Cerclage?

Jag ska ringa på måndag och fråga faktiskt. Tycker det verkar konstigt att inte fått någon tid för kontroll. Borde ju ha fått det direkt. 
Hon baserade då på mätningen av ett tidigt vul i då vecka 8, som enligt henne var i vecka 6. Vi vet ju när jag hade senaste mensen och när vi hade sex. Jag har ägglossning runt dag 18-21 och om man räknar på hennes mätning så blir det alltså mellan dag 29-32 vilket är helt orimligt. Mätningen som hon gjorde var nog svår att tyda då bebisen inte hade styrsel i nacken vid detta tillfälle, och låg 'krokad'. Alltså så litar jag på den manliga överläkaren som mätte både kroppen och huvudet på bebisen förra veckan. Bebisen var 8 cm mellan huvud och rumpa och huvudet var 2.5 cm från öra till öra. Alltså vecka 14-15 fick han det till då förra veckan. 

Jag tippar på att det var både akut och planerat på samma gång. De hade nog haft cerclage i åtake ifall tappen skulle minskas just p.g.a din operation och graviditet. Jag känner mig samtidigt ganska hedrad som har fått cerclage redan efter ett förlorat barn, om man får säga så. Har läst om såååååå många som har fått lov att genomgå detta både 2 och 3 gånger innan de ens har blivit tal om cerclage. Ett barn är ett för mycket, men vad är då flera?? Vet inte riktigt vad räkningarna baseras på när det gäller cerclage. Tycker att alla län borde ha samma normer och samma information om just det. Det finns allt för lite information och alla läkare säger olika. Min läkare(hon som mätte 11 dagar tillbaka) sa att jag skulle leva som vanligt efter op. Att jag första dygnet skulle be någon granne gå ut med hunden. Bara det låter ju idiotiskt. Jag var ju kvar i över ett dygn efter op och skulle ta det lugnt åtminstonde första veckan. Min man har tagit ut komp för att vara hemma med mig i 2 veckor efter operationen. Sen tyckte hon att det var bra att jag hade en hund som krävde långa promenader så jag kom ut och gick varje dag tills förlossningen. Det kommer jag verkligen aldrig göra i mitt tillstånd. Jag skulle aldrig våga efter våran tidigare förlust :(

det känns som att äldre läkare tror mer på cerklage än yngre läkare. nKan kanske bero på att så få cerklage sätts varje år att yngre läkare inte har ngn erfarenhet av det. på mitt sjukhus sätts 2-3 om året. min läkare berättade att på 80-talet satte man cerklage på alla som koniserats, men i och med att många födde för tidigt ändå så fanns det inga evidens (min läkare tycks älska det uttrycket) på att cerklage fungerade så därför satte de färre. kanske saknas det evidens för att kvinnorna levde som vanligt och inte tog det så lugnt som de kanske borde. jag vet inte, men det är min egen teori I USA till exempel används metoden mkt mer än i Sverige. Är det ngn som skt mer info om cerklage på amerikanska sidor? jag har inte gjort det, menkan tänka mig att det finns mer information om det där.

jag blev sövd vid insättandet, har för mig att jag fick bricanyl innan. sen låg jag inlagd över natten. fick gå på toa, blev förstoppad och det var ingen rolig upplelvelse när man precis fått cerklage o är rädd för att man ska ta i för mkt.. på morgonen ville de att jag skulle gå ut i fikarummet o äta frukost, de ville se hur kroppen reagerade på ansträngningen. i och med att jag inte fick några blödningar eller sd fick jag åka hem.

de mätte tappen o kollade bebis innan insättandet. skulle på återbesök två veckor efter insättandet, men i och med att jag hade ont en v efter insättandet åkte vi in ändå för koll..

Läkaren tyckte att en veckas sjukskrivning räckte men jag grät till mig en fyra veckors sjukskrivning. de ville inte sjukskriva mig mer för de sa att fk aldrig skulle godkänna den. kan säga att mkt strulade under graviditeten men inte fk!

det viktigaste att tänka på att inte ha sex, inte träna, inga tunga lyft, inga bad.. men sen får nog varje enskild kvinna känna efter hur mkt hon kan röra på sig...

@ kgv: jag tillhör Danderyd, det var där vi hamnade efter att vi förlorade vårt barn i v21 sommaren -11. De hade även koniserat mig tidigare. När vi förlorade skrevs det in i min journal att vid nästa grav skulle vi skickas direkt till deras specmödra pga risk för cervixinsufficiens. Inget krångel, och tycker läkarna där verkar vana vid cerclagesättningar. De provade m progesteronbehandling först men det hjälpte inte fullt ut på mig.

Jag har order om strikt sängläge, endast uppe för toabesök och kortare dusch. Mitt är satt akut dock.

@ Ebolms: försöker tänka positivt, och bra ord din vän fått med på vägen från psykologen. Skall bära med mig dem.. Hade också svårt att se En unge i minuten när det sändes, men förlorade ju också tidigare än dig och har kanske kommit lite längre i bearbetningen, för nu fascinerar det mig. Jag är ju lite längre gången också, v24 på måndag. Nu börjar det kännas overkligt istället, tänk om hon faktiskt kommer till oss? Jag vet ju ingenting om tiden efter en graviditet, de sista snart 3 åren har ju bara handlat om att lyckas bli gravid och få behålla den.

Skall nog försöka bolla lite tankar med barnmorskan nästa gång..

Enligt han som skrev ut mig då inte läkaren som satte cerclaget hade tid då hon hade många operationer, så kunde jag som vanligt gå ut på min praktik från måndag v.9, alltså knappt två veckor efter cerclaget sattes. Jag ska alltså ut i äldrevården i 4 veckor. Och tunga lyft var ingen fara då livmodertappen inte är någon muskel som kan påverkas av det. Tycker det låter idiotiskt, jag vet inte?

Det är nog individuellt vad man klarar och inte klarar. Jag känner ju smärta och stick i tappen så fort jag står och går en lite längre stund. Men jag vet detta, jag är INTE beredd att ta några risker. Märkligt om läkarna tycker att man ska det med tanke på hur lite de verkar veta om detta. Kunde en läkare garantera mig att det inte påverkade tappen alls att jag var uppe och rörde på mig så skulle jag visst göra det. Men nu säger både min kropp och min instinkt att jag ska ligga ner.

Jag har ju klarat en graviditet utan cerklage så jag vet ju att det går. Var helt sängliggande i 9 veckor, sen väldigt mycket vila. När jag blev inlagd var tappen 11 mm + funneling, när jag blev utskriven efter 2,5 vecka var den 25 mm. När vi åkte in för en koll på fl pga oro nån gång i vecka 32+ var den 10 mm (läkaren som mätte sa att en normal tapp borde ha varit 40 mm då). Så den åkte som en jojo upp och ner. 

Ett ev cerklage i nästa graviditet känns otroligt läskigt eftersom jag vet att jag har klarat det en gång tidigare tack vare vila och Adalat. Den här ickeexisterande forskningen på cerklage gör ju att det känns som att beslutet ligger på mig om jag vill ha det eller inte. Och skulle det hända något pga cerklaget, tex en långt gången infektion som gör att jag förlorar barnet, skulle jag aldrig förlåta mig själv. Jag vill inte ha det ansvaret.

Änglagosse: Jag jobbar i hemtjänsten och är sjukskriven pga det. Man kommer inte undan de tunga lyften och ibland icke ergonomiska arbetsställningarna, så jag tycker det är konstigt att läkaren tycker du kan ha din praktik.
Hade jag varit som du, så hade jag berättat för personalen om ditt "problem" så kan du säkert slippa de allra tyngsta jobben :)

Jag har visst inte skrivit här sedan jag hamnade på sjukhuset...
Jag blev som sagt inlagd för att tappen hade minskat ytterligare och fick ligga på bb (!) ons-söndag. Första natten (tis) låg jag på förlossningen. Hade order om strikt sängläge med undantag för toabesök.
Hade inga sammandragningar alls, så torsdag em fick jag röra mig på avdelningen.
Kollade tappen på fredagen och den hade då ökat igen.
Fick permission natten mellan lördag och söndag och blev sedan utsriven på söndagen :)

Lillkillen har fått längre dagar på dagis eftersom mannen lämnar och hämtar nu, så jag ska slippa lyften i och ur bilen. Har fortsatt med kontrollerna på spec (haft två hittills) och tappen är nu uppe på 39mm (som minst har den varit 10)
Min läkare tyckte detta var så bra att jag inte behöver fler kontroller innan cerklaget ska klippas. Ska dock dit igen om mindre än två veckor för att förlänga sjukskrivningen och då blir det även kontroll av tappen.
Klippet är planerat till 11/3 8,30 och jag ska vara fastande om jag skulle behöva sövas som sist.

Jag vilar mycket mer nu än innan, men gör lite mer när mannen är hemma så vi snabbt kan åka till sjukhuset om det skulle behövas.
Ska åka in direkt om jag får regelbundna sammandragningar och just nu går det väldigt mycket upp och ner.
I onsdags var jag helt säker på att vi skulle behöva åka in, men jag väntade ganska länge för att se om det gav med sig och tillslut gjorde det det. Jag hade burit en skrikande son hela vägen till bilen när jag hämtade honom på dagis ( mannen hann inte)  så jag hoppades att det "bara" var av den anledningen jag hade sd.

Har lite varannan dag sd nu och nästa gång det blir intensivare kommer jag åka in och hoppas på att de tar bort cerklaget.
Har fått kortison redan och bebisen väger över 2500g, så jag känner att nu orkar jag inte ha ont mer.
Får väldigt ofta ont i tappen när bebisen slår eller vad den nu gör (ligger med huvudet ner). Det är så jag vill skrika, inte skönt alls.
Har ett tryck neråt så fort jag står, så jag tror inte det håller sig till 11/3....
34+0 idag (lördag)

Läste att några undrar hur det är med provtagningar o dyl...
Min läkare ta en odling på cervix vid varje besök, just in case och hittills har det inte visat något :)
De gånger jag har haft någon annan läkare har de inte gjort det.
Min läkare menar att det gör ingen skada och det är bättre att upptäcka det i tid. I den odlingen ingår koll av GBS.

Dallis: Vad fantastiskt med en tapp på 39 mm

Jag håller på att skriva ihop ett brev till Specialistmödravården på KS i Solna eftersom de sa åt mig att göra det när jag ringde dit. Det skulle räknas som remiss för att slippa gå omvägen via MVC. Är det något mer som bör stå som jag glömt? Vad hade NI velat veta?

Hej!

Jag önskar få boka en tid hos XX som jag var patient hos 2011. 5 januari 2011 födde jag tvillingar i vecka 21+0. När jag blev gravid med vår son blev jag inskriven hos er där jag fick täta kontroller. I vecka 22+3 blev jag inlagd då det var risk att jag skulle föda för tidigt igen. Det gick tack och lov bra den gången och med sängläge, mycket vila och Adalat lyckades jag hålla mig gravid till den 2 januari 2012 då jag var i vecka 38+0.

Vi vill ha fler barn, men för att våga genomgå en till graviditet behöver vi veta vad som kommer gälla och vilka kontroller jag kommer att få.

Det vi vill diskutera är:
Cerklage
Progesteron
Täta infektionsprover som odlas
Ureaplasma parvum
Antibiotika
Sjukskrivning
Vardagslivet  

Med vänliga hälsningar

kgv: Jag tycker det är tillräckligt.
Man måste inte ha med allt man vill eller behöver veta på en egenremiss, så kommer du på mer senare är det lugnt:)
För många år sedan (2001) sökte jag mig till ortopeden med egenremiss och då behövde jag bara ringa dit, så kraven för vad som behöver finnas med är nog inte jättehöga :)

Ser att det är flera som har funderingar kring antibiotika. Jag har bara fått det EN gång och då hade jag en konstanterad infektion.
Jag tror att liksom i övrig sjukvård får man bara det preventivt om man har en historik med många infektioner som kan påverka.
Tänk på att man kan bli resistent.... Bättre med täta prover tycker jag :)

Duckie
Hur gick det på återkollen? Hoppas det var en bra längd på tappen!