Löpartråden 13

Göteborgstjej: Konditionsmässigt gör det i princip vare sig från eller till om du springer mer innan varvet. Vill du hålla flåset uppe, gå på ett spinningpass eller gör någon annan typ av konditionsträning som inte belastar så hårt. Jag tror att du gör mer skada än nytta om du pressar på med ytterligare löpning nu, och du har en massa fin träning i bagaget som kommer att hjälpa dig till ett bra resultat!
Om du ändå inte kan hålla dig från att ge dig ut, varför inte köra en rejäl powerwalk med små, små löpinslag? Eller till och med gå med stavar.

Kaya: Vad var det vi sade om dina Kayano :-P skämt åsido, jag är glad att du har ett par skor du trivs i.

Jag har varit i Dalarna sedan i fredags, sista kvällen idag, sedan bär det av till Småland igen. Har varit värsta nostalgikern, på många sätt. I lördags sprang jag till och från Mellsta motionscentral i Blge, och sprang en superbackig 7,5 km-runda. Helt underbar, det var verkligen upp och ner och upp och ner i sandig jord och tallskog.. Alldeles underbart tjuriga backar! Och rätt vad det var dök Dalälven upp, och jag sprang flackt och fint i en hage full i vitsippor alldeles intill. Mmm. Totalt blev det 17,5 km.
I söndags blev det totalt 14,5 km - två varv runt älven i Blge, också en gammal goding, och så några extra kilometer hit och dit kring centrum för att kolla läget.
Vilodag och besök på sjukhuset med mamma i måndags, näst sista cytostatikabehandlingen, måtte det vara slut snart.
Idag blev det två varv kring älven, en dryg mil i ett ilsket smattrande regn, det har sin charm, det också. Nu är det bara att ladda inför Gbg, blir väl kanske någon runda på torsdag kväll. Kvällen har jag tillbringat i Reb:s hemstad, det var evigheter sedan jag var i Säterdalen sist, sonen lekte loss järnet i rutschkanorna och jag fick lite egentid med min pappa..

Isold: Du är fantastisk! Vilken härlig tävling.
Verkar som om jag ensammen håller trådens ställningar på Sthlm Marathon nästa helg, då? Eller är det någon mer som springer?

Göteborgstjej: Jag har inte satt något särskil mål. Möjligen att klå tiden från förra året, 1.48. Försöker hålla igen lite så att jag inte springer slut på mig själv inför Sthlm, men jag vet ju också hur det är när man väl står på startlinjen.

Reb: Aha, ja, fäboden är jättefin!!

Kattstugan: 800 meter? Det måste ha varit skitkul, rent ut sagt! Lycka till med att lulla med ikväll.

Iseika: Antar att effekten av att linda hälsenorna är liknande som om man springer med kompressionsstrumpor? Jag har kört en del med kompressionsstrumpor och det verkar än så länge som om hälsenorna är med i matchen. Skönt att hitta något som funkar!

Reb: Åh, vad härligt, det är verkligen skillnad på att springa med andra och springa själv.

Hemma i Småland igen, skönt. Ska mysa med min kära make ikväll, vi har barnvakt och ska ut och äta en bit, det blir min laddning inför Göteborg. Är vi hemma i tid kanske jag springer en liten runda, men har en envis förkylning som sitter i näsa och hals som inte riktigt gett med sig, kanske bäst att kurera bort den.

Maken hade förresten förberett en överraskning och börjat renovera vårt 'mellanrum', hittills hade han hunnit riva ner gammal spånplatta och sätta nytt tak. Duktiga han!

Hej igen Gaby. Och alla andra, det är så roligt att se alla nya i tråden och att läsa om tävlingar och träningar. Ni är superduktiga.

Läste förresten om detta med att gå ner i vikt med löpning - jag har kanske gått ner 3 kilo sedan jag började springa, men tappat en hel del i omfång, så stirra er inte blinda på vågen. Sen är jag helt hopplös när det gäller mat, jag äter som en häst och älskar godis, så jag har väl lite att göra på den fronten också, så viktminskningen hade kanske kunnat bli större om jag lagt om kosten mer, men det får komma sen.

Kaya: Du är hård mot dig själv, du. Kram på dig.

Näe, men usch, Göteborgstjej, jag vet ju att du varit vansinnigt taggad för det här och vältränad, så ta tag i det och kom igen till nästa år *marsch iväg till sjukgymnast med dig*  Stor kram!!!

Kattstugan: Vad läckert att du klarade 1.30!! Du är GRYM!

Själv gjorde jag det absolut sista jag trodde jag skulle göra, förbättrade mitt pers på halvmaran med knappa 2 minuter och sprang in på 1.34.36, pigg och fräsch. Helt otroligt. Jag hade sällskap nästan hela vägen av en annan Växjötjej som jag visste var snabb och duktig, hon hade perfekt tempo och behövde draghjälp för hon hade håll och skitont från start, så vi sprang tillsammans och jag peppade och peppade. Vid 15 kilometer släppte så hennes håll och hon blev riktigt glad. Vi blev ikappsprungna av en annan tjej från klubben och jag hakade på henne de sista tre, sedan sprang jag ifrån dem båda. Trots detta fick jag spö med åtta sekunder av tjejen från klubben (hon har vunnit över mig i alla tävlingar vi båda ställt upp i med sisådär 10 - 20 sekunder så jag trodde att det var min tur den här gången, men näe, så jag tar henne i nästa tävling!! ) men vad gör det när känslan var så vansinnigt skön!!!

Nu är det bara att ladda om till nästa helg, då är det dubbla distansen som gäller. En helt annan tekopp, det, tvivlar på att det kommer att putsas på något pers där, men det ska bli kul, mitt livs andra marathon.

Kram på er alla!

Mycket skador och problem i tråden nu.. Jag hoppas det reder ut sig för er.

Kaya, ärligt talat, du har säkert inga problem att hitta tillbaks till kondition och styrka på nolltid när du väl kommer igång, men du kanske måste jobba mentalt med att acceptera lagom mycket träning? Återhämtning är en del av en träningscykel, glöm inte det. Försök göra nåt du aldrig gjort (finns det?), tycker du att vanliga promenader är för fisiga, lägg till ett par urtöntiga gåstavar och jag lovar att du får upp pulsen. Det var min räddning i vintras när jag inte fick springa, och det ger skön träning i överkroppen också! Hitta tillbaks till yogan, kanske?

Jag var ut och 'leade till' kroppen inför helgen igår. Det blev åtta kilometer hemikring. Fanns lite stela och trötta muskler här och var, men det var skönt att komma ut. Var hos sjukgymnasten igår, fick order om att fortsätta träna bålen och köra mycket planka, så jag körde ett par minuter innan jag stretchade. Fräschare än så här blir jag inte inför Sthlm, nu hoppas jag att det blir ett fint lopp! Jag har i varje fall inte ont någonstans, mina gamla skador verkar jag lyckas hålla i schack med bålträning, så det måste jag hålla i!

Hejhej!

Har sprungit Sthlm marathon nu, här kommer en liten resumé:

Startar tillsammans med tre andra, vi håller ihop till fem km, allt känns kanon, fjorton grader varmt och mulet = perfekt väder. Efter fem km tappar vi en i gruppen, och en försvinner iväg på superpigga ben. Jag springer nu tillsammans med min kompanjon från Växjömaran, och vi ligger på lite snabbare kilometertider än då. Efter 10 km börjar jag känna mig lite stel i baksida lår/rumpa,men inget som stör nämvärt. Vi springer på och min annars så pratsamma kompanjon blir tystare och tystare. Visar sig att han måste på bajamaja, jag måste kissa jag med så jag hänger på och hämtar till och med vatten till honom när han gör sitt (rätt skönt med en liten paus). Passerar halvmara på 1.44, runners high, samtidigt som min kära kompanjon har fått ny fart efter toabesök. Efter några kilometer rullar han iväg på pigga ben och jag känner mig fortfarande fräsch, men springer på i ungefär samma tempo. Det flyter fint, jag försöker ta en gel när det är 12 km kvar men uäck, det är verkligen inte min grej.

Vid 10 km börjar jag känna mig trött, men det rullar på ändå. Över västerbron sjunker dock tempot utan att det känns särskilt jobbigt, från 4.45 - 4.50 till 5.10-5.20 min/km och jag känner att det killar lite krampaktigt i låren. Jag bestämmer mig för att springa lugnt det sista och ta mig i mål utan kramp och annat, så kilometertiderna blir därefter. Ägnar de fem sista kilometrarna åt att konstatera att ett marathon är långt, att det är jävligt trögt att springa så långt, men envisar mig och korsar mållinjen på 3.34.36. Hade någon idé om att ta mig under 3.30, men det skulle tydligen inte ske idag. Är ändå nöjd med tiden och var (och är) betydligt piggare och fräschare än jag var efter min första mara. Inser att jag behöver köra fler långpass på distanser om 25-30 km så att jag kan vara piggare under sista milen, och inser också att jag kanske hade lite trötta ben efter Göteborg, trots allt.

Mina pigga kompisar kom i mål på 3.25 och 3.26, hon som sprang på 3.25 satte marathonpers med 30 minuter (!), så hon har varit euforisk hela kvällen. Duktiga hon. Mitt gentlemannamässiga sällskap tror jag säkert hade varit under 3.20 om han sprungit mer i sitt tempo, men han är så härligt ödmjuk och rar.

Nu ska jag krypa ner i sängen, i morgon far jag åter mot Småland. Blir vila några dagar, sedan är det dags att börja ladda för Salomon Trail Tour. Kul!

Kram på er!