Löpartråden 13

Hej alla! Jag anar en kombination av vinterleda och 'nujävlarskajagkommaigång'-stämning härinne. Gott!!

Här nere i södra Sverige regnar vintern bort. Har varit ute på fyra rundor den här veckan, härligt! Farten verkar finnas i benen, trots träningsuppehåll, springer jag på plan, isfri mark så är jag ungefär där jag var innan pausen.

Idag blev det en lite längre tur, 11 km lite mer kuperat utmed närmsta sjön här. Farten bra, men det var rätt isigt på några ställen, så då gick det långsammare. Hälsenorna ok än så länge, ska trappa upp styrketräningen av vaderna nu. Har för övrigt haft en toppendag ihop med mina småtroll, vi har varit på lekland och röjt runt.

Julmust: Jag är fortfarande imponerad över din målmedvetenhet! Du gnetar på, fixar och trixar och det märks att du verkligen gillar löpningen!!

Isold: Jag har 3.20 som någon slags målbild för en mara, vi får väl se om jag når fram i år eller om det får ta lite mer tid. Med farten i benen nu känns det inte omöjligt, men det måste vara roligt! Simningen tänkte jag ha för att kunna köra lite mer crosstraining och inte slita så mkt på vaderna. Men jag måste erkänna att det vore lite kul att testa en triathlon någon gång, bara på kul

Mitt nya jobb är toppen! Jag trivs så vansinnigt bra!! Dessutom funkar det fint att springa någon lunch i veckan, körde ett pass igår.

Så, hörni, nu är snön på väg bort och man börjar ana doften av våt jord och känner barmarken dyka upp under sulorna.. Om bara någon månad är det vår och längre kvällar och massor av härliga rundor i skogen bara väntar på att bli sprungna. Mmm. Jag är sugen och motiverad och peppad..

Min lilla mamma har gått igenom fyra cytostatikabehandlingar och har mindre smärta nu och verkar i övrigt vara i samma skick som tidigare, så jag håller mina tummar och tår för att vi är på rätt väg. I nästa vecka ska hon röntgas och vi får nya besked. Bara hon ville sluta röka också

Och julmusten: Japp, det är november som gäller.

Äh, men kattstugan, det var ju du som undrade över tidsmål i NY och jag svarade Isold. *snurrig*

Hur går det med dina skador, förresten? Är det bättre?

Kulta: Gott, låter som om du fått den pepp du behöver, då! När i augusti är Malmö halvmarathon? Och lundaloppet?

Julmust: Ja, vänd dig till din klubb, där finns garanterat folk att bolla med!

Jag har varit ute och tagit en stavgångspromenad i mörkret, tillsammans med grannens hund. Man blir lite varm i hjärtat när man ser henne (ja, hunden tänker jag på, men grannen är inte så dum hon heller..) hunden blir jättelycklig när hon ser mig för då vet hon att det vankas promenad.

Idag funderade stora killen mycket på mormor och att bli död och att röka. Det slutade med att han bad mormor sluta röka över telefon och minsann, kom där inte en liten tår hos mormor. Hon är rädd nu, hon både vill och inte vill ha besked om vad som hänt sedan hon började med cytostatika. Jag vet inte riktigt vad jag känner, tar en dag i taget och ser tiden an, lite. Går inte att påverka så mycket, däremot att stötta. Vi ska väl försöka göra en anmälan till socialstyrelsen av vården hon fick innan cancern konstaterades, vårdcentralen kom med ett par, tre olika diagnoser av varierande slag och allvar innan man faktiskt skickade henne på röntgen igen. Känns skit.

Julmusten: Du är klok, du, och har helt rätt. Cancern är klassad i stadium 4, dvs hon har metastaser i andra organ, i hennes fall i binjuren. Så det är inte precis bästa läget cch någonstans så fattar jag ju att det förmodligen varken gör från eller till om hon röker eller inte.

Hennes läkare, som för övrigt alltid svarar på eventuella frågor och funderingar som vi i familjen kan ha, han är toppen, säger att det inte brådskar med rökslutet, men hon är rätt motiverad själv nu och har fått Zyban utskrivet, så jag tror hon kommer att ta tag i det. På ett sätt tror jag att det vore bra för henne att fokusera på något annat än bara sjukdomen, men samtidigt så vet jag ju hur kass hon har mått, rent fysiskt, när hon slutat röka tidigare. Hon tror själv att det är hennes rökstopp som gjort att hon fått cancer, så nu vill hon inte sluta av rädsla för att få ännu mer cancer, typ.

Det är nog bara jag som blir ilsken när hon mår jättedåligt efter cytostatikan, sover hela dagarna, knappt klarar att äta något och ändå, trots att det smakar skit så masar hon sig ut för att röka. Skitcigaretter. Nåja, jag ska inte pressa henne, hon har nog att göra som det är.

Äntligen ett lite längre pass, 16.5 km i solnedgången i lördags. Åh, vilken njutning, och alla kroppsdelar höll ihop och farten var helt ok, trots en smärre vurpa på lite blankis som jag ...ehrm.. inte ville stanna på för, ja, vadå, det är väl bara att springa rätt över? Nä!

Men väl hemma igen surnade magen till och började göra ont. Ingen magsjuka, ingenting, bara ont och så feber igår. Idag är jag pigg igen även om magen känns lite öm fortfarande, så i morgon bitti blir det crawlträning. Skönt att det inte hängde i längre, för maken far till Schweiz på förmiddagen i morgon, åter fredag kväll, så det hade just blivit en skön vecka om det hade varit nån värre förkylning eller så..

Det bubblar och pyr i löpträsket, märker jag

Fick besked om mammas cancer igår - tumören har krympt, behandlingen har tagit. Helt fantastiskt!

Jag har en inte helt oäven träningsvärk efter gårdagens crawlträning, det är verkligen skitroligt att simma. Jag hoppas att jag kan klara av att hålla i med nåt simpass i veckan även efter avslutad kurs, det gör så gott i kroppen!

Ska strax köra igenom mitt rehabpass, nu även med tunga tåhäv och ett par minuters spänstträning, allt för att få fason på kroppen. Längtar till helgen och hoppas på två löprundor, i morgon blir det lunch-Body Pump med två kollegor på jobbet. Skulle väl egentligen lika gärna ha kunnat ge mig ut och springa, men det är roligt att träna tillsammans med några andra också.

Kattstugan: Det blåser i Smålandsskogarna också, hör jag.. Jag flinade lika stort som din smiley när jag läste om din kompis. 

Moe: Gött mos! Duktiga du.

Isold: Du springer som en gasell, du..

Kattstugan och Isold: Det är Skövde nu, när som helst, va?

Jag har haft det trögt på träningsfronten, packad träningsväska med till jobbet, men har inte hunnit. Börjar bli rund om magen igen. Bläh. Har VAB:at två dagar denna vecka och då är jag helt karaktärslös och goffar loss i skafferiet. Inte bra när maken varit i Schweiz och tagit med sig choklad hem. Näe, skärpning!

Igår höll jag mitt baspass och gav mig ut på en löptur innan. Det som var tänkt som en långsam lufsa-runda blev sju kilometer snabbdistans och ett tangerat pb-tempo på jogg.se. Kände mig urstark och fräsch! Så kan det bli när tidsoptimisten kommer iväg sent hemifrån. Cykelpasset blev en skön lugn tur i stället.

I morgon tror jag att jag springer hem till kompisar som ska bjuda på mat och lek.. På söndag ska det cyklas vasaloppscykling, 'öppet spår'. Jag ska instruera 70 minuter, resterande tid sitter jag och cyklar med. Totalt blir det fem timmar på sadeln. Gott!!!!!! Sedan väntar bio med sonen och bästa grannen. Blir en bra helg, det här.

Kulta: Ajaj, det är vila, vila och lugn för att få benhinnorna i skick. Är du säker på att det är benhinnorna, då, så att du inte bara har snört åt skorna för hårt? Jag fick ont mitt fram på underbenen när jag knöt skorna för hårt. Benhinnorna kände jag av mer mitt på insidan av vaden, kände inget när jag gick men så fort jag började springa fick jag ont. Så går det när man löptränar i innebandyskor och sedan går in på hårt underlag.. Tog en halv höst innan jag var i form för träning igen. Lycka till!

Rövardotter: Du är så himla duktig och bra!!

Moe: låter gott..

Det blev inget sprunget i lördags - äldste pojken fick en feberkramp så det blev en tur till barnakuten i stället och en väldigt sjuk liten kille. Nu mår han bättre, så det blev vasaloppsspinning, skitroligt. Skönt att köra ett rejält långpass, och det är ju snällt mot ben och vader med.. Nu är jag taggad för att komma igång med löpningen, planen är att försöka få till fyra rundor den här veckan, vi får se om jag lyckas. VAB:ar med pojken, maken ska på kurs tis-ons, vi ska titta på ett hus på torsdag och på fredag far jag till Norrköping på konsert, men det SKA gå.. Ingenting är omöjligt. *skrattar*

Kattstugan: Vilka bra idéer du har! Jag ska lobba för en påskhelg i S-borg. Tror att jag sprungit några rundor där loppet går, och är det där jag tror så är det fint.

Göteborgstjej: Ah, gôtt!

Isold: Snabb åsna i så fall. Bra jobbat med en ensamrunda, sådär. Det är bra mental träning inför dina ultratävlingar, om inte annat, du får tänka så.

Kulta: Det ÄR synd om dig. Jag tror att en vecka är för kort vila, dessvärre, men du känner själv hur dina benhinnor mår. Fy för den lede. *stor, stor kram*