen när han var korrigerat 1 dag gammal, (från beräknat datum)

Vid 4 månader KOrrigerat började det misstänkas att något kunde vara fel motoriskt och har gått hos sjukgymnast sen dess. Misstänktes skador på lillhjärnan, men en magnetröntgen i Dec förra året motbevisade läkarna, alla blev lika chockade.

Den 6 juni iår fyller han 3 år gammal, och även om man kan se att han är liite senare i utvecklingen, och har lite problem med balans och koordination, och pratet, så är han som vilken 3 åring som helst.

Jag hoppas på stenkoll denna graviditet, då min förra mer eller mindre gick felfritt, fram till två dagar innan sonen föddes. Jag hade visserligen sammandragningar mer eller mindre varje dag men aldrig som gjorde ont eller så.
Så chocken att ena dagen ha en bebis som skulle födas i mitten av september, till en bebis som skulle födas inom två veckor (visade sig bli inom 2 dagar) var riktigt hemskt.

Precis som hela resan på neo, Sonen låg på Intensivvård i 8 veckor pågrund av infektioner och apnéer. Vill aldrig behöva se ett barn ligga på gränsen mellan liv och död igen.

Vi var med i "Sjukhuset" som gick på 3an, och jag har fått hem filmer därifrån, men jag har inte sett dom sen dom gick hösten -08, strax efter sonen föddes, och kan inte förmå mig att se dom heller. Jag vill inte se sonen så sjuk som han var då. Jag klarar inte av det.

fast jag har inte pratat med någon läkare alls, utan bara varit hos BM.
Jag vill absolut inte behöva gå igenom fler prematurer, för att sonen är prematur har tagit riktigt hårt på mig.
Bara den här graviditeten är skitjobbig då jag är livrädd att det ska hända igen, och om det händer igen, ger jag upp drömmen om fler barn, för då kommer jag inte våga. 

Även om det var skitjobbigt att få en prematur med sonen, så hade jag iallafall inget barn hemma att tänka på, sonen kommer gå under om jag måste bo på sjukhus i flera veckor, och jag går under om jag inte får träffa honom. Vi har varannan vecka, och bara den tiden är jobbig för oss båda.Jag tror nog jag ska kolla upp numret till spec.mvc ikväll och ringa och fråga ang cerklage imorgon, får hoppas jag får prata med någon vettig.

Usch vad hemskt att förlora båda två!
Dubbel sorg.

Skrev angående sonen ovan, så du kan läsa där. Härligt
Pappa till barnet här hoppas på en 11/11-11.
Själv hoppas jag på allt efter v 36!