Löpartråden 13

Hej är nybörjare i löparvärlden.
Jag började springa nu efter att jag fått mitt tredje barn, ville bara säga att jag inte för ett ögonblick trodde att jag skulle orka springa milen. Jag var ju ingen löpare!
För 1 år sedan vägde jag 14 kg mer och hatade min kropp. Nu springer jag milen på under 1 timme och mår superbra.
Jag tog det väldigt lugnt i början och sprang efter Martina Haags tips. Det ska vara roligt att springa. Helt plötsligt orkade jag springa ½ timme i sträck och jag dog inte. 
Ville bara dela med mig eftersom jag trodde att jag aldrig skulle kunna springa och tycka att det var kul.
Tack för en bra tråd.     

jag springer inte, men går powerwalk i stället. jag har en fråga till er som är kunniga, jag är rädd för att ramla

vilka halkskydd ska jag använda nu när det är halt ute? helst får det inte kosta sådär mycket, räcker med det halkskydd som finns apoteket? 

dessan59, jag brukar köpa broddar på en sportaffär, såna med gummi som man trär på skon. Funkar klockrent! Började med det när jag hade foglossning i dec 04 och har sen varit trogen mina broddar (fast jag har slitit ut några förstås).

*knuffar liv i tråden igen*

Är ni kvar? 

Jag är igång ordentligt igen, med 30 km löpta i förrgår och 13 km ikväll. Foten ok, en 6-timmarstävling planerad i vår. Laddar för min första säsong som veteran..

Hur har ni andra det?

Värdelöst. Sprang 20 km som en skön nöjesrunda i mitten på oktober. Fick ett par dagar senare, orelaterat till löpningen, ont i höften. Ett problem som gjort att jag inte kunnat springa alls på två och en halv månad. I förrgår plågade jag mig så runt fem km med en snittfart som var nästan 30 sekunder långsammare per km än på den fyra gånger så långa rundan i oktober. Så fort försvinner alltså "allt". 

Uh, anghammarad, det låter skittrist. Var i det i somras och höstas iom hälsporre. Den enda trösten är att förbättringen kommer relativt snabbt. Ge det några veckor så är känslan där igen. 

Går hyfsat bra här faktiskt. hade en rejäl svacka i somras då skolan tog knäcken på mig. Men nu har jag hittat tillbaka till löpningen och känner glädje i det. Det går SAKTA men är underbart så jag nöter på. Springer absolut inte lika långt som er andra men är glad ändå Hoppade just av löpbandet efter 3km pw och 5km löpning. Så himla trist att springa på löpband men jag orkade inte tvinga ut mig själv i regnet och snålblåsten. 

Underbart är rätt, Zezzan!

Ja visst är det. Det är väll därför man springer? Ja och för att se bra ut naken men det har jag redan gett upp så jag springer för att det känns UNDERBART och för hur jäkla bra jag mår när jag springer.
Ja som ni hör är jag så där irriterande frälst just nu. Alla mina kompisar hatar mig för tillfället då jag endast kan prata om löpning och då bara om hur underbart det är haha. 

Pluggar du nu? Vi har båda nya nick, men visst känner jag dig från "Här är vi"-trådarna för några år sedan? Jag har även varit med i den här tråden tidigare, men under namnet Einstein.

Jag slutade springa när jag började jobba efter arbetslöshet och studier. Jag fick helt enkelt inte ihop vardagen. Fast i höstas ledde min träningslöshet till sjukskrivning, så nu måste jag hitta tillbaka till mitt träningsliv. Än så länge är det mest gymträning som gäller, men målet är att kunna träna vad jag vill snart. Jag får springa för min sjukgymnast, men så tråkigt på löpband och jag vågar mig inte ut i naturen nu. För tre månader sedan kunde jag knappt stå upp, vill inte riskera återfall mitt ute i skogen.