Löpartråden 13
Hej och välkomna till löpartråd nummer 13!
Här hör alla med ett löpintresse hemma oavsett om man är nybörjare, elitsatsande eller bara nyfiken.
-
-
Svar på tråden Löpartråden 13
-
Tack för alla lyckönskningar och hållna tummar igår! Tyvärr blev det inte så bra som jag hade önskat. Startade lite snabbt på första varvet men det kändes fint. Saktade ner till planerat tempo på varv två men i slutet av varvet började magknipet komma. Det är min achilleshäl, magen, men så här tidigt brukar jag inte få problem. Redan efter 23 km fick jag springa på toa första gången. Och sen efter 33 km. Och 37 km. Här någonstans började jag känna mig lite matt, drack allt jag såg men det räckte inte. På Femte varvet var jag på toa 5 ggr och på sjätte varet hann jag inte ens in på toan. Mådde nu riktigt dåligt och la mig plant vid vår supportstation en halvtimme. Fick i mig massor med vätska och kunde till slut resa mg upp igen. Provade att springa och benen lydde fint, men det höll bara en km innan jag fick kasta mig in i buskarna. Jag har sällan kännt mig så äcklig och besviken och värdelös på en gång men det fanns liksom inget att göra, det var bara att kasta in handduken. Mitt VM äventyr slutade efter 6 mil (även om det på något obegripligt sätt står i resultatlistan att jag sprang 8?). Idag mår jag bättre fysiskt men har svårt att få i mig mat och vätska fortfarande. Någon gång ska jag ta revansch på det här men först måste jag lista ut vad jag ska göra åt min eländiga löparmage!
-
Isold:
Det lät ju inget vidare. Tråkigt när det är sådana saker som sätter stopp och inte kroppen i övrigt. Jag hade löparmage precis när jag började springa, men märkte att kroppen vande sig med tiden. Nu är nog inte fallet så med dig, eftersom du hållit på ett tag, men... Hoppas verkligen att du hittar något som gör att det känns bättre.
Kan det sitta mentalt tror du? (Delvis i alla fall)? Du oroar dig för att må dålig och bli kass i magen och då blir magen orolig? -
Usch, så tråkigt! Jag loggade egentligen in för att beklaga mig över ösregnet som drabbade min 5-km-runda, men det bleknade... Jäkligt bra att ta sig till VM, och jäkligt bra att springa 6 (eller 8) mil, och jäkligt mycket fighting spirit, go och sisu att ta sig 40 km (typ en mara) mad magknip. Sköt om dig!isold2003 skrev 2011-09-11 21:11:30 följande:Tack för alla lyckönskningar och hållna tummar igår! Tyvärr blev det inte så bra som jag hade önskat. Startade lite snabbt på första varvet men det kändes fint. Saktade ner till planerat tempo på varv två men i slutet av varvet började magknipet komma. Det är min achilleshäl, magen, men så här tidigt brukar jag inte få problem. Redan efter 23 km fick jag springa på toa första gången. Och sen efter 33 km. Och 37 km. Här någonstans började jag känna mig lite matt, drack allt jag såg men det räckte inte. På Femte varvet var jag på toa 5 ggr och på sjätte varet hann jag inte ens in på toan. Mådde nu riktigt dåligt och la mig plant vid vår supportstation en halvtimme. Fick i mig massor med vätska och kunde till slut resa mg upp igen. Provade att springa och benen lydde fint, men det höll bara en km innan jag fick kasta mig in i buskarna. Jag har sällan kännt mig så äcklig och besviken och värdelös på en gång men det fanns liksom inget att göra, det var bara att kasta in handduken. Mitt VM äventyr slutade efter 6 mil (även om det på något obegripligt sätt står i resultatlistan att jag sprang 8?). Idag mår jag bättre fysiskt men har svårt att få i mig mat och vätska fortfarande. Någon gång ska jag ta revansch på det här men först måste jag lista ut vad jag ska göra åt min eländiga löparmage! -
Jaja, lyckades dra ner halsen till svagt molande, men idag däckade jag och sov ett par timmar på em och både jag och sonen har feber. Ser ut som VAB-måndag...
-
Usch så tråkigt!isold2003 skrev 2011-09-11 21:11:30 följande:Tack för alla lyckönskningar och hållna tummar igår! Tyvärr blev det inte så bra som jag hade önskat. Startade lite snabbt på första varvet men det kändes fint. Saktade ner till planerat tempo på varv två men i slutet av varvet började magknipet komma. Det är min achilleshäl, magen, men så här tidigt brukar jag inte få problem. Redan efter 23 km fick jag springa på toa första gången. Och sen efter 33 km. Och 37 km. Här någonstans började jag känna mig lite matt, drack allt jag såg men det räckte inte. På Femte varvet var jag på toa 5 ggr och på sjätte varet hann jag inte ens in på toan. Mådde nu riktigt dåligt och la mig plant vid vår supportstation en halvtimme. Fick i mig massor med vätska och kunde till slut resa mg upp igen. Provade att springa och benen lydde fint, men det höll bara en km innan jag fick kasta mig in i buskarna. Jag har sällan kännt mig så äcklig och besviken och värdelös på en gång men det fanns liksom inget att göra, det var bara att kasta in handduken. Mitt VM äventyr slutade efter 6 mil (även om det på något obegripligt sätt står i resultatlistan att jag sprang 8?). Idag mår jag bättre fysiskt men har svårt att få i mig mat och vätska fortfarande. Någon gång ska jag ta revansch på det här men först måste jag lista ut vad jag ska göra åt min eländiga löparmage!
Jag tycker du är grym i allafall!!
Löparmage är vedervärdigt, har ju också problem med det. Det enda som hjälper mig är Imodium innan lopp och även "Frukt och Fibrer". Först få ut allt med "Frukt och fibrer" och sen stoppa med Imodium.... Isold, du har säkert testat alla knep antar jag?? -
Du är envis, du. Tråkigt att du inte kunde fullfölja, speciellt inte när man vet att du har kapacitet att springa riktigt bra, men jag håller med Kattstugan, jäklar vad coolt att se dig i landslagsdress.isold2003 skrev 2011-09-11 21:11:30 följande:Tack för alla lyckönskningar och hållna tummar igår! Tyvärr blev det inte så bra som jag hade önskat. Startade lite snabbt på första varvet men det kändes fint. Saktade ner till planerat tempo på varv två men i slutet av varvet började magknipet komma. Det är min achilleshäl, magen, men så här tidigt brukar jag inte få problem. Redan efter 23 km fick jag springa på toa första gången. Och sen efter 33 km. Och 37 km. Här någonstans började jag känna mig lite matt, drack allt jag såg men det räckte inte. På Femte varvet var jag på toa 5 ggr och på sjätte varet hann jag inte ens in på toan. Mådde nu riktigt dåligt och la mig plant vid vår supportstation en halvtimme. Fick i mig massor med vätska och kunde till slut resa mg upp igen. Provade att springa och benen lydde fint, men det höll bara en km innan jag fick kasta mig in i buskarna. Jag har sällan kännt mig så äcklig och besviken och värdelös på en gång men det fanns liksom inget att göra, det var bara att kasta in handduken. Mitt VM äventyr slutade efter 6 mil (även om det på något obegripligt sätt står i resultatlistan att jag sprang 8?). Idag mår jag bättre fysiskt men har svårt att få i mig mat och vätska fortfarande. Någon gång ska jag ta revansch på det här men först måste jag lista ut vad jag ska göra åt min eländiga löparmage!
Jag har varit uppe i Dalarna och hälsat på min mamma. Det var tungt. Jätte-jättetungt. Visste logiskt sett hur dålig hon var, men det är en sak att höra det i telefon, en annan att se sin urstarka mamma helt hjälplös.
Var i alla fall ute och sprang en 14-km runda för att rensa tankarna. Benen var lätta som fjädrar, men hade ont mitt i ryggen, nederkant av skulderbladen, och det strålade ut i ryggen och runt revbenen. Väldigt märkligt, har aldrig upplevt något liknande. Stannade och stretchade ett par gånger, smärtan klingade av efter ett tag, men det satt i hela rundan. Funderade på om det var en effekt av 1) kiropraktorbesök och simträning eftersom jag fortfarande upplever som en vag träningsvärk om jag sträcker ut ryggen, 2) en sedan några dagar värkande mage med magsyra skvalpande en bit upp eller 3) en liten skrovlighet i halsen, nästan som halsont dagen efter. Vad tror ni? Tänkte jag skulle springa ikväll igen, får vi se hur det känns. -
Waimea: stor kram till dig, så ledsamt med din mamma. Det med din rygg - du tror inte att det kan vara någon sorts "spänningsvärk"? Jag får ofta ont i ryggen som du beskriver när jag spänt mig och oroat mig över saker och ting, ungefär som andra får spänningshuvudvärk antar jag. Hoppas det går över hur som helst!
Isold: din stackare, vad tråkigt att du inte kunde göra dig själv rättvisa! Låter helt förfärligt att plåga sig själv så länge som du gjorde, men du är stark! Hade du egen mat och dricka med dig eller var det arrangören som tillhandahöll? Tänker om det är speciella regler som gäller när det är VM?
Per G: gott jobbat efter uppehållet!
Igår var vi i Halland hela dagen och innan vi körde hem passade jag på att springa i 1,5 timme på en liten vandringsled jag hittade. Superfin natur med böljande skog och blänkande små sjöar. Härligt! -
Tråkigt att höra! Men otroligt imponerande att springa 6 mil trots det!? En vanlig person hade nog gett upp redan efter första eller andra magproblemstoppet. Du måste vara enormt viljestark.. ;)isold2003 skrev 2011-09-11 21:11:30 följande:Tack för alla lyckönskningar och hållna tummar igår! Tyvärr blev det inte så bra som jag hade önskat. Startade lite snabbt på första varvet men det kändes fint. Saktade ner till planerat tempo på varv två men i slutet av varvet började magknipet komma. Det är min achilleshäl, magen, men så här tidigt brukar jag inte få problem. Redan efter 23 km fick jag springa på toa första gången. Och sen efter 33 km. Och 37 km. Här någonstans började jag känna mig lite matt, drack allt jag såg men det räckte inte. På Femte varvet var jag på toa 5 ggr och på sjätte varet hann jag inte ens in på toan. Mådde nu riktigt dåligt och la mig plant vid vår supportstation en halvtimme. Fick i mig massor med vätska och kunde till slut resa mg upp igen. Provade att springa och benen lydde fint, men det höll bara en km innan jag fick kasta mig in i buskarna. Jag har sällan kännt mig så äcklig och besviken och värdelös på en gång men det fanns liksom inget att göra, det var bara att kasta in handduken. Mitt VM äventyr slutade efter 6 mil (även om det på något obegripligt sätt står i resultatlistan att jag sprang 8?). Idag mår jag bättre fysiskt men har svårt att få i mig mat och vätska fortfarande. Någon gång ska jag ta revansch på det här men först måste jag lista ut vad jag ska göra åt min eländiga löparmage! -
Säger det samma, vilken vilja och styrka du har!!
-
isold: Jag hade gett upp låååångt tidigare, om jag kunnat springa så långt. Hoppas du kan få hjälp med din dumma löparmage. Jag har ju haft tendens till det under graviditeten när jag sprungit, men aldrig innan.