Anonym (Småland) skrev 2010-07-07 09:10:55 följande:
Maia: Tack för att du delade med dig av vad som hänt dig. Jag blir så ledsen när jag läser om vad du har varit med om... Har sagt det innan och säger det igen, jag beundrar dig för att du har klarat av allt du har varit med om, och att du kan vara en bra mamma nu åt din son och att du kämpar och kämpar... Vad var det (med mig) skrev, styrka är inte att orkar gå vidare, styrka är att gå vidare fast man inte har ork till det (eller nåt sånt)...
Jag trodde du menade, med det du skrev i slutet av detta:
*Min sambo har sagt liknande men det pga sonen. Varken han eller jag skulle vilja att lillen får genomgå förra året igen. Men har man ine barn så behöver det ju inte bli samma stora ansvar för partnern att sköta allt själv för de behöver ju bara täka på sig själva om tex du eller jag blev inlagda igen. Orkar inte din sambo så är det tyvärr inte mycket att göra. Det måste vara hans val och du behöver trygghet och stöd, inte ultimatum och kränkningar. Skulle jag bli så dålig igen så vet jag vad som väntar (förmodligen) och har redan accepterat det. Låter kanske lite konstigt men...*
Jag trodde du med detta menade att din sambo inte kommer stanna kvar hos dig om du kommer bli så dålig igen?! Men du menade mer att du vet vad du kommer att behöva gå igenom, om du blir så dålig igen?! Förlåt om jag frågar för personliga frågor, om du tycker det få du bara säga till... Ok?!
Kram
. Fråga på du bara.
Vad jag menade.. Lite svårt att förklara på ett förståeligt sätt då jag ofta svänger i mina känslor för honom. So du vet så har jag ju mitt älska-hata, svart-vitt tänkande och det gr mest ut på sambon då det är honom jag har närmast till hands. Men, blir jag hatisk mot nån längre bort, tex min enda vän, som nu, hon gjorde en liten grej och jag har nu hatat henne och vill inte ha nåt mer med henne att göra sen flera veckor tillbaka. Då blir jag väldigt långsint. Nu hamnade jag utanför frågan du ställde :p.
Skulle jag bli så dålig igen så är det kört. Jag skulle inte klara en sån omgång till och är tacksam att jag ff lever nu när jag fått ett så underbart band med min lilla son.
Jag skulle verkligen inte fixa att hamna i den där bubblan igen, det är bara så och min familj går ff lite på tå i oron att jag ska hamna där igen.
Sambon skulle lämna mig.
Han skulle inte orka en omgång till. Han skulle göra allt för att skydda sonen och jag vet att det innebär att sambon skulle lämna mig. Inte för att han inte älskar mig men det var ett alltför prövande år och både jag och min mamma trodde att han skulle vänta tills jag var lite stabil igen och då lämna mig. Hon märkte ju hur hårt allt var för honom och han mådde inte bra.
Han skulle ta sonen ifrån mig om jag hamnade där igen. Detta vet jag och på nåt märkligt sätt accepterar jag det och tycker det är ett sunt beslut för sonens skull. Han ska aldrig få se mig SÅ dålig.
Går vi isär så tror jag sambon skulle ansöka om vårdnad för sonen. Det är jag också beredd på. Allt detta är jag beredd på för en sak vet jag och det är, han skulle ALDRIG ta sonen helt ifrån mig. (hoppas du förstår vad jag menar där)
Vet inte riktigt om jag förklarat vad jag menar eller om det blev svammel igen. En sak är dock klar i din fråga. Sambon skulle lämna mig.
Be inte om ursäkt för att du frågar, det är ju lite bra för mig också att prata om det ibland. Har bara mamma att prata med annars.
Kram
. Fråga på du bara.
). Massa kramar från mig till dig
