Aprilmammor 2010

 Jag gillar födelsedagar men det kanske är för att jag oftast aldrig blir "firad" eller ihågkommen på min dag? Min systers sambo fyller dagen innan och när vi firar honom passar alla på att fira mig. Lägligt. Jag vill bli firad på MIN dag. Annars bryr jag mig inet så värst egentligen men sen traditionen blev att fira mig på hans dag vill jag faktiskt ha min dag i fred.
Du får väl propsa på lite mer och säga att du absolut inte vill bli firad i all välmening? Säg att du är tacksam för deras gest men att du hellre klarar dig utan?

Att sluta ama tvärt, ja då är det välling, gröt eller annan mat som måste in och ersätta. På natten behöver de inget om de ätit ett ordentligt mål mat eller gröt innan läggning. Med David gav vi välling på natten och var fast i vällingträsket i några år innan jag tröttnade. Sen fick han vatten istället och slutade med välling på natten. Kanske kan man ge ersättning också men jag tänker inte börja med det. Alva ska få testa välling och vill hon inte ha det, tja. Synd för henne I kväll blir det nog vattenflaskan tror jag. Eller napp. Men jag ammar ju henne innan.

Tråkigt att höra att ni mår dåligt vissa av er Hoppas ni snart ska må bra igen! Amningen tar ju nåt hemskt på kroppen har jag märkt, både psykiskt och fysiskt. Jag har oxå en strävan efter att sluta amma, eller iaf dra på det bra mycket, om inte allt för länge för nu känner jag mig nöjd med det som varit om man säger så.

Idag på fm fick jag iaf i Noel nästan en hel smakportion gröt med lite mangopuré iblandad, det gick i väldigt bra så nu hoppas jag att det fortsätter så Att amma honom 4-5 ggr/natt känns inte så roligt så ett mål gröt innan sängen skulle kännas toppen, då vet jag ju att han faktiskt inte svälter

Vi har oxå plockat fram gåstolen. Av ren slump faktiskt. Den stod nära till hands då jag inte hade någonstans att lägga ifrån mig honom så då fick han provsitta, och gick sin väg med den direkt Storasyster tog evigheter på sig med den, stod först stilla, åkte sen bara bakåt, och sen bara framåt, lääääänge

Jag känner verkligen igen mej i ditt inlägg med. Nu ammar inte jag men han äter flaska nätterna igenom. Jag är så trött och arg/grinig mest hela tiden Blir så fruktansvärt irriterad och tänder till på sekunder. Gapar åt Emil och sambon och ilskan fullkomligt kokar i mej. Blir så ledsen av att känna så...
Ungen har inte sovit en hel natt sen han föddes och han blir 8månader den 23:e. Nu sover han sämre än någonsin! En bra natt är det 5-8 uppvak då han ska ha flaskan för att somna om. En dålig natt är det ca 15-20 uppvak.

Jag ska till läkare på torsdag och ta prover på sköldkörteln. Känner lixom inte igen mej själv, tappar massor av hår, är seg som kola i hjärnan och har svårt att tänka logiskt ibland, TRÖTT, väldigt lätt för att svettas. Nu KAN dessa symtom bero på sömnbristen men det kan även vara symtom på sjukdom. Bäst att kolla upp det iaf. Har för nåt år sen haft lite höga prover på sköldkörteln.

Usch, du har det ju värre än vad jag har! David har sovit kanske 10-15 hela nätter sen han kom till världen men numera lunkar maken iväg om han skriker/gråter på natten. Innan gick alltid jag. Nu sover David bredvid mig när maken är borta och då är det hur lungt som helst. Han vill helst ha någon nära sig. Alva är ju bara snuttig. Bra att du ska iväg och ta prover för att kolla. Jag tappar mycket hår men det har jag iofs alltid gjort så det är inget nytt under solen. Svettas gör jag också men sån är jag. Nu är det svalare så nu är jag lagom och svettas "knappt" alls.

Nu sover de små juvelerna, får se hur länge Alva sover i spjälsängen.

Helene
Jonathan sov aldrig heller en hel natt. Allra första natten han sov utan o vakna en enda gång var när han var fem år... Nu är han åtta och vaknar kanske 2 ggr i veckan på natten...

just de där deppiga kände jag för längesen de e ok nu!
Men någon form av knäpp tror jag att ja fått efter förlossningen. Jag är aldrig ledsen o sånt längre. Men mkt tror jag är faktiskt att jag nu börjat träna o åker hemifrån lite. Med mellangrabben kände ja mig helt less på livet, men då gick jag hemma HELA tiden.
Nu kommer jag iväg en timma per kväll 4 dagar i veckan och får röra på mig, träffa o prata med andra vuxna, kan säga att de verkligen gjort mig starkare inombords...

Men de är nåt som gjort mig knäpp. Jag är livrädd av att tex ta en promenad i skogen.
De senaste tre ggr ja sprungit har ja sett saker som skrämt livet ur mig. Tex mött helt vanliga människor i skogen, en gång stod de nedböjda, ja var helt säker på att där framme står två pers som nu kommer överfalla mig o min kompis, ja trodde de huka för att gömma sig. Väl framme såg ja att de var för de skulle sätta på hundarna koppel, Hmm de e så hela tiden, igår på dagen skulle ja gå själv i skogen, ett öppet spår, inte alls mitt i skogen. Ja upptäckte att ja glömt mobilen. fick panik och gick hem igen, ja våga inte gå där då.
Ja känner verkligen knäpp med just de där, känner mig liksom förföljd. Helt sjukt!

Jag har dåligt samvete för att jag inte skriver så mycket här, jag läser men tar mig inte tid till att skriva.

Helene: Hoppas dep. ger med sig och att du finner glädje. Förstår att du har det jobbigt på nätterna när Alva vill snutta hela tiden.

För oss går det bra med spjälsängsovandet, men jag ammar henne 2-3 ggr/natt fortf. Så snart blir det dags med kvälls välling. Hur ska man göra på natten då? Amma, ge ersättning, vatten?

Tuwa är ganska nätt liten flicka, men följer sin kurva bra. Hon är nu 66cm och väger 6985g.

Vi har precis flyttat in i vår trea så det är en del att pyssla med. Lite tradigt, men snart borde vi komma iordning.

bäbbä: sådär mådde jag efter barn 2och 3. Inte nu efter fjärde. Jag hade själv tankar om att det kunde vara pga sköldkörteln när jag fick tvåan (hade fasligt svårt att gå ner i vikt också), men har aldrig kommit mig för att gå till läkaren.
Nu, tror jag att det var dels en mild förlossningsdepp i kombination med annat för NU mår jag så otroligt mycket bättre!

Ers tändr har inte kommit igen än. Dom ligger och gnager precis under ytan. Verkar som han kommer få det lika segt med dom som hans käre storebror.

Häromdagen låg han på filten och slog leksaker mot varandra. Samtidigt "sjöng" han. Han fullkomligt älskar när man sjunger och gör rörelser till

Tuwa älskar också när man sjunger och gör rörelser till!

En fråga till er som vet och varit med om det. Jag känner mig typ apatisk stundtals. Ibland ingen glädje även fast jag har det för bra. Kan tro att det beror på alldeles för lite sömn... Eller kanske att det varit alldeles för mkt ett tag med dop, flytt osv. Kan inte sätta fingret på det!!!

Igår insåg jag även att jag söker en förändring på arbetsfronten. Jag ställde mig själv frågan vill jag ha samma jobb i flera år framåt utan att ta ett kliv upp : Nej! Så jag skrev ihop mitt cv och ansökan och skicka in på ett jobb som skulle passa mig och ge mig ett rejält kliv upp!!! Har inga förväntningar, men vore kul att få komma på intervju åtminstone.

Är det vanligt att man kan bli dep för en kort period som sedan går över snabbt?

Idag blir Alva6 månader. Herregud snart är de 1 år!

Bvc-koll igår gav en ok-stämpel där bak och hon väger nu 9210g och är 66 lång. Vår tjockis

Idag bytte jag til sittdelen på trehjulingen sen liggdelen blivit för trång. Jag blev aningens besviken mste jag säga. Dels saknar jag ett band så barnet inte kanar ut och dels får inte skötväskan plats när ryggen är fälld. Det går visserligen att lösa men jag saknar bandet. Istället finns en sele och det är bra men jag vill ha både och. Nu har vi plockat in Davids gamla vagn så jag får köra med det åbäket Trehjulingen får vi ta om vi ska iväg eftersom Davids vagn är så mycket klumpigare. När Alva blir runt året och det är dags att vända henne fram lär trehjulingen åter tas i aktivt bruk, den är ju så attans lättkörd!

He he, där ser man.

Nu när jag kollade i Ers mun så har visst tanden tittat fram ändå! Missade den vid kollen förut alltså!
Gott det, nu är det nästa som ska fram. Han har lite feber idag så jag hoppas det inte dröjer.

Just nu ligger han och plockar med mina pennor (vi ligger på golvet båda två ). Blev skitsur när jag tog ifrån honom papper jag skrivit på

Har börjat dra upp rumpan också, vill gärna framåt!

helene: ja, det går ju så snabbt! Grattis till A och 6 månader.