Löpartråden 13

Jag har haft dyngont i ryggen hela midsommarhelgen och kompletterade detta med en rejäl mensvärk idag och valde därför en kort runda (jag tröstar mig själv med att halva rundan går uppåt). Rundan blev den snabbaste nånsin, trots allt. Skönt att i alla fall ha rört lite på kroppen och än så känns inte ryggen värre. Skönt! 

Är har någon som har ett superduperbra tips när det gäller löparmage?? Drar mig för att springa långt och att ta ut mig ordentligt eftersom det är så pass jobbigt efteråt! :-S

Sprang precis min längsta runda någonsin, 12 km! Mitt tidigare rekord var 11 km och det gick dessutom lite fortare nu och var mycket mer kuperat, så jag är så nöjd jag kan bli för tillfället

Det är så härligt när det märks att träninge faktiskt ger resultat, särskilt efter att det gått trögt några veckor.

Jessa: Jag brukar må dåligt, frysa och vara riktigt illamående. Men ju mer van jag blir vid längre pass desto bättre går det. Och nu har jag även med mig ett vätskebälte så jag kan få i mig vätska med jämna mellanrum och efter dagens långpass mår jag bra.

Smultronsaft: Grattis, vad roligt att det börjat släppa och det är ju dessa underbara sköna pass som gör att man orkar fortsätta för man vet att de kommer.

Jag har haft en bra vecka, personbästa på 5 km, 1 mil och idag även på 21 km så jag får leva på den här veckan nästa gång det går tungt.

Hälsningar från ett soligt Thailand! Vi har varit här i lite mer än en vecka och det har blivit 6 ggr på löpbandet med ca 4 km i snitt. Jag riktigt njuter, när jag kan släppa alla måsten hemma, då vill jag springa nästan jämt!! :)

Jessa: Jag har mått riktigt dåligt efter ett par långpass, efter min första mara satt det i ett dygn. Efter det har jag börjat äta och dricka ordentligt efter ett långpass, då brukar det inte komma.

Härligt att läsa om allas träning.
Mae, vad kul! Du ser, rätt vad det är går det illsnabbt.
Gaby: Visst är det härligt med pers?! Och du, gräm dig inte över den missade halvminuten, troligen är det den som motiverar dig allra mest..
Smultronsaft: Välkommen till tråden.

I lördags blev det ett långpass, 21 km i kvällningen. Skönt för själen, trött i kroppen. Stela muskler, öm ischias-nerv, ont i baken, jag var verkligen fundersam på vad som var på gång i kroppen, men rundan var fin och härlig att springa.

Igår tog jag med mig grannens hund och sprang en återhämtningsrunda. Det gick långsamt och jag fick stanna ett par gånger och kalla in hunden eftersom hon fick span på diverse djur, men det verkade vara medicinen, för jag kände ingenting någonstans och musklerna var skönt mjuka, trots långpasset dagen innan.
Körde mitt styrke/rehabpass efteråt och avslutade med en lååång stretch. Idag känner jag igen mig..

Tack! Jo, du har nog rätt. Någon gång måste man ju vänja kroppen både vid tempo och sträcka. Nästa gång blir det nog lite längre...

Gruppträningen låter ju kanonbra! Grymt bra med 4,35-tempo!! 3 minuter är ju skitbra! Vad är 30 sekunder då? (Även om jag förstår din tanke). Ha ha! Så kan det gå...

Skojar du, jag behöver inte ens springa i 70 min för att må illa (fast det är ju olika för olika människor naturligtvis). Tar man ut sig riktigt ordentligt så protesterar ju kroppen helt enkelt.
Jag tycker det är oerhört obehagligt att må illa, så ibland tror jag att jag håller igen lite omedvetet för att jag är rädd för att må illa...

Midsommarhelgen firades uppe i Värmland och jag körde ett pass...ja, vad ska man kalla det? Första 2 km var flackt eller nedför och tempot blev 5,30! Riktigt nöjd! Inte en enda gångpaus. Vägen upp var desso värre. Konstigt vad man kan FÖRTRÄNGA de sträckorna som lutar svaaagt nedför, men man märker dem desto mer på vägen upp... Sluttempot blev i alla fall 6,50.
Med tanke på att det i stort sett bara var uppförsbacke på vägen tillbaka kände jag mig nöjd att komma under 7 min-tempo!

Är inte på hemmaplan utan skriver på mobilen vilket går uselt som vanligt men jo det är gruppträningen inför halvmaran jag kör Smultron.. Och det är jättekul jag komet också missa några gånger mentyckte det var värt det ändå. Kommer nog köra nåt liknande upplägg till kommande lopp också.

Annars har jag gått och blivit sjuk med feber och halsont så det blev ingen träning i helgen. Extra trist då det var dubbelpass inplanerat enligt programme med totalt 17 km som nu är missade. Inte kommer jag vars frisk till i morgon heller så nästa pass är tidigast torsdag. Så tråkigt, men det är ju långt kvar till loppet så det är ju ingen katastrof egentligen ... Nu ska jag vila vidare.

Då har jag avklarat premiärrundan och uppföljaren. 3 km i sakta mak. Hur gick det då? Tja. Sådär. Knät känns rätt OK under rundan, men ömmar lite efter. Det drar lite i foten och den känns lite öm.

Det dröjer nog innan det blir längre rundor, men just nu tänker jag varva styrka, löpning, spinning, styrka, löpning, spinning, vila (en vecka). Vad tror ni om det?

Jag hade aldrig problem med löparmage före graviditeten, nu efteråt har jag haft det stundtals. För mig är det värst om magen blir kall, men det är väl ingen risk att det är problemet för någon nu...