Löpartråden 13

Rövardotter: känns det bättre i benen idag? Konstigt att du fick ont sådär plötsligt

Hann du ut Waimea? Jag sprang också LL i DS trainer - istället för tävlingsskor - så jag tyckte jag var försiktig...
Låter kul med den där tränarkursen. Vem är det som håller i den?

Mamsingen: har tyvärr ingen koll på loppen i Stockholmstrakten.

Ikväll har jag varit och tränat med min klubb. Vi sprang intervaller 5*1000 m med ca 1.5 min vila. Totalt med uppjogg och nerjogg blev det 12.5 km. Motionsspåret som vi höll till på är tyvärr lite halvdåligt belyst. Det funkar bra när man tar det lugnt, men jag gillar inget vidare att kuta fort när man inte ser  marken ordentligt, så det var väl så där. Det som var positivt var att vaderna inte började krångla förrän på nerjoggen och nya skorna kändes bra - glömde bort att jag hade dem på mig och det brukar vara ett bra betyg!
Nu har jag sköljt ner ett halvt paket sesamknäcke med Philadelphia på med en stooor kopp varm choklad. Glufs glufs

Mamsingen: För att komma upp i fart behöver du två saker - dels få löpvanan i kroppen - dvs att komma igång och springa regelbundet så att både kondition och muskler, ligament och senor stärks. Ju mer van din kropp är vid att springa och ju bättre kondition du har, ju snabbare går det, men det tar tid! Att bli snabbare i löpning är litegrann ett steg framåt och två tillbaks och dagsformen avgör till stor del hur rundan går.

Nummer två är att du behöver vänja dig vid att springa snabbare, och det gör du enklast genom att köra lite intervaller eller fartlek. Krångla inte till det i början, utan gör det enkelt - spring din vanliga runda och bestäm dig för att öka farten lite en kort sträcka, mellan två lyktstolpar, fram till nästa träd osv. Efter ökningen saktar du ner och joggar lugnt igen. Variationsmöjligheterna är oändliga, men ta det varligt i början, se till att det känns kul och är positivt. När du väl känner dig taggad och vill springa på mer kan du köra lite intervaller, börja med en uppjogg på 2-3 km, spring kanske 4*1 minut eller 4*2 minuter i betydligt högre fart och ta en minuts vila mellan intervallerna, så att du hinner återhämta dig. Det är lätt att fastna i att bara springa på i sitt vanliga tempo och tro att det är så mycket jobbigare att springa snabbare, men kör du kortare intervaller och återhämtar dig mellan så brukar det kännas helt ok. Om du har svårt att motivera dig till att göra det ensam så kan du försöka få fatt i en kompis. Ni kan köra upp- och nerjogg tillsammans och sen kan ni turas om att springa och vila - när den ene springer vilar den andre osv. Det brukar vara skönt att ha lite pepp när man ska öka farten!

När det gäller intervaller så tror jag att generalfelet många gör är att man går ut alldeles för hårt i intervallerna. Visst, det ska gå fortare än vanligt, men man behöver inte trycka upp pulsen och ansträngningen till max. Sikta på att jobba på ungefär 85 % av max - det ska kännas jobbigt, vara lite flåsigt, men det ska fortfarande finnas utrymme att öka mer och du ska kunna hålla samma tempo igenom hela intervallen. Börja lugnt och öka när du känner att det går att öka.

Kattstugan: mmm, vad skönt att vaderna höll ihop, typ. Låter som om du är på bättringsvägen. Ditt pass och maten efter lät inte heller fel!

Det blev inget sprunget igår. VAB:ade/jobbade hemma halva dagen, ägnade mig åt att skåpäta en masse samtidigt (mjuka pepparkakor och brie, mmmmmmm) och var helt slut igår kväll. Jag är helt färdig om kvällarna nu, ingen ork eller energi, antar att det är mörkret som tröttar. Jag och Idde tog i alla fall en eftermiddagspromme tillsammans med grannen, blev ett par kilometer i det härliga höstvädret, så jag tillät mig själv att slappa. Blir en mil på lunchen idag i stället.

Fy, jag har verkligen varit värdelös på att äta bra de senaste veckorna, skåpäter skorpor och godis och mackor, helt fantastiskt så snabbt man kommer in i dåliga vanor. Skärpning!

Hej !
Hoppar också in här då jag har en fråga..

Har kommit igån ordentligt de sista  månaderna och tycker verkligen detta är skitkul MEN har en fotled som svullnar.
Detta har hänt innan för ett par år sedan och då fick jag lägga en förmögenhet hos en naprapat som hjälpte mig, det tog tid och jag kom inte igång igen utan skaffade barn mm mm.
Nu när detta händer igen blir jag uppgiven, har inlägg i mina skor och har bra skor.

Någon med tips ?

Eftersom du ej har stukat foten så ska du uppsöka läkare. Antagligen har du bara gått ut för hårt på ovana ben men det är alltid bra att kolla upp det ordentligt så du inte gör mer skada. Förstår att det är jättetrist, har själv stora problem med fötterna och får inflammationer så fort jag närmar mig ett par felaktiga skor och det tar tyvärr lång tid att bli av med. Och säger farbror doktorn att det är överansträngning så är det ju bara att göra det som är absolut tråkigast... vila och rehaba!

Kattstugan: Ja, det är lite bättre i låren. Jättekonstigt verkligen. Jag har fortfarande ont, som stora blåmärken ungefär, men inte alls lika mycket.

Ska ev. träna lite ikväll men hoppar nog över utfallsstegen

 

Gaby 01:
Har bokat  en tid hos en fantastisk naprapat i morgon, hoppas han hjälper mig... Vet att går jag till läkare så får jag bara diklofenak o det är inte intressant..

Du skulle nästan behöva komma till en idrottsläkare, går man till en vanlig läkare så kanske den har svårt att ge tips och råd och rehabträningsförslag men gärna ordinera medicin. Hoppas att naprapaten dock kan fixa problemet, vissa naprapater kan göra underverk. Och skulle det vara så att du blir tvungen att lägga skorna på hyllan under en period så kan jag tipsa om wetvest-träning. Riktigt bra rehabträning som inte belastar några leder och sedan kanske du så sakteliga kan börja lägga lite försiktig belastning på foten igen i form av löpning. Och tänk långsiktigt... skulle du behöva två-tre veckors vila nu så är det absolut ingenting om man jämför med att du kanske vill springa resten av livet.

Jag hade tänkt köra ett intervallpass idag men sonen är dunderförkyld och jag känner mig inte riktigt på topp så jag tar en dags vila så får vi se om det är något som bryter ut. Svårt det där! Ibland kan man känna sig kymig fastän det visar sig att det inte är något, men jag tar det säkra före det osäkra den här gången.

Sprang "runt broarna" igår kväll. Härlig höstkväll var det, lite blåsigt bara. Tog såklard tid, siffernörd som jag är. Kände att det gick riktigt bra och skulle kolla tiden när jag kom tillbaka och nollställde klockan istället för att trycka på lysknappen. Hmfr, skit också. Jaja, ingen katastrof, får väl springa lika snabbt nästa gång också.

Låren var stumma när jag kom tillbaka, det känns som grym träningsvärk i dem efteråt men det kan det inte vara, dels för att jag inte får träningsvärk av löpning och dels för att det kommer omedelbart efteråt och det brukar det inte göra annars. Mysterium, det är det i alla fall.

Nu hoppas jag att mina vintertajts är på ingång, känns som om de börjar behövas.

Idag ösregnar det här, blir inneträning ikväll, MAQ, får se vad låren säger om det ;-(

Härligt jobbat, rövardotter! Tjurigt med tiden, men du var säkert skitsnabb.

Jag sprang runt sjöarna vid jobbet igår, 8,5 km. Gick undan i en kombination av frustration och positiv energi, tryckte ner allt i benen och bara öste på! Benen kändes fina, vilket gjorde mig extra glad! Körde tåhäv och lite styrkeövningar efteråt.

Idag vräker regnet ner här också, ska springa intervaller med min löpgrupp ikväll, får se vad som står på schemat. Sista intervallpasset inför maran, tänker jag mig, de här passen har en benägenhet att göra hälsenorna jättetrötta och det vill jag inte att de ska vara nästa lördag.